Syftet är att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mångfaldsplan i en organisation. För att uppnå detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar på hur världen presenteras, tolkas och konstrueras. Vi använder Michel Foucault som inspiratör vars åsikter tolkas och sammanlänkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas åsikter för att på bästa sätt uppfylla vårt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkätundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att få en bredare och även djupare insikt har vi även utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss på platsen.

Den här studien utgår från syftet av att undersöka vad olika konstruktioner av utomhusmiljöer som förekommer i förskolevardagen kan erbjuda barn som subjekt och deras roller i den fria leken. Avsikten är att studera hur barn agerar beroende på kulturella och sociala influenser samt vilka positioner som uppstår mellan barn i relation till olika utomhusmiljöer genom det verbala samt kroppsligt uttryckta språket. Studien är genomförd genom videoobservation av fjorton 5-åriga barn från två avdelningar samt två förskollärare på en förskola i Sverige. De utomhusmiljöer barnen vistades i var en kommunal lekplats, en naturmiljö samt förskolans egen utomhusgård. Examensarbetet utgår från ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv och i analys, resultat och diskussion synliggörs subjektsteorier och performativa handlingar som belyser hur barn som subjekt konstruerar roller i lekar.   .

Rapporten syftar till att ge läsaren en liten inblick i hur en artist och projektledare jobbar i en konsertproduktion och de konflikter som kan uppstå när en person axlar dessa två roller samtidigt. Jag ställer mig frågan: Vilka konflikter kan uppstå när en och samma person måste axla rollen som både artist och projektledare i ett kreativt projekt? För mig har många inre konflikter blivit till yttre konflikter, och påverkat både mig och mina bandmedlemmar. Den tydligaste konflikten som uppstod var att jag hade stora svårigheter att skärma av mina personliga känslor från mina professionella roller som artist och producent. För att ge ett djup åt syftet jämförs min erfarenhet med två andra aktörer i artist- och projektledningsbranschen.

Studien är en empirisk undersökning där syftet har varit att skapa en förståelse över hur det är att vara chef i en uppsägningsprocess som beror på arbetsbrist. Frågeställningen som har legat till grund för att uppnå syftet har varit: Hur upplever chefer uppsägningsprocessen vid arbetsbrist? Med hjälp av en kvalitativ metod i form av fyra stycken ostrukturerade intervjuer har empiriskt material blivit insamlat. Informanterna har bestått av mellanchefer med upplevelser från olika uppsägningsprocesser under finanskrisen år 2008. Med hjälp av Mintzbergs (1973) teori om en chefs roller samt Molinsky och Margolis (2006) teori om copingtekniker i samband med ett uppsägningssamtal har resultatet analyserats.

Organisationers intresse fo?r att kunna utvinna information ur data och da?rigenom erha?lla konkurrensfo?rdelar har o?kat under senare a?r. En strategi som mottagit mycket uppma?rksamhet a?r Business Intelligence (BI). Det har emellertid visat sig att fa? organisationer upplever de fo?rva?ntade fo?rdelar som BI a?r ta?nkt att leverera.

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Syfte: Att skapa förståelse för hur människor inom HR-avdelningar upplever de olika rollerna som arbetet kräver. Vi ämnar skapa en större medvetenhet för den utsatta position som HR-arbetare befinner sig i, för att belysa och möjliggöra förebyggande åtgärder. En ökad förståelse för rollproblematiken hos HR-arbetare kan även underlätta orienteringen och förhållningen till de roller som individer och avdelningar själva intar samt de roller som de påtvingas. Resultaten ämnar även mynna ut i ett underlag för reflektion om HR-arbetares egen nutida samt framtida roll i organisationen och hur de kan nå en önskvärd position där fler intressenter blir nöjda.Metod: Studien baseras på en fallstudie i ett stort företag som ingår i en internationell koncern. Arbetet har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsstrategi, som fokuserar på intervjuer, samt en deduktiv ansats.Resultat: Studien påvisar brister i befintlig teori gällande HR-arbetares utsatta position.

Sammanfattning: Arbetsterapeuter vägleder människor som har fått en skada eller sjukdomsom påverkar deras utförande av vardagliga aktiviteter. Den interprofessionellakommunikationen (IPK) är av betydelse för att ett team ska kunna arbeta klientcentrerat ochge en god vård. I ett teamarbete är det viktigt att alla professioner samarbetar och har kunskapom varandras roller. Interprofessionell utbildning ger möjligheter till att utveckla en positivbild av andra professioner vilket ökar teameffektiviteten. Förutsättningar för ett bra samarbetemellan professioner är förståelse för sin egen och andras roller, kunskap, ömsesidig respektoch förmåga att kommunicera med andra.

Magisteruppsats i svenska språket, 15 hpSV2140, VT 2013Handledare: Elisabet Engdahl.

Detta är en kvalitativ studie av samarbetet mellan olika professionella grupper, i och med deras utredning gällande sexuella övergrepp mot barn. Studies syfte är att beskriva och analysera samarbetet mellan myndigheterna i det så kallade samrådet. Resultatet av undersökningen grundar sig på kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som tillämpats är sociologiska teorier om professioner och gränsarbete. Resultatet visar att de olika professionerna hos deltagarna i samrådet, skapar olika roller och perspektiv, vilket kan leda till spänningar mellan dem.

I en politisk styrd verksamhet jobbar HR-chefer i en föränderlig miljö där förutsättningarna kan komma att ändras utifrån den politiska agendan. Den moderna kommunen styrs genom visioner och mål som sätts av kommunfullmäktige för att sedan implementeras i hela organisationen. För att nå måluppfyllnad arbetar HR-funktionen fram aktiviteter och indikatorer inom det egna verksamhetsområdet. En svårighet i att nå måluppfyllnad kan vara att målen inom HR ofta är av mjukare karaktär och därmed svåra att mäta. Sett ur ett HR-perspektiv är tidigare forskning begränsad när det handlar om kommunala tjänstemäns relationer till förtroendevalda.

HR yrket är en position som kräver stor spännvidd av kompetenser då de ska tillgodose både ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll är mångsidig då de ansvarar för de anställdas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. Många gånger innebär detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. Då relativt få studier behandlar HR rollen och dess stressnivå samt rollotydlighet ansåg vi att det krävdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för fenomenet emotionellt lönearbete och vad fenomenet innebär för butiksmedarbetare i en organisation som har kundinteraktion både face-to-face och via telefon och/eller e-post. Vi ville undersöka butiksmedarbetarnas gemensamma erfarenheter av att upprätthålla en fasad utåt mot kunderna. Även en jämförelse av resultatet mellan den fysiska butiken och web-shopen har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten influerades av den tidigare forskningen som finns och grundas i Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet bygger på sex djupgående semistrukturerade intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Forskare skriver om att ledarskap grundar sig i de egenskaper en person besitter, situationer en person befinner sig i och roller en person tar sig an. Ledarskapsfenomenet i ett tillverkande företag har en intressant angreppsvinkel. Med en snabb teknisk utveckling, är det lättare att byta ut mänsklig arbetskraft och med expansionen av självstyrande team är ledarpositionen i tillverkande företag ifrågasatt. Trots dessa aspekter har den humanitära aspekten i företag idag fått en allt större roll. Idag läggs ett större fokus på att tillfredställa personalen och se till deras välmående.

Vi ville med vårt arbete undersöka om det var möjligt att förverkliga en virtuell funktion från det sociala nätverket Facebook, och se om funktionens ursprungliga syfte haft samma resultat i den fysiska verkligheten så som i den virtuella världen. Vi ville alltså ta en befintlig Facebook-funktion och skapa en fysisk gestaltning av denna. Vi valde att förverkliga Facebook?s Gilla-knapp eftersom vi ansåg att denna lilla funktion har en stor betydelse på och för det sociala nätverket, men även också eftersom den används alltmer i verkliga sammanhang som exempelvis i marknadsföringssyfte. Utifrån detta skapade vi två fysiska prototyper, en lo-fi mockupversion och en hi-fi prototyp. Resultaten visade att det var möjligt att skapa en fysisk gestaltning av en virtuell Facebook-funktion och att den ursprungliga innebörden var densamma i den fysiska verkligheten. Däremot uppnådde dem inte samma resultat i den fysiska verkligheten eftersom den inte påverkade människors sociala beteende på samma sätt som på det sociala nätverket..