SAMMANFATTNINGIntroduktionKommunikationen i ett vårdteam har stor betydelse för samarbetet kring en skadad patient. När kommunikationen brister kan det leda till sämre omhändertagande av en traumapatient. Ledaren för teamet har en betydande roll för teamarbetet. På Försvarsmedicincentrum i Göteborg tränas teamen med medicinsk simulering med fokus på teamarbete.SyfteSyftet var att undersöka hur kommunikationen erfors och påverkade samarbetet inom teamet under en medicinsk simuleringsövning.MetodFokusgruppintervjuer genomfördes av teamen efter en övning i medicinsk fullskalesimulering. Frågorna var semistrukturerade.

I denna kandidatuppsats undersöks de föreställningar som ett antal politiker och tjänstemän i Tranås kommun har om kommunens uppgifter och handlingsutrymme i fråga om invånarnas matförsörjning. Det empiriska materialet består i huvudsak av intervjuer. Med inspiration från Anthony Giddens struktureringsteori belyses bl.a. de regler och resurser som informanterna hänvisar till som begränsande eller möjliggörande för det egna och kommunens handlingsutrymme på två specifika områden: den offentliga upphandlingen av livsmedel och tillagningen av skolmat. Skolmatsfrågan handlar om huruvida maten på kommunens grundskolor ska tillagas i central- eller tillagningskök och är en fråga som för närvarande står högt upp på samtalsagendan i Tranås. Diskussionen om skolmaten i Tranås kommun kan ses som ett lokalt uttryck för det som i uppsatsen kallas det offentliga samtalet om maten ? den debatt om maten som under senare år har förts i Sverige och som bl.a.

Studien har gjorts på uppdrag av stadsdelen Majorna i Göteborgs kommun och är baserad på kvalitativa intervjuer med tio stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna är slumpvis utvalda där det enda vi hade i åtanke var att blanda kvinnor och män. Vårt syfte är att se vad det finns för föreställningar om jämställdhet och jämställdhetsarbete inom verksamhetsområdet skola/förskola för att kunna urskilja möjligheterna för intervjupersonerna att ge jämlik service till brukarna ur ett genusperspektiv (Wahl m fl 2001 s.171). Detta kan vi uppnå genom att synliggöra ett antal erkända sätt att tänka kring jämställdhet och jämställdhetsarbetet. Resultatet visar att det finns både skillnader och likheter i attityder, tankar och känslor angående jämställdhet och jämställdhetsarbetet hos de kvinnor och män vi intervjuat.   Resultatet kommer i kombination med de valda teorierna att användas som ett sätt att förstå hur detta kan komma att påverka hur det ges jämlik service till brukarna i stadsdelen.

Precis som människor påverkas av sin omgivning, påverkas även organisationer av sin omvärld. Vår tids globalisering och den hårda konkurrens som den tillför ställer allt högre krav på organisationerna att förändras i takt med sin omvärld för att överhuvudtaget kunna överleva. Men de krav som kan leda till både organisationsstrukturella och ekonomiska problem behöver inte enbart komma genom press utifrån, utan kan även uppkomma inifrån organisationen.Uppsatsen har som syfte att försöka ta reda på hur en organisation hanterar den psykosociala arbetsmiljön som uppstår i samband med en omorganisation. Författarna har velat se om det går att urskilja tendenser till hur man bäst hanterar alla de känslor som uppkommer hos de drabbade medarbetarna i samband med en förändringsprocess. Uppsatsen ämnar även att söka svar på hur ledningen uppfattar det känslospektra som utspelar sig hos de medarbetare som utsätts för en organisationsförändring.Undersökningen som genomförts har haft en abduktiv ansats där datainsamlingen varit kvalitativ i form av en fallstudie.

