"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.

Syftet var att undersöka vilken roll rättvisa, stöd och personlighet spelar för medarbetares åsikter om övertalighetsarbete samt om dessa åsikter skiljer sig åt beroende på övertalighetskontakt eller anställningsposition. Totalt besvarades 127 av 391 enkäter (33%). Populationen utgjordes av övertaliga, chefer och 11% av övriga medarbetare i en västsvensk kommun. Uppfattning om hur rättvist övertalighetsarbetet varit och om stöd erhållits från organisationen bidrog signifikant till att förklara variansen i hur nöjda de övertaliga var med övertalighetsarbetet. De övertaliga ansåg att rättvisa och stöd tillämpats i lägre grad än övriga medarbetare och chefer ansåg.

Sveriges kommuner står inför ett omfattande generationsskifte där viktig kompetens kommer att försvinna. De behöver verktyg för att lyckas med kompetensöverföring men de behöver också jobba på sin image för att de ska kunna locka till sig nya och kompetenta medarbetare.Ett EU-finansierat projekt kallat Kompetensbron har startats som ett samarbete mellan nio kommuner. Projektet kommer att sträcka sig till 2011 och syftar till att underlätta det generationsskifte som vänta. Håbo kommun är den drivande kommunen och likväl vår uppdragsgivare.Syftet med examensarbetet är att kommunerna i projektet Kompetensbron ska få mer material att arbeta med men framförallt att de ska få ett nytt, innovativt verktyg för framtidsplanering och se hur framtiden kan komma att se ut.Frågeställningar som styrt studien är: Vad har kommunernas unga medarbetare för syn på sin arbetsgivare? Vad anser de utmärker en attraktiv arbetsgivare? Vad har de unga medarbetarna för syn på kompetens?Rapporten präglas av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med unga medarbetare i Håbo kommun, Enköping kommun samt Upplands Väsby kommun.

Luleå kommun står inför en generationsväxling de kommande åren. Ett stort antal pensionsavgångar medför ett rekryteringsbehov på cirka 500 medarbetare årligen de närmsta åren samtidigt som prognoserna visar att generationen som ska ersätta på arbetsmarknaden är mindre än den som lämnar den. I den konkurrenssituation som befaras uppstå mellan arbetsgivare gäller det att kunna erbjuda en attraktiv arbetsplats, dels för att behålla befintlig arbetskraft och dels för att locka till sig den framtida arbetskraften. Denna studie har som syfte att jämföra de krav framtida arbetskraft ställer på en attraktiv arbetsplats gentemot de uppfattningar Luleå kommuns anställda har om sin arbetsplats för att på så sätt hitta förbättringsförslag som kan leda till en arbetsplats som är attraktiv för både befintlig och framtida arbetskraft vilket är grunden till att ses som en attraktiv arbetsgivare. Detta görs genom en jämförelse av en enkät med Luleå tekniska universitets studenter, som i studien får representera den framtida arbetskraften, och Luleå kommuns medarbetarenkät för 2011 samt kompletterande intervjuer med medarbetare på högre nivåer i organisationen.

Syftet med studien är att utifrån lärandet och de förändringar som hittills skett i styrkortsarbetet beskriva och analysera hur Locum håller sitt balanserade styrkort levande. Forskare inom styrkortsområdet framhåller att styrkorten kontinuerligt måsteuppdateras för att kunna spegla företagets situation. Lärandet anses vara en förutsättning för förändring, därför inriktas studien på hur förändring och lärande i företaget håller detbalanserade styrkortet levande. I den teoretiska referensramen har en cirkelrutin för förnyelse av det balanserade styrkortet tagits fram utifrån befintlig teori inom området. Den kvalitativa studien omfattar datainsamling i form av interna dokument,årsredovisningar och fyra semi-strukturerade intervjuer med medarbetare på olika nivåer i Locums organisation.

Vi ser idag allt fler företag publicera sina etiska riktlinjer både i årsredovisningar och på hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhälle. En fråga om vilken roll de etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstår. Vidare uppstår en fråga om i vilken utsträckning de etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare när det gäller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frågor, som genomsyrar hela företaget.

