Sökresultat:
2042 Uppsatser om Hammarby Sjöstad - Sida 11 av 137
Barn med flera sprÄk
Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Jag jÀmförde tvÄ olika förskolor och pedagogernas arbetssÀtt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i SkÄne. Jag ville Àven undersöka vilka uppfattningar förskolelÀrare har om flersprÄkiga barn samt hur konsekvensen av förÀldrarnas agerande Àr med sina tvÄ- eller flersprÄkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i tvÄ förskolor dÀr jag har gjort intervjuer och observationer.
SNATTERIBROTT - EN STUDIE ĂVER SITUATIONELL BROTTSPREVENTION I VĂSTERĂ S STAD
Syftet med denna uppsats Àr att studera hur klÀdesbutiker i VÀsterÄs stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger pÄ situationella preventiva ÄtgÀrder av bÄde formell- och informellkaraktÀr. Tillsammans med polismyndigheten i VÀstmanland har relevant data över antalet anmÀlda snatteribrott i klÀdesbutiker i VÀsterÄs stad tagits fram. UtifrÄn den anmÀlda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkÀtundersökning genomförts och transkriberats. 25 klÀdesbutiker med minst ett anmÀlt snatteribrott deltog i studien.
Mötesplatser och aktiviteter för Àldre : En kartlÀggning av mötesplatser och aktiviteter för Àldre pÄ Lidingö
I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts.
Malmö ? en kunskapsstad i kris
Under senare Är har medier vÀrlden över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och vÄldsam. PÄ ledar- och debattsidor har kritik frÀmst riktats mot stadens kommunalrÄd Ilmar Reepalu, men Àven mot polisen i Malmö, Malmös skolvÀsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framstÀller medier Malmö som en stad i kris, dÀr förtroendet för Malmös politiska styre Àr lÄgt. Parallellt med denna mediebevakning pÄgÄr det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanstÀllda. Syftet med detta arbete Àr att stÀrka vi-kÀnslan hos de anstÀllda och förÀndra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur krisen i Malmö framstÀlls pÄ ledarsidorna i fem svenska dags- och kvÀllstidningar, och hur dessa framstÀllningar kan pÄverka bilden av staden.
SlakthusomrÄdet i Stockholm Ett industriomrÄdes omvandling i en vÀxande stad
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:17.
Samverkan : en kartlÀggning av förekomst och former för samverkan mellan barnavÄrden och BVC i Stockholms stad
Syftet med vÄr studie har varit att belysa förekomst och former för samverkan mellan socialtjÀnsten och BVC i Stockholms stad. Vi har Àven avsett att belysa hur socialtjÀnsten ser pÄ anmÀlningsskyldigheten i förhÄllande till BVC. Studien baserades pÄ telefonintervjuer med informanter vid socialtjÀnstens enheter för barn och ungdom i Stockholms 18 stadsdelar. Vi valde att utgÄ frÄn socialtjÀnstens perspektiv eftersom de sedan juli 2003 har en skyldighet att aktivt verka för att samverkan med samhÀllsorgan, organisationer och andra som berörs i frÄgor som rör barn kommer till stÄnd. Vi har funnit att samverkan mellan socialtjÀnsten och BVC Àr mycket vanligt förekommande.
Att vistas i gaturummet : en studie av den offentliga gatans sociala kvaliteter
Denna uppsats syftar till att, utifrÄn en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhÄllanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och dÀrigenom pÄverkar möjlighet för möten och interaktion mellan mÀnniskor. Vi Àmnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvÀrdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsÀttningar för vistelse. UtifrÄn litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkÀnda böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekrÀftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag frÄn vissa upptÀckter. Ett annat erhÄllet resultat Àr att Stockholms stads arbetsdokument inte Àr tillrÀckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsÀtt Àn fungerar som konkreta hjÀlpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mÄngfald mÄste finnas i staden för att mÄnga kontakter, bÄde ytliga och mer intensiva, ska uppstÄ och ge staden ett socialt liv.
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten
Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt byggande innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt studiebesök.
Den hemliga staden. En analys av varumÀrket Helsingborg och ett förslag till en kompletterande nöjesguide pÄ nÀtet.
Helsingborg Àr en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar stÀndigt, handeln blomstrar och mÄnga har en positiv uppfattning av staden. Den har en mÀngd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara Àr de boende som kÀnner till vad som erbjuds. För mÄnga andra kan stadens egenskaper förbli dolda.
Demokratiska vÀrden som varumÀrke. En studie om "Göteborg 2021".
Alltfler kommuner har börjat tÀnka och arbeta som om det vore en produkt med konkurrens. Detta innebÀr att mÄnga stÀder idag ocksÄ vill marknadsföra sig. Det krÀver att staden blir ett varumÀrke. Att lyckas med utmaningen att kombinera varumÀrkesarbete med demokratiska vÀrden Àr en problematisk uppgift som stÀder stÀlls inför nÀr de vill göra staden till ett varumÀrke. Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka hur demokratiska vÀrden tillvaratas i varumÀrkesarbetet med det sÄ kallade ?Göteborg 2021?, firandet av Göteborgs 400-Ärsjubileum.
Efter de nya spelreglerna - vem ansvarar för bostadsbyggandet?
Arbetet vill belysa en situation i bostadsbyggandet dÀr tvÄ aktörer, en
offentlig och en privat samarbetar om att uppföra ny bostadsbebyggelse. Ett
bostadsbyggande som omges av komplexa
lagar och strukturer.
Stadsbyggnad handlar om hur, var och nÀr. I Arkitekten beskriver Dan Hallemar
(2004) hur Stockholm Stad anvÀnder tre principer för att bygga stad;princip 1)
LÄt gÄ principen; handlar om det goda samtalet mellan professionen och
marknaden dÀr det sedan ofta görs som marknaden vill, men andra ord uppnÄ höga
byggsiffror pÄ kort tid och undvika överklaganden. Till princip 1 hör
exempelvis LUX- omrĂ„det pĂ„ Lilla Essingen och Liljeholmskajen i Ă
rstadal.
FrÄn koncept till vardag En studie av hur employer branding fÀrdas inom Göteborgs Stad
Employer branding Àr en strategi som anvÀnds i syfte att försÀkra sig om tillgÄngen pÄ framtida anstÀllda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen Àr en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte Àr att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebÀr för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan fÄ för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsomrÄden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.
"Fotboll Àr en livsstil, inte en hobby" : En kvalitativ studie om supporterkultur
Denna uppsats handlar om att studera fotbollssupportrarnas tankar och Ă„sikter kring det egna supporterskapet. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad det Ă€r som fascinerar med fotboll och se hur stor betydelse gemenskap har i deras fotbollsengagemang. Att se vilken betydelse supporterskapet har för individens meningsskapande har Ă€ven varit en del av syftet. Genom att utföra sex intervjuer med supportrar till AIK och Hammarby vill vi skapa oss en bĂ€ttre bild av deras supporterskap. Ămnen rörande gemenskap, fascination för fotboll, supporterskapet som livsstil och vĂ„ld har vĂ€ckt mĂ„nga intressanta och givande tankar.
Mötesplatser och aktiviteter för Àldre - En kartlÀggning av mötesplatser och aktiviteter för Àldre pÄ Lidingö
I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att
för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta
tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i
bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats
betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala
mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för
fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för
verksamheten.
Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt
fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö.
För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet
för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts.
GIS (Geografisk information system) har anvÀnts för att visualisera aktivitets
lokalisering.
KartlÀggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för
Àldre i ordinÀr boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.
En levande vattenfront : Planförslag för Tullkammarkajen i Halmstad
Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.