Karlholm, Anja. Svensson, Jakob.Hur ett antal chefer inom Kalmar kommun uppfattar hälsofrämjande ledarskap. Attityder, kunskap och förväntningar. Kandidatuppsats. Akademin för utbildning och ekonomi.

Syftet med undersökningen var att bättre förstå de faktorer som möjliggör ett konstruktivt förändringsarbete, så att dessa lärdomar kan nyttjas i framtiden. En enkätundersökning bland medarbetare och före detta ledningsgruppen på Försäkringskassan i Uppsala, låg till grund för studien.Mer än hälften av medarbetarna var missnöjda med hur förändringsarbetet i stort har hanterats, medan några enskilda informationsinsatser får ett positivt omdöme av mer än hälften. Det finns ett relativt starkt samband mellan hur medarbetarna har bedömt informationsinsatserna med hur förändringen totalt sett har skötts. Ledningsgruppen hade en mer positiv syn, både på hur förändringsarbetet har hanterats i stort och hur ledningens budskap togs emot i organisationen. Åtgärder för att uppnå ett mer konstruktivt förändringsarbete diskuterades..

Den berörda organisationen hade implementerat ett nytt arbetssätt, "Medarbetarskap och Ledarskap". Studien är en utvärdering på individnivå av hur arbetssättet påverkat undersökningspersonerna. Nitton personer med olika befattningar deltog i undersökningen som utgjordes av enskilda intervjuer och fokusgrupper. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades därefter ordagrant. Resultatet visade att medarbetarna var negativa till arbetssättet, delvis på grund av hur pengarna satsades, men det framfördes även kritik beträffande innehållet.

Lojalitet gentemot arbetsgivare har tidigare ansetts vara en merit för anställda, medan det i dagens arbetsliv kan upplevas vara mer av en belastning. Lojala medarbetare får ofta en sämre löneutveckling och blir mindre attraktiva på arbetsmarknaden än de som med jämna mellanrum byter arbetsplats, vilket kan vara en orsak till att organisationer idag har problem med personalomsättningar där individer lämnar sina anställningar i snabbare takt än vad som förväntas. Detta ställer höga krav på organisationer att arbeta strategiskt med sitt personalarbete för att rekrytera rätt personal samt behålla dem. Studiens syfte var att undersöka varför vissa individer är mer benägna till att lämna sina organisationer än andra. Detta genomfördes genom att kvantitativt studera variablerna organisationsidentifikation, upplevd yrkesstatus och dess korrelation med individens intention att lämna sin organisation.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Denna uppsats handlar om en organisationsförändring och vilken syn och delaktighet som medarbetarna i organisationen känner inför denna förändringsprocess. Syftet med min uppsats är således att studera hur medarbetare upplever organisationsförändringen och vad de har för förväntningar eller farhågor relaterade till den. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Det teoretiska ramverket som jag använt mig av är organisationskultur, organisationsförändring, motstånd och delaktighet vid förändringar. Resultatet av uppsatsen visar på att de är möjligt att åstadkomma en god organisationsförändring.

Utvecklingsprocesser i samhället och förändringsarbeten i arbetslivet har ökat. För att kunna leda organisationer på ett effektivt sätt, måste ledare och medarbetare veta vad de ska påverka och hur de ska påverka. Utvecklingsprogrammet Skånsk Livskraft ? vård och hälsa handlar om förändring, den största förändringen hittills för den skånska sjukvården. Det handlar om samhällsekonomi och om effektivitet och kvalitet i sjukvården för patienterna/samhällsmedborgarna.

Mycket teori finns som behandlar skillnader mellan olika länder och hur detta påverkar hur ett företag väljer att expandera in på nya marknader. Dock måste ett företag inte ha en väl genomtänkt strategi för att etablera sig i USA så länge företagets medarbetare besitter en tyst kunskap om var de önskar etablera sig. Den tysta kunskapen är flexibel och det som bäst förhåller sig till en omvärld i ständig förändring. Denna kunskap grundar sig emellertid i en stark företagskultur varför denna ofta är viktigare än en fastställd expansionsstrategi..

Syftet med denna undersökning är att utifrån ett arbetsgivar- såväl som ett medarbetarperspektiv beskriva, analysera och diskutera hur de interna karriärmöjligheterna upplevs på det studerade företaget. Vi vill även bidra med kunskap om hur medarbetarnas syn på sina karriärmöjligheter påverkar deras intentioner att stanna kvar på företaget. Vidare vill vi undersöka hur arbetsgivaren ser på medarbetarnas karriärmöjligheter i relation till beslutet att stanna på företaget.Studien visar att arbetsgivarrepresentanterna karaktäriserar de interna karriärmöjligheterna som aningen mer omfattande än vad medarbetarna gör. Sammantaget pekar analysen på att det finns möjligheter att utveckla och förbättra de interna karriärmöjligheterna inom det studerade företaget. En i resultatet återkommande faktor, som också visat sig vara av stor vikt för medarbetarnas upplevda karriärmöjligheter är kompetensutveckling.

Sammanfattning Titel: Kunskapsspridning- En fallstudie av ett mindre konsultföretag Författare: Arletka Skurczynska, Ingemar Svantesson och Elisabeth Thorsén. Handledare: Ekonomie doktor Stein Kleppestø, institutionen för företagsekonomi vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Nyckelord: Kunskapsspridning, kunskap, strategi, human resource och konsultföretag Problemdiskussion: Den produkt som skapar intäkter i ett konsultföretag är den kunskap som säljs. För att kunna utveckla nya kunskapsprodukter så är det viktigt för ett sådant företag att känna till vad det är för kunskap som det har och är bra på. Det är också en förutsättning för att man kan sprida den inom företaget.

Syftet är att undersöka om kunskapstillgångarna stöder personalen i FöreningsSparbankens decentraliseringsprocess. För att uppnå detta syfte har vi använt oss av en enkätundersökning kompletterad med två intervjuer. Enkätsvaren och intervjuerna analyserar vi tillsammans med utvald teori och får bland annat fram följande slutsatser: Majoriteten av medarbetarna anser att decentraliseringen till stor del uppfylls på de lokala kontoren och att kunskaps- och servicenivån har ökat. En stor del av respondenterna känner även att de har den närmaste ledningens stöd vid beslutsfattande, vilket är extra viktigt under en decentraliseringsprocess. Samtliga medarbetare känner att de kan fatta rätt beslut i mötet med kunden..

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress är något som orsakar problem i samhället, både för individer och för företag. I syfte att på organisatorisk nivå reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: Utifrån en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. Företagshälsovårdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbättringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.Avgränsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill säga kartläggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus på cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkätundersökningen är utanför ramen för denna uppsats.Metod: Kartläggningen utgjordes av två delar, en kvantitativ ansats i form av enkäten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. Enkäten skickades ut till totalt 331 fast anställda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Syftet med denna uppsats är att studera hur arbetsledarens identitet påverkas av så kallade strukturella faktorer såsom förväntningar, utbildning, feedback, tidigare och nuvarande chefer samt företagskultur men även en aktörsbaserade faktor, föräldraskapet. Dessa faktorer studeras ur ett internt och rekryteringsperspektiv. Undersökningen baseras på intervjuer med åtta arbetsledare på Tetra Pak. Inom Tetra Pak sker identitetsreglering men den synes inte vara avsiktlig eller särskilt stark från företagets sida. Arbetsledare får lov att utöva en egen ledarstil men är ändå påverkade av kulturen.