Datum: 2010-06-03Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Sanne Jotorp, Emelie Strandh och Katrin WilhelmssonHandledare: Esbjörn SegelodTitel: Budgetlös styrning - Har Wallanders budgetlösa styrning stått sig oförändrad inärmare 40 år och har den varit ett vinnande koncept till framgång?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida Handelsbankens budgetlösa styrning utvecklats sedan införandet för nästan 40 år sedan samt att studera om bankens framgång grundar sig på den budgetlösa styrningen.Metod: Undersökningen har formen av en fallstudie med en kvalitativ undersökningsmetodik har använts. Den teoretiska referensramen bygger på en litteraturstudie och empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer med två utvalda respondenter.Slutsats: Handelsbanken har sedan Wallanders tid varit den mest lönsamma banken i Sverige och varje år haft en högre räntabilitet än genomsnittet för konkurrenterna. Denna framgång har sin grund i en kombination av en decentraliserad organisationsstruktur och den flexibilitet, frihet och anpassningsförmåga som den budgetlösa styrningen innebär. Decentraliseringen har inneburit att beslutsfattandet flyttats nedåt iorganisationen, vilket medför snabbare beslut och bättre kundkännedom.

Uppsatsen är en fallstudie av Nordea, Provinsbanken, Handelsbanken, Föreningssparbanken och SEB. Uppsatsen syftar till att undersöka hur banker arbetar med kundrelationer och vilka kundmått som används..

Ämnet som vi valt att undersöka är klagomålshantering inom bankverksamhet. Vårt syfte är att finna hur banker styr för att kunna skapa en fungerande hantering av klagomål och skapa goda kundrelationer. Kundfokusering är en strategi som kräver att alla inom ett företag engagerar sig i varje kund och inser vikten av sitt beteende. Det kan dock finnas brister mellan önskad hantering och verklig hantering, vilket gör att utbildning och löpande information behövs. Det finns olika medel för att styra de anställda till bättre kundbemötande och därmed bättre hantering av kundklagomål.

Syfte med denna studie var att undersöka arbetsmotivation ur ett chefs- och medarbetarperspektiv i en av Sveriges storbanker. Till följd av den tekniska utvecklingen och ökade konkurrensen från omvärlden har arbetsförhållandena för de anställda på Sveriges arbetsmarknad förändrats. Färre medarbetare känner sig motiverade i sitt arbete på grund av det allt hårdare arbetsklimatet. En kvalitativ studie genomfördes på Svenska Handelsbanken. Totalt genomfördes 12 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare på två kundkontor i Stockholmsområdet och på Handelsbankens huvudkontor.

Social media has today reached a level of maturity similar to the Internet in the beginning of the millennium. More and more people get involved both on a private and professional level and companies are starting to realize the need to keep up with the new online behavior of its target groups. The Investor Relations(IR) function has for a very long time been carried out by writing reports and press releases, but maybe as times change so will the tools needed to communicate the IR-issues for the companies? The purpose of this paper was to examine the views on and involvement in social media for IR-purposes at the four main banks in Sweden: Nordea, SEB, Handelsbanken and Swedbank. The study was carried out in the form of a qualitative case study in which the banks were analyzed separately with the help of Davids and Venkateshs TAM2-model(2000) and also analyzed against one another.

Bakgrund och problem: För att öka stabiliteten i det finansiella systemet utvecklades ettinternationellt regelverk för kapitaltäckning, Basel I. Regelverket innebar att banker skullehålla ett visst minimikapital för att skydda sig mot risker. Det visade sig dock att regelverketinte gav ett fullständigt skydd mot risk, vilket ledde fram till ett reviderat regelverk, Basel 2.Operativa risker har blivit allt vanligare på senare år bland annat tillföljd av globaliseringen.Det nya regelverket innebär att operativ risk liksom kreditrisk och marknadsrisk har blivit enegen riskkategori. De metoder som används för att kvantifiera operativ risk är fortfarande iinledningsfasen. Detta ihop med att det är en svår gränsdragning av begreppet operativ risk tillandra risker, gör det till ett relevant område att studera.

Dagens företag verkar på en föränderlig marknad med allt hårdare konkurrens som företagen måste kunna anpassa sig till. Detta har medfört att dagens traditionella styrsystem har ifrågasatts. Enligt kritikerna är det inte anpassat för den snabbt föränderliga omgivning som är ett faktum i dagens företagsekonomiska miljö. Budgeten är det vanligast förekommande styrsystemet i svenska företag och har under lång tid haft ett starkt fäste. Fler och fler företag överger numer budgeten till förmån för budgetlös styrning.

