Beprövad erfarenhet ger bakgrund till nya frågeställningar. Vårt intresse för barn- och fritidselevernas APU (arbetsplatsförlagd utbildning) väcktes under våra verksamma år som förskollärare och Handledare. Studien har gjorts med syfte att få svar på vad det är som gör en meningsfull APU med praktiskt lärande för elever på barn- och fritidsprogrammet, med inriktning på förskola, sett utifrån ett yrkeslärar- och Handledarperspektiv.Kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet och med Handledare på förskolor som tar emot gymnasieelever. Vi har använt oss av en hermeneutiskt ansats där helhet och delar spelar avgörande roll. Data har analyserats och tolkats och slutligen har vi kommit fram till vissa faktorer och kvalitéer som gör att eleverna får en meningsfull APU med praktiskt lärande. Vårt resultat visar bland annat att det behövs ett samarbete mellan gymnasiet och APU-platserna för att göra elevernas lärande så optimalt som möjligt. Tiden Handledarna har ute på APU-platserna till att Handleda eleverna är också en viktig faktor visar vårt resultat.

Syftet med studien var att undersöka några arbetsterapeuters insatser och upplevelser av hemrehabiliteringen för patienter med stroke. Studien har en kvalitativ ansats och metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på två olika verksamheter i södra Skåne. Intervjuerna utfördes genom en semistrukturerad intervju mall. I resultatet framkom det tre underkategorier vilka var arbetsordning, arbetsmetod och patientrelation. Arbetsterapeutens insatser och upplevelser av att arbeta inom hemrehabiliteringen med strokepatienter, handlade om att instruera, informerar och göra utvärderingar med patienten och vårdteamet.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.

Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur VFU-lärare erfar det Handledande samtalet i lärarutbildningens verksamhetsförlagda del (VFU-lärare är lärare ute på skolorna som handleder lärarstudenter under deras VFU, Verksamhetsförlagda utbildning, tidigare kallad praktik). Syftet var också att undersöka hur VFU-lärarna ser på Handledarrollen och handledningens villkor samt om det är någon skillnad mellan utbildade och icke utbildade VFU-lärare i dessa avseenden. Teoretisk utgångspunkt var samtalet som filosofiskt fenomen och pedagogiskt verktyg. Som metod för datainsamlingen användes enkäter och intervjuer. De medverkande i undersökningen var slumpmässigt utvalda och arbetade samtliga som VFU-lärare inom Växjö universitets upptagningsområde.

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Bakgrund: Fall är vanligt och kan leda till höftfrakturer och ett tidigare behov av särskiltboende. Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska vara en självklar deli all vård och behandling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor kanförebygga och minska risken för fallskador hos äldre på särskilt boende. Metod: Arbetetvar en litteraturstudie på tidigare forskningsmaterial. Resultat: Den viktigaste åtgärden äratt få fram vilka äldre som tillhör riskgruppen.

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Sammanfattning Arbetsledare är nyckelpersoner i äldreomsorgens verksamheter, de är en länk mellan högre chefer och de underställda medarbetarna. För att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt, bör arbetsledaren ha den kompetens som krävs, för funktionen den har. Arbetsledarens funktion är att motivera och Handleda medarbetarna för att omsorgstagarna i sin tur, ska få ett värdigt och gott liv. Undersökningens syfte var att undersöka gällande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens äldreomsorg. Vi inriktade oss således på begreppen kompetens, utbildning och ledarskap.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att Handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent Handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som Handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Handledning i verksamhetsförlagd utbildning är något som alla sjuksköterskestu-denter genomgår under utbildningen. Det ingår även i sjuksköterskans arbetsupp-gifter att Handleda studenter. Att undersöka faktorer som påverkar denna handled-ning är således givande både för studenter och verksamma sjuksköterskor. Syftet med denna studie var att ur studentperspektiv undersöka vilka personliga egen-skaper och attityder hos sjuksköterskestudenter som kan ha inverkan på handled-ningen i den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden var kvalitativa intervjuer av sex sjuksköterskestudenter som befann sig i verksamhetsförlagd utbildning.

Elever från omvårdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten är ålagda att Handleda dessa elever. För att göra detta ställs det krav på att hon/han är kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebär att vara undersköterska och kompetent Handledare.Denna studies syfte var att belysa synen på undersköterskans kompetens som Handledare utifrån fyra perspektiv.Det är en kvalitativ studie. Data samlades in från fyra informanter/respondenter från varje grupp, lärare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur sjuksköterskor som gått en Handledarutbildning upplever användandet av reflektion när de handleder sjuksköterskestudenter i VFU. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Tio legitimerade sjuksköterskor som gått en Handledarutbildning på minst 7,5hp och var verksamma på olika vårdavdelningar på ett sjukhus i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Tre olika kategorier bildades vid analys och dessa var: Reflektionens användningsområden, Yttre och inre faktorer som möjliggör användandet av reflektion och Reflektion för lärande och som del i en Handledarmodell.

En vanlig modell för handledning i sjuksköterskeutbildningen är att sjuksköterskor handleder sjuksköterskestudenter vid sidan av sina vanliga arbetsuppgifter. Handledningen hjälper studenten att koppla sina teoretiska kunskaper till det praktiska yrket och underlättar transitionen från student till sjuksköterska. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara Handledare åt sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Tolv artiklar analyserades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i de fyra kategorierna: Att känna tillhörighet till sin roll: Att hjälpa studenten utvecklas mot sin framtida profession: Att ha behov av stöd för att kunna hantera svårigheter samt Att utvecklas personligt och professionellt av att vara Handledare. Resultatet visade att sjuksköterskor behöver få tillräckligt med stöd och förberedelse för sin roll som Handledare för att uppleva sin uppgift positiv och kunna vara goda Handledare åt sina studenter.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken kompetens skolan tycker är viktig för handledning under det arbetsplatsförlagda lärande (APL) samt några Handledares syn på sin egen kompetens att Handleda elever under praktiken. I vår undersökning finner vi att skolan/huvudmannen inte alltid ställer de rätta kraven för att APL ska kunna ge eleven den bästa praktiken. Handledarna anser att goda yrkeskunskaper och lyhördhet är viktiga egenskaper för handledning under APL. I de intervjuer vi genomfört anger Handledarna också att pedagogiskt kunnande hos Handledaren är viktigt och det framkommer att Handledare och yrkeslärare i stort sett har samma syn på vilken kompetens som är viktigast, nämligen yrkeskunskapen. Något överraskande tog ingen av Handledarna upp kännedom om kursmålen som en angelägen kompetens.

This two years master?s thesis in Library and Information Sciences aims to investigate and put the services of 118100 Svar På Allt (SPA, an SMS mobile question and answer service) and Fråga biblioteket (FB, a library operated e-mail reference service) into the context of the reference encounter. Questions sent to SPA and their subsequent answers are analysed, and part of these questions are forwarded to FB for comparative studies. Both of the formats are compared to the reference encounter as a whole. The framing of the question originates in the assumption that there may be a need for further negotiation of the questions submitted to the aforementioned formats.