Bräckt vatten smakar som tårar ? En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck.Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck.Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden.Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ?Den Andre? och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ?hedersrelaterat våld? som en egen kategori från ?våld i nära relationer?.

Studiens syfte var att få utökad kunskap om hur socialrådgivarna som arbetar på Ungbo i Halmstad upplever sina förutsättningar att tillmötesgå behoven hos de ungdomar som får bistånd från verksamheten samt hur de tolkar sitt uppdrag. Ungbo är ett boendestöd för ungdomar/Unga vuxna som är i behov av boende och stöd i varierad utsträckning. Studien är kvalitativ och insamling av data har skett genom intervjuer av de socialrådgivare som arbetar på Ungbo i Halmstad. Slutsatsen av studien är att socialrådgivarna har samma syn gällande verksamhetens mål men när det gäller tillvägagångssätt emot det gemensamma målet skiljer sig uppfattningarna åt. Socialrådgivarnas uppfattningar om deras förutsättningar att tillmötesgå ungdomarnas behov är varierande även om majoriteten påtalar bristen av en arbetsmodell eller tydligare direktiv att arbeta efter vilket tyder på att de upplever sitt handlingsutrymme som för stort. Gränserna är otydliga men trots detta upplever de friheten i sin yrkesutövning som positiv.

Laws and regulations govern the school kitchens in Sweden. The municipality controls how well the school kitchens obey those laws. An annual fee covers the municipality?s expenses for the public control of the school kitchens. To be able to calculate this annual fee, a risk evaluation needs to be done.

Detta examensarbete är en energianalys av Studentboendet på Nyhemsgatan, Kv. Gråstenen Halmstad, i samarbete med Halmstads Fastighets AB. Fastigheterna är byggda 1997 och är till antalet 11 stycken med sammanlagt 385 lägenheter, avsedda för studenter under den tid de studerar i staden. I var och ett av de 11 husen finns för gemensamt bruk ett allrum samt ett större kök där studenter kan samlas om så önskas och på entréplan finns en tvättstuga tillgänglig. En analys genomfördes genom att studera konstruktionsritningar, ventilation, värme och vattensystem samt att beräkningar på fastigheterna utfördes i datorprogrammen, VIP+ och Isover Energi vilka sedan analyserades. Med hjälp av termografering påvisar vi här köldbryggor vid fönster samt vid anslutningen vägg och vindsbjälklag. Till sist tog vi fram åtgärdsförslag som vi rekommenderar för att sänka energiförbrukningen. Bland dessa åtgärdsförslag kan nämnas installation av frånluftsvärmepump samt en översyn av duschanordningarna. Som sammanfattning kan sägas att byggnaderna är i ett gott skick men med höga energiförbrukningar där möjlighet till besparingar finns. .

The basic intention of this study is founded on an ambition to make change within the competing activity at ?Svenska Brukshundklubbens Halmstadavdelning? (SBK Halmstad). This is a local association for owners of working dogs, where I am one of the members. A problem in engage a larger number of voluntarily working members in the association has been established and discussed over several years. My premier aim was to make the members award of different perspectives of the problem.

Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ?nya lärarutbildningen? med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ?nya lärarutbildningen?.

Bakgrund: En kvalitativ studie av arbetslivspedagogik i en särskild kontext vid en arbetplats med dubbla funktioner, arbetsplatsen är delvis rehabiliterande utöver sin funktion som arbetplats. Syfte:  I studien  belyses expansivt lärande utifrån möjligheter som kan finnas i den undersökta organisationen. Studien syftar till att  belysa lärande möjligheter inom  organisationen  KRIS och Unga KRIS, Halmstad. Beskrivning sker utifrån ett medarbetarperspektiv. Metod:  Studiens empiriska material insamlades genom  en enkät med Cultural- Historical Activity Theory (CHAT).