Titel Sjätte våningen ? om medarbetarnassyn på internkommunikationFörfattare Charlotta Hemert & Edith RudströmKurs Examensarbete, grundnivå,institutionen för journalistik ochmasskommunikation vid GöteborgsUniversitet.Termin Höstterminen 2008Handledare Jan StridSidantal 39Syfte Syftet med studien är att undersökainternkommunikationen på GöteborgsStads Utbildningsförvaltning.Metod Kvalitativa intervjuer med tio personer.Material Intervjuer med medarbetare frånBurgårdens gymnasium och EsterMosessons gymnasium.Huvudresultat Utbildningsförvaltningensinternkommunikation når alla medarbetare inom förvaltningen. Dock använder medarbetarna olika källor för att tillfredsställa olika behov. De upplever inte samhörighet medorganisationen och önskar därför att ledningen ska synas mer. De informations kanaler som finns idag fungerar mycket bra och skulledessutom vinna på att utvecklas ytterligare.

Employer Branding är ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behålla personal. I näringslivet talas det om tre starka skäl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrågan på arbetsmarknaden, för det andra ställer människor i dagens samhälle högre krav på arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs på uppdrag av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från en avgränsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstå vilka aspekter som anställda ser som attraktiva med arbetsgivaren men även hur de identifierar sig med den.

Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på distans och en som både arbetar i närhet och på distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på distans.

Arbetssysslan har en stor påverkan på medarbetarnas motivation. Är arbetssysslan monoton kan det skapa negativ effekt attityden kring arbetsplatsen och motivationen. Syftet med denna forskningsstudie är att bidra med förståelse kring hur företag med monotona arbetssysslor kan öka motivationen hos sina medarbetare. Fokusen i studien ligger på att ta reda på vilka faktorer det är som kan öka motivationen hos medarbetare med monotona arbetssysslor. Utifrån en kvantitativ surveyundersökning hos tre företag tar vi reda på hur företagen arbetar med motivation och hur medarbetarna upplever motivationen utifrån olika motivationsfaktorer.

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar på rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. Många lärare upplever arbetsbördan för stor och så även rektorer. Detta visar på en organisation som inte mår riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrån kärnverksamheten, undervisningen.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer där medarbetares privata problem inverkar negativt på arbetet för både arbetsgivare och övriga medarbetare. För att få svar på det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgår från diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju där vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval där vi riktade in oss på ledare, angående vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hälsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försäkringskassans roll.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som är attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie på yngre medarbetare inom affärsområdet Rikskund på Niscayah AB, som är ett av de ledande säkerhetsföretagen på den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie där vi talat med tio yngre medarbetare på företaget samt deras affärsområdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssätt och ser vad som är motiverande utifrån fyra hörnstenar; omgivningens påverkan, individens behov, individens rättviseperception samt individens förväntningar. Vi kombinerar tidigare teorier från erkända forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien är att yngre medarbetare främst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgång. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriärmöjligheter är viktigare än finansiella, men finansiella måste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Employer branding är en strategi som allt fler organisationer börjar använda sig av för att nå konkurrensfördelar genom att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetare beskrivs vilja ha en långvarig och lojal relation till organisationen då de upplever fördelar i organisationens värdeerbjudande och genom det identifierar sig med organisationen. Strategin har vuxit sig starkare i takt med att medarbetarna allt mer ses som organisationers viktigaste resurs och medarbetarna ses som länken till organisationens prestation. Denna studie har som syfte att skapa en förståelse för vad som kännetecknar medarbetare och tjänstemäns föreställningar om deras arbetsgivare och hur dessa kan påverka arbetsgivarens employer brand för att kunna utveckla och stärka det. Vi har i studien inspirerats av den kritiska realismen och antagit en kvalitativ ansats.

Kommunikation finns i allt vi gör och används dagligen, vi omges även dagligen av organisationer som på olika sätt påverkar våra liv. Den kommunikation som då sker inom organisationer är den interna och formella kommunikationen, det vill säga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs främst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i två processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell från 1940 ? talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell.