Organisationsförändring behövs för att bevara hög effektivitet i organisationer när omvärldenförändras. För större organisationer behövs en tydlig avgränsning arbetas fram innanorganisationsförändringsarbetet startar. Landstinget i Värmland behöver utföraorganisationsförändringar på grund av ett föråldrat IT-system som används i verksamheten. Enmålgruppsanalys har genomförts av IT-systemet vilket resulterade i tre målgrupper. Intervjuer medpersoner ur de tre målgrupperna har genomförts vilket resulterade i data som användes till attanalysera och svara på rapportens två forskningsfrågor.

Syftet med denna studie är att identifiera styrkor och svagheter i byggandet av varumärket Asea Brown Boveri, ABB i Storvik. Det ska vidare påvisa om varumärket bör ompositioneras i kundernas sinne, och i så fall hur denna ompositionering skulle kunna åstadkommas. Studien baseras på litteraturstudier samt intervjuer med sju externa kunder och två interna medarbetare på ABB. Resultaten visar på tydliga brister i varumärket inom projektarbeten medan de inom ramen för service och reparationer har en relativt stark position på marknaden. En ompositionering av varumärket är därför nödvändig, vilket kan åstadkommas bland annat via utökade resurser och åtgärder inom marknadsföringen..

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrån två huvudteorier, förståelsestyrning med tillämpning av modellerna värdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillämpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. Därefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt språk som underlättar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör även för olika roller som personalen på ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi läst lämplig litteratur som innehåller de senaste teorierna och modellerna på området ekonomisk styrning samt skriftliga källor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner på motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet är att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt på Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utsträckning, och till vilken grad, de tillämpar teorierna ansvar och förståelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjälp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt språk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger på att producera motorer endast för egna interna kunder.

Syftet med uppsatsen är att utreda hur RegionFastigheters organisationsförändring har påverkat deras verksamhet. Vi analyserar om uppkomna effekter stämmer överrens med dokumenterade teorier om outsourcing samt uppställda hypoteser. En jämförelse av driftentreprenaderna på sjukhusen i Hässleholm och Ängelholm har gjorts. Slutligen jämförs resultatet med Regionfastigheters uppställda mål avseende konkurrensutsättningen. I den specifika driftentreprenaden är det extra viktigt att inte en försämring av vare sig kvaliteten eller driftsäkerheten sker då det i förlängningen berör sjukvården. Undersökningen har utgått från följande områden och frågeställningar: 1. Medarbetare: Hur upplever medarbetarna den förändrade driftorganisationen? 2. Kunder: Hur upplever kunderna den förändrade driftorganisationen? 3. Verksamheten: Vilka effekter har omorganisationen på driftverksamheten? Hypoteser utifrån frågeområdena har ställts upp för att lättare skapa fokus i forskningsprocessen.

Vårt syfte med denna fallstudie är att undersöka, beskriva och förklara hur man kan skapa och främja ett kreativt klimat i tillverkande organisationer för att på så sätt skapa innovationer som kan ge organisationen försprång i konkurrensen på den marknad de agerar på. Vi har i vår fallstudie funnit att företag idag, för att kunna försvara sin plats på en konkurrensutsatt marknad, behöver vara innovativa och nytänkande. Vi har kommit fram till att kommunikation och inre motivation är viktiga komponenter för att skapa ett klimat som främjar innovationer. Genom att ge medarbetare rätt verktyg blir samtliga länkar i organisationen viktiga i detta arbete..

Alla har vi någon eller några förebilder eller hjältar som vi starkt uppskattar och försöker att efterlikna ivår roll som chef, ledare, lärare och medarbetare. Vilka metoder använder FM ledning idag i sin internamarknadsföring för att motivera personalen till att genomföra verksamhet med rätt kvalitet? Skulle det gåatt använda organisationens hjältar bättre för att förstärka de traditionella marknadsföringsmetoderna? Jagsåg en möjlighet att kunna använda medarbetarnas förebilder eller hjältar mer i den internamarknadsföringen, särskilt vid förändringar i organisationsstruktur eller metod. Studien byggde på attsamla in data som tillsammans med FM plattform för kommunikation analyserades mot valda teorier. Datainsamlingen började med en enkätundersökning som efterföljdes av samtalsintervjuer.Studien har visat på att det finns begränsningar för att använda hjältar i den interna marknadsföringen,jantelagen anses vara den främsta källan.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Sydkraft har genom sitt projekt Innovision gjort en lovvärd satsning att öka innovationsbenägenheten inom företaget. Arbetet har föregåtts av gedigen planering där man beaktat värdet av vedertagna råd om hur innovationsverksamhet bör uppföras och drivas. Genom uppsatsens empiriska studier dras dock slutsatsen att den funktion Innovision har, i förhållande till operativ verksamhet, endast resulterar i punktinsatser och därmed undgår att nå majoriteten av företagets medarbetare. Detta får konsekvenser i form av stora svårigheter att genomsyra hela den operativa verksamheten. Innovisions funktion i företaget bör därför diskuteras med syfte att finna en funktion där större värde för hela företaget kan genereras..

Syftet med studien är att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jämfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer i några olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frågor behandlas i respektive samtal. De är positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersättas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anställde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, målen och arbetsrelaterade frågor. Att känna trygghet i gruppen framhålls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i Västra Götalandsregionen undersöka högre tjänstemäns, tankar och upplevelser gällande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anställningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare områden att arbeta med gällande att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) så har forskning kring employer brand ofta fokuserat på näringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?Här finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anställa kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att även denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

Att styra företag med värderingar har blivit något av ett mantra inom organisationsledning och närapå vartenda företag med någon form av självaktning har idag en uppsättning värderingar att presentera. Värderingar och värderingsstyrning har således kommit att bli ett mycket aktuellt ämne och i samarbete med vår uppdragsgivare Företaget AB, en av nordens största aktörer på finansmarknaden, har vi studerat ämnet närmare. Det huvudsakliga syftet har varit att belysa hur man inom Företaget AB ser på och arbetar med värderingar samt utvärdera resultatet av detta arbete.Vår studie omfattar chefer och medarbetare inom två sektioner på Företaget AB. Cheferna för respektive sektion har intervjuats med syftet att fastställa hur de ser på och arbetar med värderingar och medarbetarna har genomgått ett värderingstest. Värderingstestet är utformat så att medarbetarna får i uppdrag att rangordna ett antal värderingar utifrån hur karaktäristiska de är för deras agerande i det dagliga arbetet och ämnar till att utvärdera resultatet av värderingsarbetet.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Att medarbetare är av existentiell betydelse för en organisations överlevnad ärsedan länge känt. Därmed är rekrytering en av de viktigaste funktionerna inom HRför att attrahera rätt kompetens till organisationen då en misslyckad rekryteringvanligen leder till bortkastad tid och dyra rekryteringsprocesser. Något somkommit att få allt större betydelse vid urvalet och bedömningen av nyamedarbetare är kandidaters personlighet. Forskning visar att personlighetsdragspelar en stor roll när det kommer till framtida arbetsprestationer och förmågan attgöra rätt bedömningar av människor är därför central. Teorier om synen påpersonlighet, kompetens, kompetensbaserad rekrytering och urval samtbedömningsmetoder och personlighetsbedömning används för att analyserastudiens resultat.Denna kvalitativa studies övergripande syfte var att öka förståelsen för hurrekryterare bedömer en kandidats personlighet vid en rekryteringsprocess inombemanningsföretag.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Denna uppsats handlar om konflikthantering utifrån ett enhetschefsperspektiv. Frågeställningarna som vår uppsats bygger på är: Hur menar de intervjuade enhetscheferna att de hanterar konflikter mellan medarbetarna vid verksamhetsutveckling? Hur reflekterar enhetschefer kring konfliktbegreppet? Vilka redskap anser enhetschefer att de behöver för att utföra god konflikthantering? Som metod till vår uppsats har vi valt att använda oss av kvalitativ metod för att besvara våra frågeställningar. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuer med enhetschefer inom äldreomsorgen. I resultat delen har vi bearbetat intervjumaterialet genom att koda och kategorisera enligt grund teori. I analysen har vi kopplat samman vårt empiriska material med förändringsperspektivet, det situationsanpassande ledarskapet, rollteori samt symbolisk interaktionism..