Syfte: Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv undersöka specialpedagogers syn på och erfarenheter av arbetet med elever i behov av stöd i skolan. Hur kan man ur ett genusperspektiv förstå specialpedagogens olika roller och arbetsuppgifter, utformning och fördelning av stödinsatser och utformning och hanterande av verktyg?Teori: Studien utgår ifrån Yvonne Hirdmans genusteori om genussystemet, vilken beskriver kvinnor och män utifrån två grundläggande principer: isärhållande och hierarki (Hirdman, 2001). Vidare utgår den också ifrån tre specialpedagogiska perspektiv, det relationella, det kategoriska och dilemmaperspektivet. De centrala skillnaderna mellan det relationella och kategoriska perspektivet är synsättet på eleven.

The purpose with this degree thesis was to investigate the preschool teacher´s view onchildrens´s influence in preschool routine situations. The target group for this study ispreschool teacher´s that currently are working with children that are 1 ? 5 years of age. To manage to answer the aim of this study semi-structured interviews were conducted. I have performed interviews with five preschool teacher´s that currently work in a preschool that is situated in a medium sized city, in the county Värmland, Sweden.

Nuvarande jordförvärvslag är från 1979 och reglerar bland annat juridiska personers möjligheter att förvärva lantbruksegendom. Avsikten med lagen är att sysselsättning och bosättning ska främjas i glesbygdsområden. Man vill även att strukturförbättringar ska underlättas i omarronderingsområden. Ambitionen är också att bibehålla balansen mellan olika ägarkategorier, främst mellan privatpersoner och bolag. Detta genom att begränsa juridiska personers möjlighet att förvärva lantbruksegendom. Frågan om juridiska personers rätt att förvärva mark har diskuterats den senaste tiden.

Övervakning används för att granska IT-infrastrukturen, för att hitta och varna på de fel som kan uppstå i systemen. Allt för att minimera den ständiga risken att det kan sluta fungera. Dagens verksamheter blir allt mer beroende av sin IT och många företag står helt stilla idag om deras IT-system inte fungerar, detta kan leda till stora kostnader och förlorad intäkt.Utredningsdelen innehåller fyra stora delar. Delarna innefattar vad övervakning är, varför övervakning används, vad som övervakas och hur övervakningen går till.För att samla mer information samt att bekräfta utredandeavsnittet ställdes ett antal frågor till Idenet AB, Högskolan Kristianstad, LanGate System AB och QSi Sweden AB i form av intervjuer. Intervjuerna ligger till grund för genomförandedelen av arbetet.

Mitt syfte är att visa elevers och lärares attityder till att använda IT i historieundervisningen utifrån undersökningens kontext och att se på vilka sätt vi kan utnyttja ett mediums egenskaper för att påverka lärandet. Uppsatsen kommer därav att bidra till ytterligare förståelse och kunskap kring IT och lärande. Med kvalitativa undersökningsmetoder har en intervju genomförts med en historielärare för att få en djupare förståelse av den kvantitativa undersökning som genomförts i form av enkäter. Den av elevernas användning av IT som mest tillför lärandet något anser jag utifrån undersökningen vara möjligheterna till att söka information kopplat till skolarbetet samt att lättare sköta kommunikation mellan andra elever och lärare. Undersökningarna i arbetet visar att eleverna är mycket positiva till att använda IT i undervisningen men visar också brister i elevernas medvetenhet kring källkritik.

Denna studies övergripande syfte var att förstå de drivkrafter som leder till att vissa sjuksköterskor söker sig till akademisk kompetensutveckling medan andra ser det som helt otänkbart. Studiens mer preciserade syfte var att undersöka hur sjuksköterskor med kompletterande studier i vårdvetenskap ser på akademisk kompetensutveckling. Följande frågeställningar fokuserades för att få en mer nyanserad bild av detta fenomen: Vad har kompetensutvecklingen inneburit för sjuksköterskorna? Vad är det för kunskap de vill utveckla och varför? Vilka drivkrafter har motiverat sjuksköterskorna till kompetensutveckling? Vilka faktorer uppfattar sjuksköterskorna har möjliggjort/försvårat deras kompetensutveckling? Den teoretiska anknytningen gjordes till följande begrepp: kompetens, kunskap och motivation. Definitioner och teorier inom respektive begrepp användes för att försöka förstå, förklara eller värdera undersökningens resultat.

Enligt författningen SFS 1998:531 ska omvårdnad bedrivas utifrån vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur sjuksköterskor kan förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad i den kliniska verksamheten. För att få svar ställdes följande frågor: Vilka faktorer påverkar sjuksköterskor när det gäller införandet av evidensbaserad omvårdnad? Vilka möjligheter och svårigheter finns för sjuksköterskor att arbeta med evidensbaserad omvårdnad? Hur kan sjuksköterskor gå till väga för att förklara och förankra evidensbaserad omvårdnad? Tio sjuksköterskor från två olika sjukhus i södra Sverige intervjuades. Frågeställningarna resulterade i fyra teman: innebörd, legitimitet, resurser och metodik.

