The purpose of this study was to look at teenagers' thoughts and ideas regarding sports and doping, and what they think about information on doping.Important questions for our study were:What do sports mean to teenagers?What thoughts do teenagers have about demands and expectations in sports?What thoughts do teenagers have about doping?What do teenagers think about information on doping?What factors do teenagers think affects a teenager to use doping?The study was made from a qualitative approach. The material consists of twelve interviews with teenagers in the age of 16 - 18. Sports mean a lot to the teenagers in our study and they don't approve of doping in any way. Many of the teenagers asked for more information about doping.

Vissa elever i dagens svenska skola får eller vill inte delta i undervisningen av idrott och hälsa på grund av bland annat religiösa och kroppsliga skäl. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur idrottslärare tänker om samt förhåller sig till elever som inte deltar i undervisningen i ämnet idrott och hälsa på grund av religiösa eller kroppsliga skäl (eleven skäms över sin kropp, inte vågar visa upp sig) . Detta har undersökts genom kvalitativa individuella intervjuer med åtta idrottslärare. Resultatet av undersökningen har visat att lärarna anser att de religiösa och kroppsliga skälen till att inte delta i undervisningen inte är vanliga. När det inträffar anser lärarna att de flesta problemen kan lösas genom att läraren och skolan har en god kommunikation med eleverna och deras vårdnadshavare..

2008 lade regeringen fram sin proposition om en ny läroplan för gymnasieskolan, Gy11. Målet med den nya läroplanen, var att den skulle bli tydligare och konkretare än tidigare läroplaner. Vi vill med studien undersöka hur de utbildande lärarna, i Idrott och hälsa, som var med och utformande ämnesplanen i Idrott och hälsa, tolkar ämnesplanen samt hur de realiserar den i praktiken. I studien använder vi oss av en kvalitativ metod, för att verkligen kunna analysera vad dessa personer menar. Den tidigare forskningen klarlägger vad som tidigare har upplevts som ämnets syfte och olika påverkansfaktorer av innehållet i ämnet.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Studiens syfte är att ta reda på hur lärare arbetar för att öka elevers situationsspecifika självförtroende i ämnet idrott och hälsa på gymnasial nivå. För att undersöka detta har en kvalitativ ansats, i form av intervjuer varit utgångspunkten. Resultatet visar att lärare tycker att självförtroende är en viktig faktor i elevens lärande. Resultatet visar också att lärare arbetar på en mängd olika sätt för att stärka elevers situationsspecifika självförtroende i ämnet idrott och hälsa. Många gånger arbetar lärare även omedvetet med elevers självförtroende, exempelvis när de låter en elev visa ett nytt moment.

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa, samt att jämföra det med vad lärare i idrott och hälsa tror är orsaken till att elever inte medverkar på lektionerna. Syftet med studien är också att se hur elever och lärare kan arbeta för att öka elevernas närvaro på lektionerna i idrott och hälsa.Teorin som studien utgår från är: Känsla av sammanhang ? KASAM ? och den använda metoden är enkäter. Studien inriktar sig på gymnasieskolan och därför har enkätstudier gjorts med 162 gymnasieelever på tre olika skolor, samt 11 lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor.I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa är bland tjejer sjukdom/skada och därefter att det är för lite bollspel. Hos killar är den främsta anledningen att det är för lite bollspel och därefter sjukdom/skada.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 7 och 8 anser att hälsa är och hur de upplever att de arbetar med hälsa i ämnet idrott och hälsa i skolan. Frågeställningarna som studien bygger på är: Varför och hur vill eleverna arbeta med ämnet, hur upplever de att de arbetar med hälsa i ämnet idrott & hälsa och vilken innebörd har ordet hälsa för eleverna? Studien lägger fokus på elevers personliga tankar om begreppet hälsa samt hur de uppfattar att de arbetar med begreppet och dess innebörd på idrott och hälsa lektionerna i skolan. Datainsamlingsmetoden bestod av enkäter som besvarades av 49 elever på den egna VFU-skolan. Studien är av en kvantitativkaraktär då urvalsgruppen som undersöktes var relativt stor.

Att det föreligger ett problem kring bedömning i Idrott och Hälsa är ett tidigare känt problem. I denna studie tittar vi närmare på hur eleverna uppfattar och värderar olika kunskaper med avseende på teori och praktik i Idrott och Hälsa. Det granskas även vad eleverna tror att läraren värderar vid bedömning samt vad eleverna själva anser värdefullt att lära sig i kursen. Undersökningen är gjord med en enkätstudie på 187st gymnasieelever. Underlaget omfattar på pojkar, flickor, elever som läser studieförberedande program, elever som läser yrkesförberedande program, elever som motionerar regelbundet och de som inte gör det.

I dagens samhälle har individen ett stort ansvar för sin egen hälsa trots att olika levnadsvillkor leder till skillnader i motion och hälsa. Därför har centrala myndigheter, och då i synnerhet grundskolan, i uppgift att fostra eleverna till att leva ett hälsosamt liv. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur hälsobegreppet i ämnet idrott och hälsa kan behandlas. Syftet är också att ta reda på vad begreppet hälsa kan innebära, vilka mål som finns inom området hälsa samt hur lärares inställningar till hälsoundervisning kan se ut. Arbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med examensarbetet var att studera elever i år 7-9 och deras attityder till samundervisning, särundervisning eller en kombination av samundervisning och särundervisning i ämnet Idrott och hälsa. Arbetet avgränsades av fyra frågeställningar: Vilken form av undervisning föredrar flickor och pojkar? Föreligger det könsskillnader i betygsättningen på skolor med samundervisning eller särundervisning? Vilka bakomliggande orsaker finns till ovanstående frågeställningar? Vad påverkar flickors och pojkars betyg? En jämförelse gjordes mellan två grundskolor i Sverige. Den ena skolan använde sig huvudsakligen av särundervisning medan den andra skolan hade samundervisning. Metoden som användes var av kvantitativ karaktär och bestod av enkäter.

Syftet med studien är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om varför det finns skillnader i betyg mellan flickor och pojkar, samt lärarnas uppfattningar om varför ämnet idrott och hälsa är enda ämnet pojkar har bättre betyg i än flickorna. För att ta reda på det här har en kvalitativ studie gjorts där insamlingen av information och empiri skett genom intervjuer av gymnasielärare. Det är en genusteori som genomsyrar arbetet. Lärarna säger att skolans system är mer gynnsamt för flickor och deras arbetssätt. Idrott och hälsa är pojkarnas ämne för att det intresserar dem mer, de har bättre närvaro där jämfört med skolans övriga ämnen och de tar för sig mer vilket gör att flickorna hamnar i skymundan. .

Denna studie försöker beskriva och förstå hur lärare i Idrott och hälsa uppfattar ämnets hälsodel med en fenomenografisk utgångspunkt. Ämnet Idrott och hälsa är starkt präglat av traditioner som sträcker sig tillbaka till Linggymnastiken och på senare år föreningsidrotten. Detta har lett till att ämnet domineras av praktiska moment. I de två senaste kursplanerna har det tillkommit ett tydligt hälsoperspektiv, något som inneburit ett försök till ökad professionalism och samtidigt ställer högre teoretiska krav på lärarna.       Studien innefattar både observationer och intervjuer av sju lärare i Uppsalaområdet.

Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva eventuella skillnader mellan pojkars och flickors attityder till ämnet idrott och hälsa och dess innehåll. Undersökningen genomfördes bland elever i årskurs nio genom en enkätundersökning där elevernas attityd ämnet samt deras syn på innehållet på idrottslektionerna undersöktes. Resultatet visar på en överlag positiv syn på ämnet idrott och hälsa bland eleverna men också på vissa skillnader mellan pojkars och flickors attityd till både ämnet och innehållet på lektinerna..

Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka om ämnet idrott och hälsa var en faktor vid val av fysisk aktivitet. Studien utgick ifrån två frågeställningar. Hur stor påverkan har idrott och hälsa i jämförelse med andra faktorer på valet av fysisk aktivitet på fritiden och vilka faktorer påverkar valet av fysisk aktivitet på fritiden? Inspirationen till att göra undersökningen kom ifrån våra egna tankar och idéer. Vi har inte sett idrott och hälsa som en faktor till att hjälpa elever att bli mer fysiskt aktiva utan mer som en möjlighet där man kunde komma och utöva de aktiviteterna som man redan var bekanta med.