    Filosofie Magisterprogram i Vårdvetenskap När en nära anhörig drabbas av demenssjukdom ? fokusgruppintervjuer med anhöriga Ann-Christin Palmqvist  SAMMANFATTNINGBakgrund: i Sverige finns idag ca 140 000 personer med demenssjukdom och många av dem lever tillsammans med en anhörig. Forskning visar att det är viktigt att sätta diagnos i ett tidigt skede av demenssjukdomen.  För att kunna ge ett demensbesked på ett bra sätt behöver kunskapen om hur anhöriga upplever diagnosbeskedet öka.Syfte: Belysa anhörigas upplevelser i samband med beskedet att en familjemedlem drabbats av en demenssjukdom.Metod: Kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som insamlingsmetod har använts. Urvalet bestod av fem anhöriggrupper med sammanlagt 20 deltagare, som alla hade erfarenhet av att leva med en person med demenssjukdom. Data från de transkriberade intervjuerna analyserades med innehållsanalys och fyra kategorier och två teman framträdde.Resultat: Resultaten visade att många anhöriga inte kunde ange en speciell tidpunkt när de fått besked om diagnos och de la inte så stor vikt vid själva beskedet.

Vi har genomfört en kvalitativ undersökning om individers upplevelser av tekniska förändringar. Studien har gjorts på vitvaruföretaget Richardson?s Kyl och Frys AB i Karlstad. De genomgick hösten 2013 en teknisk förändring i form av att ett nytt tekniskt system, ett affärssystem, infördes. I och med den tekniska förändringen har det uppkommit komplikationer i den bemärkelsen att de anställda haft problem att arbeta i och med det nya tekniska systemet.

Uppsatsen undersöker hur skolledare och skolpräster på fyra gymnasieskolor i en stad i södra Sverige tänker kring krisarbete på den egna skolan. Problemformuleringen består av tre frågor: Hur ser rektorer respektive skolpräster på skolans krisberedskap? Hur bedrivs arbetet vid kris? Hur resonerar man kring kris och katastrof ur ett pedagogiskt perspektiv? I uppsatsens litteraturstudium diskuteras olika aspekter av kris- katastrofhantering såsom riskanalys och utformningen av en krisplan, ledarskapets betydelse vid krissituationer, bemötande av elever i sorg samt pedagogiska perspektiv på kris och katastrof. För att nå syftet med studien valdes kvalitativ metod och totalt intervjuades sju personer: fyra rektorer och tre skolpräster. Resultatet av intervjuanalysen sammanfattas i tre olika kategorier: tilltro till skolornas krisplan, roller och kriser som utveckling och lärande.

Johanna Grut: Olefine Moe (1850?1933). Sveriges första Carmen. ? en studie av en operasångerskas yrkesliv.

Jag har under min tid som lärare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms där. För att finna ett lämpligt svar på ovanstående fundering, så beslutade jag mig för att ta reda på vilka olika lärstilar som finns. Därefter undersökte jag vilken som är min egen lärstil som pedagog. Nästa steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det här fallet den som jag är handledare för. Slutligen ville jag, med hjälp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa på ett mer individanpassat sätt.

