När en nära anhörig drabbas av demenssjukdom
fokusgruppintervjuer med anhöriga
Filosofie Magisterprogram i Vårdvetenskap När en nära anhörig drabbas av demenssjukdom ? fokusgruppintervjuer med anhöriga Ann-Christin Palmqvist SAMMANFATTNINGBakgrund: i Sverige finns idag ca 140 000 personer med demenssjukdom och många av dem lever tillsammans med en anhörig. Forskning visar att det är viktigt att sätta diagnos i ett tidigt skede av demenssjukdomen. För att kunna ge ett demensbesked på ett bra sätt behöver kunskapen om hur anhöriga upplever diagnosbeskedet öka.Syfte: Belysa anhörigas upplevelser i samband med beskedet att en familjemedlem drabbats av en demenssjukdom.Metod: Kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som insamlingsmetod har använts. Urvalet bestod av fem anhöriggrupper med sammanlagt 20 deltagare, som alla hade erfarenhet av att leva med en person med demenssjukdom. Data från de transkriberade intervjuerna analyserades med innehållsanalys och fyra kategorier och två teman framträdde.Resultat: Resultaten visade att många anhöriga inte kunde ange en speciell tidpunkt när de fått besked om diagnos och de la inte så stor vikt vid själva beskedet. De upplevde beskedet som en bekräftelse eller som en överraskning beroende på hur förberedda de varit på ett besked om demensdiagnos. Att uppfatta och förstå informationen om att en familjemedlem drabbats av demenssjukdom tar tid och det kräver fortlöpande stöd. Det var framträdande i samtliga fokusgrupper att demensdiagnosen innebar förändringar i vardagen. Roller och ansvar förändrades och anhöriga möts av ständigt nya utmaningar.Slutsats: Besked om att en anhörig drabbats av demenssjukdom och anpassning till den nya situationen visade sig vara en pågående process innefattande fortlöpande stöd under hela sjukdomsprocessen.Nyckelord: demenssjukdom, anhörig, diagnos, förändring, innehållsanalys