En av grundstenarna för en framgångsrik omorganisation är en väl fungerande kommunikation. För en effektiv förankring av en förändring hos medarbetarna bör kommunikationsprocessen innehålla så lite brus som möjligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur brus i kommunikationsprocessen kan försvåra implementeringen av en omorganisation. Fallstudien har genomförts på en del av en inköpsavdelning på Scania i Södertälje.Vi har kommit fram till i huvudsak tre brus i kommunikationen som har försvårat implementeringen och gjort att omorganisationen på Scanias inköpsavdelning tagit längre tid än beräknat. Det första bruset var att det engelska språket användes vid informerandet av omorganisationen.

Problemformulering: För att motivera goda prestationer på arbetsplatser och rekrytera flermedarbetare använder sig företag av belöningssystem. Ett belöningssystem behöver ta hänsyntill många faktorer för att fungera då varje mottagare av ett belöningssystem har olika behov.Branscher och företag har olika förutsättningar vilket gör det essentiellt att varje företaglyssnar till medarbetare och omgivning. Ett väl utformat belöningssystem tar dessa ibeaktning och gynnar därmed företagets alla parter och får företaget att prestera bättre.Syfte: Med denna studie är syftet att studera ett litet företag inom stålindustrin och detbelöningssystem som ges uttryck här. Vår intention var att undersöka vad som motiverarmedarbetarna och vad som är bidragande faktorer till vårt företags höga avkastning på totaltkapital.Metod: Vi utförde två enskilda kvalitativa samtalsintervjuer på Nolans Mekaniska AB, enmed VD:n och en med en medarbetare. En doktorsavhandling användes som ytterligareempiriskt underlag.

Denna rapport beskriver hur en ny materialförsörjningsprocess skall implementeras i praktiken vid Ericsson Radio Systems i Gävle. En intressant frågeställning för detta examensarbete har varit hur materialförsörjningen skall uppnå en effektiv samordning och ett effektivt samarbete i en materialförsörjningsprocess, vilken består av olika funktioner, linjeorganisationer, yrkeskategorier och kundbehov. Arbetet begränsades till att behandla den interna delen av materialförsörjningsprocessen. En fallstudie genomfördes vid implementering av en processförbättringsgrupp. Resultatet av våra undersökningar och resultatet av fallstudien visar att grundproblemet till ovanstående är brist på utbildning.

The purpose of this essay was to explore how the first-line managers in eldercare motivate their employees. In addition, we intend to study how the first-line managers acquire their leadership skills. To find answers to this purpose, we asked ourselves the questions; how acquires first line managers knowledge of how to motivate their employees? What is the first-line manager?s perception of motivation against their employees? The method we used was qualitative interviews with eight first-line managers in elderly care in Stockholm area. The results were analyzed by using two theories, Maslow?s hierarchy of needs and Hertzberg's two factor theories.

Syftet med studien är att erhålla ökad förståelse för hur medarbetare upplever att arbetsmotivation kan främjas och ledarens påverkan på främjandet av arbetsmotivationen. Vidare undersöks vilka faktorer som verkar  motivationsfrämjande för medarbetarna i den organisation där studien utförts samt hur väl deras arbetsmotivation främjas. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och det empiriska materialet har insamlats genom åtta intervjuer på medarbetarnivå. Studiens resultat visar att medarbetarnas arbetsmotivation främjas genom flera faktorer, bland annat sociala faktorer och lönen betonas. Medarbetarnas motivation främjas men skulle kunna främjas mer än vad den gör idag genom ett antal motivationsfrämjande faktorer som diskuteras.

Den här studien handlar om arbetsmotivation på två äldreboenden i Gävleborgs län. Vi gjorde en jämförelse mellan ett privat äldreboende och ett kommunalt äldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras på enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framträdande faktorerna till arbetsmotivation.

Syftet med denna studie var att analysera förhållandet mellan tre inom detaljhandeln väsentliga områden; ledarskap, medarbetarskap och service.En allt större konkurrens på den svenska detaljhandelsmarknaden tillsammans med utökade krav från konsumenterna, innebär stora påtryckningar på branschens butiker. De som i första hand möter de förändrade kraven är butikernas medarbetare, vilka således utsätts för allt större press från flera håll. För samtidigt som konsumenterna ställer högre krav på servicen som medarbetarna förmedlar, växer företagens interna krav på att göra butikerna så konkurrenskraftiga som möjligt. Följderna blir då ofta en begränsad bemanning och färre arbetstimmar för butikerna, vilket skapar en paradoxal arbetssituation för butikernas medarbetare.Forskning på området för service och servicekvalitet framhåller ett stort värde hos personalen i frontlinjen. Medarbetare bör ses som en förutsättning för att kunna erbjuda en hög servicekvalitet, varpå forskningen betonar vikten av att göra medarbetarna delaktiga i utformningen och utvecklingen av butikens servicearbete.

Syftet med den här studien är att undersöka hur medarbetare förhåller sig till de mallar och styrdokument som ska användas för den interna kommunikationen och hur de i sin tur uppfattar att det påverkar organisationens image..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande.

Syftet med denna studie var att undersöka offentliganställdas upplevelser av en gemensamt antagen värdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mål samt vilka faktorer som påverkade deras möjligheter att tillämpa värdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anställda från en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att värdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna såg inte värdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, då de i huvudsak agerade utifrån erfarenhet och sin egen etik och moral för samhället och medborgarnas bästa.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke och hur medarbetarna förmedlar varumärket. Stockholm stad använder visionen "Ett Stockholm i världsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Kompetenskraven i samhället och på företag som vill vara konkurrenskraftiga ändras och det blir viktigt för företagen att satsa på lärande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förändringarna, undvika stress och ohälsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det är många komponenter som ska spela inför att ge effekt på medarbetarnas lärande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fått stor betydelse när det gäller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen är att undersöka arbetstrivselns betydelse för lärande på arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjälp av sex medarbetare och en chef på ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

För företag idag är det av stor betydelse att ha en fungerande interninformation. Syftet med denna studie var att belysa hur butikschefer och medarbetare i ett företag upplevde och definierade sin interninformation samt se hur interninformationen fungerade i nutiden och hur de eftersträvade att den borde fungera i framtiden. Målet var även att belysa vilka informationskanaler som ansågs vara mest informativa och fungerande. Elva intervjuer genomfördes och därefter analyserades data med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att de intervjuades upplevelse av interninformationen var positiv.

Bakgrund Utifrån de politiska målen; att öka inflytande och delaktighet, beslutades i Göteborgs Stad att skapa den ?nya äldreomsorgen? genom att införa ett Salutogent perspektiv.Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka hur genomförandet av projektet Salutogent perspektiv (som avser till att införa ett salutogent förhållningssätt inom äldreomsorgen i Göteborgs Stad) uppfattas av medarbetarna.Frågeställningar- Vad har medarbetarna för erfarenhet av projektet Salutogent perspektiv?- Hur uppfattar medarbetarna att de har fått introduktion till det salutogena förhållningssättet? - Hur upplever medarbetarna att det salutogena förhållningssättet tar sig i uttryck i det dagliga arbetet och hur skiljer det sig ifrån det gamla?Metod Denna studie är en kvalitativ studie som bygger på åtta halvstrukturerade intervjuer av medarbetare inom hemtjänst och äldreboende. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teorier om hälsa, förändringsarbete och empowerment.Resultat Medarbetarna känner till projektet men det finns en osäkerhet om dess innehåll. Introduktion till det salutogena förhållningssättet har majoriteten fått från sin enhetschef på varierande sätt. För medarbetarna handlar det salutogena förhållningssättet om att lägga tillbaka makten till omsorgstagaren.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anställningsotrygghet (oron för att förlora värdefulla aspekter av arbetet) och hälsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd från chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anställningsotrygghet predicerade lägre arbetstrivsel men inget samband med ohälsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha någon modererande effekt på anställningsotrygghet. Socialt stöd från medarbetare hängde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hälsa, medan stöd från chef inte predicerade något av utfallen.