Vårt syfte var att undersöka hur medias bild av Biskopsgården påverkar identitets-skapandet hos ungdomar som bor där. Vi använde oss av en kvalitativ forsknings-metod och genomförde sex individuella intervjuer med ungdomar mellan 15 och 18 år. Efter en genomförd meningskoncentrering och tematisering av våra data, analy-serade vi dem med hjälp av Jenkins teori om identitet, Goffmans stigmatiseringsteori, samt med Bourdieus begrepp fält, Habitus och kapital. Vi fann att våra informanter inte tycktes identifiera sig med medias bild av Biskopsgården, utan att de tyckte att media överdriver eller förvränger bilden av stadsdelen. Det var även tydligt att de separerade medias bild från sina egna bilder, som präglades av gemenskap och en positiv identifikation.

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och Habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

AbstraktArbetslösheten runt omkring i Sverige har växt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I Borås där vi har genomfört vår undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % från 2008 till 2009 och detta är den största ökningen de senaste fem åren. Trots denna ökning är studenter till lågutbildade föräldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen påverkas av föräldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgång i utbildning. Med kapitalt, Habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgångspunkter är syftet med vår studie att få en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig på högre nivå.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den här studien var att i ett mångkulturellt område undersöka idrottslärarens och idrottsledarens inställning till samverkan inom Idrottslyftet. Frågeställningar var följande:Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsläraren med samverkan?Vilka hinder respektive möjligheter upplever idrottsledaren med samverkan? Metod: Undersökningens underlag bestod av intervjuer vilka har studerats med en kvalitativ metod. Urvalet utgjordes av tre idrottslärare och tre idrottsledare verksamma i mångkulturella områden. Materialet transkriberades och analyserades utifrån ad hoc-metoden.Resultat: Idrottslärarna ser samverkan som ett sätt att ge elever möjlighet att komma i kontakt med föreningsidrotten.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på invandrarkvinnors motiv för att välja Vård- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att språkkunskaper, utbildningsnivå och diskriminering på arbetsmarknaden är betydelsefulla faktorer när det gäller invandrarnas situation på den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning när det gäller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration från Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvårdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av Vård- och omsorgsutbildningen. I den här uppsatsen används kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar Vård- och omsorgsutbildningen på Komvux.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka om lärares sätt att undervisa och valet av innehåll skapar positiva upplevelser av fysisk aktivitet hos eleverna.Hur resonerar lärarna kring lektionsinnehåll och dess syfte eller mål?Hur upplever elever med olika erfarenheter av föreningsidrott innehållet och utformandet av idrottslektionerna?MetodJag valde att ha en kvalitativ ansats i den studien, och genom intervjuer samla in data. Jag valde att ha en intervjuguide som intervjutyp. En mindre strukturerad intervju hade lett till att jag hade fått svårigheter att jämföra data från de olika intervjuerna. Om jag istället valt en mer strukturerad intervju hade jag fått svårigheter att förstå den intervjuades tankar då intervjun blir låst till frågor och intervjupersonens egna utsagor hade blivit tillbakahållna.

Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, Habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

I denna uppsats studeras två fotbollsföreningar hemmahörande i Malmö, Husie IF och Kvarnby IK. Dessa föreningar har under den senaste 10-årsperioden haft väldigt olika utveckling vad gäller medlemsantal och föreningsprofil. Vid analysen används Bourdieus teorier med begrepp som kapital, fält, Habitus och agent samt Webers teorier kring tjänstemän och byråkrati. Frågeställningarna är "Hur ser relationen mellan kansli och styrelse i de båda föreningarna ut och vilka effekter har balansen mellan dessa?", "Vilka skillnader finns i föreningarnas profil dels gentemot varandra och dels gentemot yttre aktörer i form av fotbollsförbundet och kommunen?" och "Avspeglar sig eventuella skillnader mellan föreningarna i deras respektive policy?".

Övervikt och fetma hos den vuxna befolkningen är ett växande hälsoproblem i stora delar av västvärlden. Utvecklingen i Sverige är likartad. Även bland barn och ungdomar har andelen individer med övervikt och fetma ökat mycket de senaste decennierna. Ett ökat intag av energirik mat i kombination med ett alltmer stillasittande liv är viktiga faktorer.I stora delar av befolkningen i Sverige verkar dock den stora ökningen ha stannat av och till och med minskat. Undantag från denna positiva förändring utgör vissa grupper med individer med låg socioekonomisk status.

SammanfattningCapoeira är en brasiliansk kampsport som kombinerar dans, kamp, musik och akrobatik. I Sverige har sporten funnits sedan slutet av 80-talet.Syfte och frågeställningarSyftet är att få ökad kunskap om capoeirister inom tre capoeiraföreningar i Sverige. Följande frågeställningar används för att svara på syftet:1. Vilka är de aktiva i de utvalda capoeira föreningarna?2.

När man som utrikes född akademiker kommer till Sverige är det lätt att hamna i en migrationsprocess som kan ta lång tid. Det immigrerar individer till Sverige med en akademisk examen i bagaget samtidigt som Sverige lider brist på vissa akademiska yrkesgrupper. De som kommer skulle kunna avhjälpa bristen på akademisk arbetskraft men de har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka och analysera utrikes födda personer med en lärarexamen och deras väg till ULV (utländska lärares vidareutbildning). Vi har studerat vilka förväntningar de har på utbildningen och om de ser skillnader på sin yrkesroll i Sverige jämfört med det tidigare hemlandet.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hållbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. Därigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser påverkar elevers tillgängliggörande av hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll och därmed säga något om huruvida implementering av utbildning för hållbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av åtta elever från två olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrån Bourdieus teorier om kulturellt kapital, Habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser på hållbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillägnar sig hållbar utveckling som ett undervisningsinnehåll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lägre social klass som studerar på yrkesförberedande program från att lära sig om och bli engagerade i frågor om hållbar utveckling. Men studien visar också att skolan har stora möjligheter att påverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bättre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framträder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Abstract Utsagor om vilka yrkeskategorier som bör tjänstgöra i förskolan ur olika intressenters framtidsperspektiv. Författare: Jessica Rosberg och Jessica Schubert Möller Yrkesrollsdiskussioner mellan barnskötare och förskollärare har länge förekommit i förskolans värld och syftet med denna undersökning är att ta reda på vad denna diskussion egentligen står för samt hur man tänker kring bemanningen på förskolan i framtiden. För att få en bakgrund till diskussionen har vi valt att göra en tillbakablick på aspekter kring de båda yrkesrollernas historia. Sammanfattningsvis kan vår huvudfråga formuleras som: Hur kan diskussionen om barnskötares och förskollärares yrkesroller förstås i ett historiskt och nutida perspektiv: ? Hur motiverar barnskötare/förskollärare sin roll i förskolan igår, idag och i ett framtidsperspektiv? ? Vilka utsagor om yrkeskompetenser i framtidens förskola finns hos politiker/chefer/fackliga representanter? Eftersom vår undersökning handlar om två yrkeskategorier med olika utbildningsnivå som ska utgöra ett arbetslag har vi kopplat till följande teoretiska utgångspunkter: bröderna Dreyfus femstegsmodell från nybörjare till expert, och Bourdieus begrepp fält, kapital och Habitus. Vår undersökningsgrupp består av sammanlagt sexton intervjupersoner med olika utbildning och yrkesutövande i Hörby kommun.