Diagnosen hjärntumör påverkar inte bara patienten utan hela familjen. Stort fokus läggs på patienten, vilket leder till att anhöriga ibland blir osynliga i vården. Genom att se anhöriga kan sjuksköterskor indirekt bidra till en bättre vård av patienter med hjärntumör, eftersom det kan leda till en ökad trygghet inom familjen. Syftet var att belysa upplevelsen av att vara anhörig till en patient som drabbats av hjärntumör. Uppsatsen är en litteraturstudie, som bygger på tio kvalitativa artiklar, vilka beskriver upplevelsen av att vara anhörig till en patient, som drabbats av hjärntumör.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur anställda kan uppleva sin arbetsmiljö i olika slags kontorslandskap och hur kontorslandskapet påverkar sättet att arbeta och interagera. Det bakomliggande intresset kommer ur det faktum att allt fler organisationer nu väljer kontorslandskapdesign.Arbete i storrum fick tidigt en negativ stämpel då ett av företagsledningarnas främsta syften med arbetsplatsutformningen var att övervaka och kontrollera arbete och anställda. Under 1900-talet har kontorslandskapen utvecklats i takt med tekniken och i dag lägger man större vikt vid människors motivation, interaktion och upplevelse av arbetsmiljön.Vi ville framförallt undersöka om det fanns några gemensamma strategier i sättet att arbeta och interagera i kontorslandskapsmiljö. I arbetet har vi jämfört upplevelserna hos ett urval individer i två olika organisationer och typer av landskapsmiljöer. Genom att välja två skilda organisationer och arbetsmiljöer ville vi få en förståelse för hur organisationsstrukturer också kan komma att påverka upplevelsen.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers och lärares uppfattningar om lekens betydelse för barns sociala kompetens samt hur de ser på sin roll i elevers leksituationer. Metoden som användes var en kvalitativ intervju där intervjuer gjordes med tre lärare och tre fritidspedagoger från fyra olika grundskolor. Ljudinspelning användes vid alla intervjutillfällen för att underlätta vid bearbetningen av resultatet. Resultaten av intervjuerna visar att leken anses vara betydelsefull för barns sociala utveckling oavsett yrkeskategori. Pedagogerna anser att barn tränar socialt samspel i den fria leken.

Den här kandidatuppsatsen syftar till att få en djupare förståelse av hur gränslöst arbete upplevs och hanteras av individer som arbetar som konsulter. Det centrala i studien är att studera de krav gränslöst arbete medför och hur flexibiliteten upplevs och hanteras, ur ett individperspektiv. Studien ska även bidra till förståelse för avregleringen av arbetets tid och rum och hur det i sin tur påverkar individen att själv sätta gränser för när, var och hur arbetet ska utföras.En kvalitativ studie genomfördes under våren 2014 med fem konsulter stationerade i en större svensk stad. Då jag sedan tidigare kände till konsulterna samt företaget där de är anställda har jag valt att avidentifiera namn på respondenterna och företaget. För att nå det djup av förståelse studien syftar till valde jag att genomföra samtalsintervjuer där fyra huvudteman belystes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur homosexuella män konstruerar föräldraskap i ett samhälle dominerat av en heteronormativ diskurs. Genom att presentera icke normativa familjeberättelser hoppas vi kunna öka handlingsutrymmet och antalet möjliga positioner för föräldrar oberoende av kön och sexuell orientering.Frågeställningarna är:Hur konstruerar homosexuella män föräldraskap i förhållande till diskursen om moderskap och diskursen om faderskap? Hur förhåller sig homosexuella män till normer om familjebildning? Vilken betydelse har sexuell orientering för homosexuella mäns föräldraskap? Uppsatsens teoretiska grund utgörs av ett konstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska ram utgörs av diskursteori och queerteori med utgångspunkt i Judith Butlers heterosexuella matris. Det empiriska materialet består av sju semistrukturerade intervjuer med åtta homosexuella fäder.

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera vad biståndsbedömare inom äldreomsorgen anser när det gäller tvångsvårdslagstiftning för äldre människor med demens. Vår huvudfrågeställning är därför: Möter biståndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns någon tvångsvårdslag för äldre människor med demens? För att kunna få en bild av vad biståndsbedömare anser om tvångsvård för dementa människor, och vad detta skulle kunna tänkas innebära i praktiken, har vi formulerat vidare frågeställningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. Vår huvudfrågeställning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som biståndsbedömare sin yrkesroll i förhållande till klienterna? När det gäller begreppet etik har frågeställningen varit: Vilka etiska överväganden kan det tänkas att man ställs inför som biståndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man själv att man har? Huvudfrågeställningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rätt till självbestämmande i förhållande till ens yrkesmässiga ansvar att agera? De teoretiska utgångspunkterna för studien har även de knutit an till dessa begrepp.