Bakgrund: Sedan år 2008 har världen befunnit sig i ekonomisk kris. Denna kris har drabbat såväl svenska som utländska banker runt om i världen, men i olika grad. Bankerna och deras arbete anses ha haft stor del i den rådande finanskrisen, vilket skapar frågor om hur de regleringar som finns fungerar och påverkar bankerna i den meningen de är avsedda att påverka bankerna och hur bankens arbete med kreditrisker ser ut.Problemformulering: Både Swedbank och Svenska Handelsbanken har drabbats av finanskrisen men Swedbank pekas ut som den största förloraren av dessa två banker. Ser man till respektive banks prestation på den svenska marknaden är det dock Swedbank som visar de bättre siffrorna vad gäller kreditförlust i relation till bankens utlåning och har gjort så sedan 2008. Vi fann det intressant att jämföra hur dessa två banker arbetar med sin kreditgivningsprocess, särskilt då fördelning av kreditförluster skiljer sig åt och då båda bankerna anser sig hålla en låg riskprofil.

En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen.

Under de senaste åren har det varit stort fokus på de svenska storbankerna Nordea,Handelsbanken, Swedbank och SEB i och med den finansiella kris som ägt rum världenöver. Det har varit stora debatter i media och det svenska folket har förlorat en del av sintillit till bankerna. I den här uppsatsen har vi undersökt om situationen i Sverige verkligenhar varit så allvarlig som påståtts eller om hela debatten har varit överdriven. Syftet medstudien har således varit att granska hur finanskrisen påverkade Sveriges storbanker.För att få svar på detta valde vi sju nyckeltal som vi ansåg relevanta för undersökningenoch beräknade sedan dessa för varje bank mellan åren 2000 och 2009. Till vår hjälp hadevi bankernas årsredovisningar som tillhandahöll den data som vi behövde till våraberäkningar.

I samband med finanskrisen och det ökade intresset för företags samhällsansvar har många större banker kritiserats i media. Bankers verksamhet bygger på allmänhetens förtroende och därför är det viktigt att de arbetar med corporate social responsibility (CSR). CSR kallas på svenska ofta för företagens samhällsansvar och definieras vanligtvis av företagen själva. Det får oss att fundera på hur banker arbetar med CSR. Hur viktigt är CSR för att bankers förtroende ska upprätthållas? Finns det skillnader mellan olika banker och hur de arbetar med CSR?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två svenska banker arbetar med CSR samt identifiera likheter och/eller olikheter i deras arbete.

Begreppet CSR, Corporate Social Responsibility, har på senare årtionden blivit ett allt viktigare koncept för företag. För att företag ska kunna vara konkurrenskraftiga krävs det idag att man både tar sitt ansvar utifrån det ekonomiska perspektivet och det sociala perspektivet. I och med att begreppet har vuxit har fler och fler företag börjat använda sig utav CSR och börjat integrera det sin verksamhet.Bankerna ser sig själva idag som stora aktörer i samhällets påverkan att sträva framåt. Därför tar man sig an det samhällsansvar som man förväntas att ta av samhällets medborgare för att bankerna ska anses som goda bankaktörer. Detta är det som kännetecknar CSR, Corporate Social Responsibility, d.v.s.

Bakgrund: Det blir allt vanligare att banker vänder sig till förvärv och sammanslagningar för en internationell tillväxt. Då banker inte enbart agerar som en finansiell intermediär samtidigt som globaliseringen skapar allt större bolag ställs högre krav på banker, där dessa utvecklas mot att vara universella med bl.a. bredare produktutbud och kundsegment. Storbankerna är centrala för det finansiella ståndet och är hårt övervakade och komplexa varelser. Förvärv och sammanslagningar kan inneha en stor påverkan på en storbank vilket kan påverka samhället i en större grad än vid andra branscher.

Two of Swedens´s major banks, SEB and Handelsbanken, which appears in the same industry and have similar strategy. Both banks can achieve a similar result despite the fact that their reward system looks quite different. An issue that arises from this observation is the relative reward system to the rest of the economy control system.Our purpose of this paper is therefore to examine the reward system in the organization's financial management systems. We wonder if the reward system may be a function of economic control system, or part of the system, or perhaps made independent of the system and then gradually adapted?In our study, we choose to assume a reward system has three functions to manage, motivate and compose the employee group.

Vi har undersökt förändringar i de svenska hushållens inlåning i banker under finanskrisens utbrott hösten 2008. Vår uppsats visar att hushållen i större omfattning än tidigare har flyttat sina inlånade pengar under denna period. Både förflyttningar mellan bankerna och från bankkonton till annan typ av sparande har ökat. De pengar som flyttats är framförallt sådana som överstigit insättningsgarantins maxbelopp. Det är alltså risken att förlora pengar som gjort att hushållen agerat på marknaden.