Sökresultat:
2042 Uppsatser om Hammarby Sjöstad - Sida 62 av 137
Vem Àr ni?: en undersökning av idrottslÀrarens yrkesidentitet
Den mÄlstyrda lÀroplanen stÀller krav pÄ lÀrares förmÄga att utforma,
utföra och vÀrdera sin undervisning i större utstrÀckning Àn tidigare.
Detta medför ocksÄ att lÀrare mÄste ges möjlighet att utveckla denna
förmÄga. Syftet med denna undersökning Àr att studera idrottslÀrarnas
yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet
kring lÀrarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis pÄverkas. Vi har
begrÀnsat oss till gymnasieidrottslÀrare pÄ grund av ett antal skÀl.
Vem Àr ni?: en undersökning av idrottslÀrarens
yrkesidentitet
Den mÄlstyrda lÀroplanen stÀller krav pÄ lÀrares förmÄga att utforma, utföra och vÀrdera sin undervisning i större utstrÀckning Àn tidigare. Detta medför ocksÄ att lÀrare mÄste ges möjlighet att utveckla denna förmÄga. Syftet med denna undersökning Àr att studera idrottslÀrarnas yrkesidentitet. I och med denna studie vill vi engagera till en medvetenhet kring lÀrarnas yrkesidentitet och hur den möjligtvis pÄverkas. Vi har begrÀnsat oss till gymnasieidrottslÀrare pÄ grund av ett antal skÀl.
?Vi har aldrig pratat om hÀlsa? : En kvalitativ undersökning av högstadieelevers uppfattningar om hÀlsa inom Àmnet Idrott och hÀlsa
Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka vad elever pÄ högstadiet har för uppfattningar om hÀlsoarbetet i Àmnet Idrott och HÀlsa. Syftet med arbetet har tillkommit utifrÄn personliga preferenser dÀr vi anser att det kan finnas en viss relevans kopplat till vÄr framtida profession. Examensarbetet kommer Àven undersöka hur eleverna upplever sitt och idrottslÀrarens arbete med hÀlsa inom Àmnet Idrott och HÀlsa frÀmst utifrÄn elevernas perspektiv. Enligt den tidigare forskningen inom omrÄdet anses begreppet hÀlsa vara ett vÀldigt diffust och komplext begrepp dÄ det tolkas olika av olika individer, dÀrför undersöks elevernas egna tankar kring begreppet hÀlsa. Undersökningen genomförs med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod pÄ en grupp högstadieelever i en mellanstor stad i mellersta Sverige.
Personlighet, hÀlsobeteende och attityder till friskvÄrd : Hos personal pÄ FörsÀkringskassa i en medelstor stad i södra Sverige
Objectives. The aim of the present study was to examine the relationship between the personality variables Multidimensional Health Locus of Control (MHLC), Negativ affect and Social inhibition (the D-personality), and health behavior and attitudes toward keep-fit measures.Methods. The participants in this study were 170 embloyees at a regional social insurance office in a midsize town in the south of Sweden. Scales concerning health behavior and attitudes toward keep-fit measures were constructed and the participants completed these scales as well as those of MHLC and D-personality.Results. Participants with strong beliefs that other people, such as doctors or family-members, are responsible for their health, showed a more positive attitude as to keep-fit measures than those with a belief that health is controlled by themselves.
SkÀlig levnadsnivÄ - ett luddigt begrepp En kvalitativ studie om bistÄndshandlÀggares yrkesutövning.
Syftet med studien var att analysera hur bistÄndshandlÀggarna i vÄr studie bedömer och hur de upplever att bedöma enligt begreppet skÀlig levnadsnivÄ för personer över 65 Är. Vi utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur definierar bistÄndshandlÀggarna begreppet skÀlig levnadsnivÄ? Vad Àr mest svÄrhanterligt för bistÄndshandlÀggarna i deras bedömningar enligt skÀlig levnadsnivÄ? Hur stort handlingsutrymme har bistÄndshandlÀggarna i bedömningarna? Studien baserades pÄ en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer dÀr vi utgick frÄn en halvstrukturerad intervjuguide. Vi intervjuade fem bistÄndshandlÀggare som arbetade inom tvÄ olika stadsdelar i Göteborgs stad. Genom studien fann vi att bistÄndshandlÀggarna anser att skÀlig levnadsnivÄ Àr svÄrdefinierat men att de flesta menar att det syftar till att de grundlÀggande behoven tillgodoses.
KartlÀggning av entreprenöriellmotivation : Vad driver en retaurangÀgare?
Baserad pĂ„ en enkĂ€tundersökning som besvarades av 55 olika restaurangĂ€gare i Uppsala undersöker denna uppsats frĂ„gan; vilka motiv har varit mest inflytande för personer som har startat en restaurang i Uppsala stad? Efter en genomgĂ„ng av tidigare teoretisk litteratur ochstudier av motivation för entreprenörer, samt en kvalitativ- undersökning, identifierades 8 motiverande psykiska faktorer. De motiverande faktorerna undersöktes med frĂ„gor som stĂ€lldestill respondenterna i studien. En analys av insamlat data visar att de fyra mest motiverande faktorerna var (rangordnat) sjĂ€lvstĂ€ndighet, passion, materiell rikedom och att utvecklas som person. Ăven de faktorerna som fick lĂ„gt resultat Ă€r av intresse.
??och den ljusnande framtid Àr vÄr?? - En studie om gymnasieelevers instÀllningar och villkor för studier vid
Syftet med uppsatsen var att undersöka om det fanns skillnader i gymnasieelevers instÀllningar och villkor till att studera vidare pÄ universitet och högskola utifrÄn ett kön -, klass- och etnicitetsperspektiv.Metod: Författarna har införskaffat det empiriska materialet genom en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning. Undersökningen genomfördes vid tvÄ olika gymnasieskolor inom Göteborgs Stad dÀr 54 elever som gick sista Äret pÄ ett samhÀllsvetenskapligt program deltog i studien. För bearbetning har statistikprogrammet SPSS anvÀnts. Resultatet har analyserats utifrÄn tidigare forskning och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt teorier och begrepp kring kön, klass och etnicitet. Resultat: I undersökningen har författarna funnit ett flertal skillnader i instÀllningar baserade pÄ könstillhörighet, klasstillhörighet samt etnisk bakgrund.
Ăstra stranden - En ny stadsdel i den historiska staden Sölvesborg : (Alternativt förslag till exploatering av planomrĂ„det Ljungaviken)
Arbetet handlar om en stadsdels exploatering i förhÄllande till staden som den skiljs frÄn genom ett vattenrum. Stadsdelens placering gör att det Àr ett avstÄnd till stadskÀrnan dÀr alla funktioner sÄsom handel, service, kommunikationer, nöjen och restauranger med mera finns.Regionförstoringen stÀller krav pÄ mindre orter och smÄstÀder nÀr avstÄnd mÀts i tid istÀllet för kilometer, samtidigt som kraven pÄ attraktiva boende- och livsmiljöer stÀndigt ökar i konkurrensen om nya invÄnare. FörhÄllandet mellan stad och land Àr en faktor som spelar stor roll i utvecklingen av de stÀder och orter som inte Àr dominerande i regionen.Sölvesborg Àr en smÄstad med medeltida rötter i Blekinge lÀn som har haft en stor nedgÄng i sitt nÀringsliv nÀr den stora arbetsplatsen pÄ orten lade ner under 1980-talet. Sölvesborgs kommun ligger i en expansiv region med stora arbetsgivare i de kringliggande kommunerna vilket har lett till att stora delar av befolkningen pendlar ut ur kommunen för att arbeta. Staden Àr en trÀdgÄrdsstad, som ligger pÄ Sölvesborgsvikens vÀstra sida, som lockar med ett attraktivt boende med nÀrhet till bÄde skog och skÀrgÄrd.
Planering för en optimal gÄstad
MÄnga forskare har sett att luftens föroreningar ackumuleras i bÄlen hos epifytiska lavar och pÄverkar dem. Detta gör att utifrÄn vilka lavar som lever i ett omrÄde gÄr det att dra slutsatser om hur pÄverkad miljön Àr av luftföroreningar. UtifrÄn detta faktum har busk- och bladlavar inventerats lÀngs en strÀcka av E4:an norr om GÀvle. I undersökningen inventerades 36 tallar och 6 björkar lÀngs med E4:an och 18 tallar och 4 björkar i ett referensomrÄde nÄgra kilometer frÄn E4:an. PÄ dessa 64 trÀd och hittades 15 olika lavarter och en alg.
Visionen om en idéernas stad En fallstudie av Lunds kommuns varumÀrke
VarumÀrken kan i dag vara allt frÄn Findus, Pampers och ICA till Lunds kommun.PÄ Lunds kommuns hemsida finns en lÀnk som heter "VarumÀrket Lund" dÀr man kan lÀsa om kommunens kÀnnetecken.VÄrt syfte har varit att identifiera vad som utgör Lunds varumÀrke, dels utifrÄn offentliga dokument, dels utifrÄn intervjuer med chefer i nyckelpositioner. Vi har Àven fokuserat pÄ hur kommunens förvaltningar sprider varumÀrket internt.Med termen "varumÀrket Lund" menar vi genomgÄende alla de kÀnnetecken, vÀrden och profileringar som Lunds kommun framhÄller. VarumÀrket rymmer en mÀngd olika begrepp vilket gör det relativt abstrakt och öppet för tolkning. Chefer som vi har intervjuat kÀnner alla till varumÀrket men anvÀnder inte alltid denna term. De arbetar i olika stor utstrÀckning med varumÀrket samt anammar dess innehÄll pÄ olika sÀtt beroende pÄ förvaltningens egen verksamhet..