Denna undersökning byggds på intervjuer av studenter ifrån det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet på Sjöfartshögskolan i Kalmar under ht 07 och vt 08.Syftet med undersökningen var att undersöka hur eleven såg på kommunikationen med handledaren under den fartygsförlagda praktiktiden.Metoden som användes var kvalitativt styrda intervjuer. Dessa genomfördes med hjälp av Kvales intervju tekniker. För analysering av intervjuerna användes Jacobsens teorier om kvalitativa innehållsanalyser.Efter genomförd undersökning kom man att se att studenterna tyckte att det fanns tendenser till kommunikationsbrister mellan student och handledare under den fartygsförlagda praktiktiden. Dessa kommunikationsbrister berodde enligt studenterna på tidsbrist samt brist på engagemang hos handledaren.Trots brister i kommunikationer ser ändå de flesta intervjupersonerna positivt på sitt framtida yrkesutövande. Med underlag av denna undersökning ser vi dock tendenser till att en översyn av praktikfartyg samt engagerade handledare kanske är i sin ordning..

Ambitionen med denna uppsats har varit att undersöka hur retorisk teori kan bidra till och komplettera området för kriskommunikation. Genom en intervju med Örebro kommuns kommunikationsdirektör och genom en teoretisk fördjupning har vi sammanfört en praktikers perspektiv med ett teoretiskt perspektiv. Vi har tagit avstamp i den retoriska situationen och undersökt hur ett retoriskt angreppssätt kan öka förståelsen för den kommunikativa aspekten av en kris samt vilken nytta en kriskommunikatör kan ha av att se på en kris som en retorisk situation. Resultatet visar att den retoriska situationen kan bidra med ett nytt och givande perspektiv på kriskommunikation. Inom den retoriska situationens tre konstituenter - exigence, audience och constraints - kommer ethos, topiker, doxa, narrativ, identifikation, kairos och decorum att skapa ett kompletterande och systematiserande förhållningssätt till kriskommunikation..

Syftet med denna rapport är att undersöka hur studenter och lärare påpolisutbildningen i Umeå ser på möjligheten att bedöma lämpligheten hosde studerande, och även hur detta skulle kunna gå till enligt ett förslag somvi har tagit fram. Rapporten tar också upp hur antagningsprocessen går tilloch de krav som ställs hos de sökande samt hur polisutbildningen i Umeå ärupplagd med de olika momenten inom utbildningen. Vidare har vi tagit uppvad det krävs för att man som student ska få en varning respektive ska bliavskiljd från utbildningen samt väldigt kort tagit upp vad som gäller vidbedömningen under aspiranttiden. I övrigt består rapporten av ett förslagsom vi tagit fram för hur en bedömning avseende lämplighet kan gå till. Vihar via en intervju med en polislärare undersökt om det finns ett behov ochett intresse av vårt förslag, samt genom ett frågeformulär till studenterna itermin fyra vid polisutbildningen i Umeå tagit reda på deras uppfattningkring frågor om lämplighet..

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger i förskoleklass och skolledning upplever betydelsen av specialpedagogens arbete i förskolan för barns fortsatta skolgång. Undersökningsmetoden är kvalitativ intervju och för studien är två rektorsområden utvalda och representeras av två rektorer och tre pedagoger i förskoleklass. Resultatet visar att det finns många fördelar med specialpedagogens arbete i förskolan. Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd och stöd åt personalen i förskolan i sitt arbete med dessa, är den främsta anledningen till att rektorerna valt att satsa på specialpedagoger i förskolan. Vem som främst gynnas framkommer inte utan barn, föräldrar, pedagoger i förskola/skolan och rektorer nämns alla som de som har stor nytta av arbetet.

Skiftarbete är något som berör många i dagens samhälle. Att känna sig trött och sliten efter en period med många olika skift är ett vanligt inslag, inte minst i polisens vardag. Vi vill med detta arbete veta hur mycket planerig som egentligen kommer att behövas för att få ihop vardagen. Kost och sömn är de viktigaste inslagen i den vardagen och det är dessa faktorer arbetet inriktar sig på. Hur ska vi äta och sova för att klara av skifttjänstgöringen på bästa sätt? För att vi som skriver och ni som läsare ska få ut så mycket som möjligt av de resultat vi kommit fram till så kommer arbetet att avgränsas till de nyss nämnda faktorerna.

Modern teknik innebär stora möjligheter för företagens prestation, effektivitet och kostnads-besparingar. Men den kan också innebära hinder och begränsningar för de som inte kan eller vill anamma den. Molntjänster som koncept har förvisso existerat i decennier, men det är först de senaste åren som de fått rejält genomslag. Vad krävs egentligen för att framgångsrikt an-vända sig av molntjänster i sin verksamhet? I den här studien undersöker vi vad aktuell forsk-ning inom området anser om relationen mellan IT-kapacitet och framgångsrik molntjänstan-vändning.

AbstractDetta arbete är en fallstudie på Lund's kommun och det som skedde där under nittiotalet. Huvudfoku's ligger på två kommunreformer som innebar kommundelsnämnderna's införande och avskaffande. Vår frågeställning har varit; Vilka förändringar har Lund's kommun gått igenom? Och; Hur kan man förstå dessa förändringar? Teorin består av flera olika vinklar där man problematiserar de moderna kommunerna's arbete. Även mer klassisk organisationsteori med ett foku's på kulturperspektivet har använt's.

Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika läromedel från högstadiet och gymnasiet i ämnet biologi. Även den förändring som skett över tiden har studerats. Studien berör därför läroböcker från 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjälp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgång av kursplaner och läroplaner, samt intervju med en lärare från gymnasiet. Syftet med att intervjua läraren var att få en inblick i hur denne upplever lärobokens presentation av fotosyntesen.