Halmstad kommun ingår i Hallands län, som utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen utformat 16 regionala miljökvalitetsmål. Miljökvalitetsmål nummer 15 ?God bebyggd miljö? säger under delmål fem att till år 2010 skulle kommunerna ha utsorterat och behandlat 35 % av matavfallet biologiskt. Idag finns det i kommunerna inget nytt antaget mål angående insamling av matavfall, utan målet från 2010 består. Halmstad kommun sorterar idag ut 6,8 % av matavfallet från verksamheter och har därmed en bit kvar för att uppnå det regionala miljökvalitetsmålet ?God bebyggd miljö?.

ThisreportisathesisfortheTechniciansinComputerAidedDesignprogramatHalmstadUniversity.Thegrouphasdevelopedamillingmachinemainlyusedforfiberboards,onbehalfofJohanWretborn..

Nowdays an efficient production is critical to achieve for companies competing on the market for steel cutting tools. One of such companies is Halmstad based Tooling Support Halmstad AB that manufactures threading-taps, threading-dies and parting off tools, towards a centralized warehouse in Schiedam, Holland. The large amount of different products, approximately 2500 is a big contributor to the problem along with a new order system that creates a demand of low setup times. Previously the company was forwarded orders through quarter based prognoses which enabled planning of the production over a longer time span. Currently the newer order system ZENIT is in use and the company thereby gets their orders weekly.

Titel: Varför leder inte lyckad Forsknings- och Utvecklings (FoU) - kommunikation till förändrat beteende? En etnografisk studie inom Primärvården Halland.Författare: Helena MorténiusUtbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap, 61-80p, VT 2007.Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad, Box 823, 301 18 Halmstad.Handledare: Lars Palm, professor, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Högskolan i Halmstad.Examinator: Jesper Falkheimer, universitetslektor, Institutionen för Service Management, Campus Helsingborg.Problem: FoU-enhetens uppgift är att förankra forskningstänkandet bland primärvårdsanställda i Halland. En framgångsrik kommunikation har varit en viktig del i denna policy. Trots stort intresse på fältet har en grupp av anställda inte velat gå vidare i sin utveckling.Syfte: Syftet med denna studie har varit att ur ett kommunikationsvetenskapligt perspektiv på gruppnivå beskriva de faktorer som hindrar denna grupp av anställda att gå vidare i sin utveckling och bli FoU-aktiva.Metod: Kvalitativ metod med en etnografisk ansats.Resultat: Gruppens sociokulturella tillhörighet i kombination med organisationskulturens principer är grunderna till att en del av primärvårdens anställda inte går vidare i sin utveckling och blir FoU-aktiva. Bidragande faktorer till denna situation har varit de konkreta hinder som tradition, kultur, hierarki, ledning, resurser och brist på förebilder..

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrån kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 där två specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera på olika aspekter av medlemskapet. Därmed fördes en diskursiv kamp mellan de båda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebära för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera på den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgångspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

I denna uppsats görs ansatsen att, med hjälp av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell, belysa eventuella skillnader och likheter mellan två olika typer av lärarutbildningar: Regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning och Regeringens proposition 2009/10:89 Bäst i klassen ? en ny lärarutbildning. Utifrån denna modell analyseras de passager från texterna, vars innehåll bär relevans till de skäl som står till grund för förändring av utbildningen, ur ett grammatisk och lingvistiskt perspektiv. I nästa steg belyses den diskursiva praktik som är framträdande i båda propositionerna. Det tredje och sista steget behandlar den sociala praktiken som analyseras utifrån ett fokusgruppssamtal som hölls mellan tre pedagoger som är verksamma på Högskolan i Halmstad.

Stafylococcus aureus, Stafylococcus epidermidis, Escherichia coli, Streptococcuspyogenes och Bacillus sp. är bakterier som förekommer i vår normalflora eller runt om ivår omgivning. De är i de allra flesta fall harmlösa men kan orsaka sjukdom ifall dehamnar i t.ex. sår eller kontaminerar mat. Vissa av dessa bakterier har även en tendens attutveckla resistens mot antibiotika, infektioner orsakade av resistenta bakterier kan bliallvarliga och väldigt svåra att behandla.