Tack fo?r maten! : En fallstudie av systemet fo?r biogasproduktion fra?n matavfall fra?n husha?ll i Solna stad
Syftet med rapporten a?r att underso?ka vilken pa?verkan utsla?pp av avloppsvatten kan ha pa? halterna av kadmium och PFOS i Brunnsviken. En avgra?nsning som gjorts a?r att la?ckage fra?n avloppsledningar till Brunnsviken endast studeras fra?n Stockholms kommun. Bra?ddning och la?ckande ro?rledningar identifierades som mo?jliga utsla?ppska?llor.
Bankers balansering av lönsamhetskrav med rollen som
samhÀllsfunktion: en fallstudie om bankers olönsamma kunder
Syftet med denna uppsats var att visa hur banker balanserar lönsamhetskrav med rollen som samhÀllsfunktion. För att uppfylla syftet formulerades tre forskningsfrÄgor om hur banker identifierar och hanterar olönsamma kunder samt behandlar samhÀllsansvar gÀllande finansiell uteslutning. En fallstudie baserades pÄ intervjuer med kontorscheferna pÄ tre lokala bankkontor i medelstor svensk stad. Det empiriska resultatet presenterades anonymt för att fÄ hÀrligare och mer uttömmande information. Resultatet visade att banker anvÀnder ögonblickligt vÀrde för att analysera kunder vÀrde och nÀr det gÀller hantering av olönsamma kunder finns risk för finansiell uteslutning frÀmst pÄ grund av kreditkrav och riktad marknadsföring.
Att skapa bÀrnade relationer
Syftet med studien har varit att undersöka hur anstÀllda inom psykiatrins vÄrdavdelningar ser pÄ relationsarbetet tillsammans med deras patienter samt Àven undersöka hur de arbetar i relationen för att frÀmja patientens utsikter till ÄterhÀmtning/tillfriskning. Studien Àr uppbyggd pÄ kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer med Ätta stycken anstÀllda sjuksköterskor/undersköterskor frÄn olika avdelningar inom psykiatrivÄrden frÄn en mellanstor stad i Sverige. För att underlÀtta sammanstÀllning av resultat har en intervjuguide anvÀnts och genom den har teman tagits ut som anvÀnts som rubriker. I analysen har tolkningsramen anvÀnts för att skapa olika teman som sedan analyserats utifrÄn studiens resultat samt tolkningsram. Resultatet av studien visar pÄ att samtliga respondenter anser att hur relationen till deras patienter ser ut Àr viktig för vÄrdarbetet samt att det Àr önskvÀrt att strÀva efter bra och stabila (bÀrande) relationer. Studien tar Àven upp vad respondenterna kallar svÄrigheter för att skapa bra relationer till patienten samt Àven de risker som kan förekomma nÀr man strÀvar efter att skapa nÀra relationer med sina patienter..
En teoretisk studie av produktdifferentiering - à la Hotelling - i tvÄ dimensioner
TvÄ företag, konkurrenter pÄ en duopolmarknad, undersöks under ett antal förenklande antagande för att finna jÀmviktsbeteende. Företagen antas förutom pris ha möjlighet att konkurrera genom att erbjuda produkter differentierade i tvÄ horisontella dimensioner. En tolkning Àr att företagen konkurrerar genom pris och lokalisering i en tvÄdimensionell stad. Av intresse Àr frÀmst optimal grad av differentiering. FrÄn genomgÄngen litteratur stÄr det klart att NashjÀmvikten bestÄr av minimal differentiering i en dimension och maximal differentiering i den andra, samt pris som bestÀms direkt av en transportkostnadskoefficient.
Det mÄste ju fungera i klassrummet ocksÄ - om lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄ högstadiet.
Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever pÄ högstadiet med lÀs- och skrivsvÄrigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag dÄ 20 % som slutar nian inte har tillÀgnat sig funktionellt tillrÀckligt goda lÀs- och skrivfÀrdigheter. LÀs- och skrivkompetens Àr ett villkor för att mÀnniskan ska fungera bra ute i samhÀllet samt skolkulturen bygger pÄ att vi lÀser och skriver för att lÀra. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger pÄ olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhÀlle.