Syftet med rapporten är att tydliggöra vikten av ett fungerande samarbete mellan olika myndigheter i Örnsköldsvik för att kunna kartlägga och motverka att ett komplext problem som narkotikabrott inte skall kunna sprida sig. Vidare vill jag utröna vilka positiva effekter som kan uppnås på annan brottslighet med bred samverkan kring narkotikaproblemet. För att kunna hantera ämnet så begränsas arbetet till narkotiska preparat, och geografiskt till Örnsköldsviks kommun. Till största del inhämtas fakta med hjälp av intervjuer samt samtal med personer som har insikt i narkotikaproblematiken. Fakta pekar på att narkotikabrotten ökar även i en liten stad som Örnsköldsvik och myndigheterna skulle kunna bidra på olika sätt för bekämpningen av narkotikaproblematiken.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

BAKGRUND: Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär ett stort lidande för den drabbade. Sjukdomen kan leda till symtom så som hallucinationer, förvrängd verklighetsuppfattning, apati och tillbakadragenhet. Sammantaget innebär detta att patienter med schizofreni skattar sin Quality of Life lägre än genomsnittspopulationen.SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar Quality of Life hos personer med diagnosen schizofreni och som behandlas i öppenvården.METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte ingick, de granskades kvalitémässigt och genomgick en strukturerad analys.RESULTAT: De identifierade faktorer som påverkade Quality of Life hos personer med schizofreni delades in i tre huvudkategorier som var synonyma med Anontonvskys KASAMbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som underkategorier till dessa begrepp identifierades följande underkategorier: Positiva symtom, den kognitiva förmågan, den psykosociala situationen, att ha kontroll över vardagen, fysisk hälsa, stöd från vården och livsglädje och optimism.

Undersökningen i detta arbete utfördes bland 69 anställda på ett företag som berörs av ett skiftformsbyte. Syftet var att undersöka hur de anställda upplever sin aktuella arbetssituation, hur de förhåller sig till det pågående förändringsarbetet samt hur de ser på sin framtida arbetssituation.Två olika metoder användes, en enkätundersökning samt djupintervjuer. Frågeformuläret besvarades av 69 personer och nio djupintervjuer utfördes.De anställda kände en trygghet i sin anställning och faktorer som lön, arbetskamrater, arbetsmiljö, relationer till ledning, upplevdes som positivt överlag. De negativa aspekterna fanns i en ökad arbetspress med minskade resurser och kontroll över arbetet. Förändringsarbetet gav positiva men till en stor del negativa reaktioner i form av motstånd, där bland annat känslor av oro och ovisshet manifesterades.

Bakgrund: De vanligaste riskfaktorerna för diabetes typ 2 är övervikt och fysisk inaktivitet men även stress, rökning och alkohol ökar risken. Behandlingen består främst av tabletter, livsstilsåtgärder och en bra egenvård. När livsvärldsansatsen används i vårdandet fokuserar vårdaren på hur patienter upplever sin hälsa, lidande, välbefinnande och sin vård. Detta kan inte mätas med olika instrument utan vårdaren får lyssna på personens egen berättelse och livshistoria. Syfte: Syftet var att beskriva hur livsvärlden påverkas hos personer som lever med diabetes typ 2.

 Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och är än idag en diskriminerad grupp i samhället. Det är den grupp av funktionshindrade som har det sämst ställt, både ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmänheten. För att stärka den enskilda brukarens ställning i samhället och för att kunna leva ett självständigt så krävs adekvata sociala färdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social färdighetsträning är en av många arbetsmetoder som har som syfte att stärka individens sociala kompetens och som är den här studiens fokus. Den här studien använder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med både personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social färdighetsträning. Syftet med studien är således att frambringa kunskap om och förståelse av social färdighetsträning. Resultatet visar på positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden från både brukare och personal.

Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes.

Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplevde att deras dagliga liv påverkades av att vara anhörigvårdare till en strokedrabbad person och vilken effekt riktade sjuksköterskeinterventioner hade för anhörigvårdarna. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, Cinahl och Scopus. Resultatet visade att många anhörigvårdare upplevde oro och stress i olika situationer och detta skapade begränsningar i deras dagliga liv. Anhörigvårdarnas psykiska och fysiska hälsa påverkades av att vårda sin anhörig.

Trots att konflikter är ett negativt laddat ord finns det forskning som visar att arbetsplatskonflikter kan vara fördelaktiga företeelser i en organisation. För att chefer och HR-personal ska våga handskas med arbetsplatskonflikter kan begreppet följaktligen behöva avdramatiseras. Studiens syfte är att inventera och kategorisera organisationskonsulters erfarenhetsbaserade perspektiv på vilka positiva konsekvenser som arbetsplatskonflikter inom en arbetsgrupp kan generera samt vilka förutsättningar som enligt organisationskonsulters erfarenheter gynnar uppkomsten av sådana positiva konsekvenser. Vidare syftar studien till att identifiera likheter och skillnader mellan organisationskonsulternas uppfattning i frågan och vad som framhålls i tidigare forskning och litteratur. Jag har därmed gjort en inventering av vilka aspekter som finns beskrivna i tidigare forskning och litteratur om arbetsplatskonflikters positiva konsekvenser samt om gynnsamma förutsättningar för sådana.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Inledning: Diabetes är en av våra vanligaste metabola sjukdomar. Behandlingen har varit fokuserad på HbA1c, men vikten av postprandiellt plasmaglukos (PPG) betonas alltmer.Syfte: Att jämföra postprandiellt plasmaglukossvar (PPG) vid måltider med olika fördelning av de energigivande näringsämnena samt olika livsmedelsval, hos individer med diabetes mellitus typ II jämfört med friska.Bakgrund: Rubbad insulinfrisättning och hyperglykemi förekommer alltid vid diabetes typ II och insulinresistens förekommer vanligtvis parallellt. Lågfettkost, medelhavskost och lågkolhydratkost är aktuella kostbehandlingsalternativ.Metod och material: Tre personer med icke-insulinbehandlad diabetes typ II (ID2) samt fyra personer med normal blodglukoskontroll (friska) deltog. Fem måltider serverades i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer Kost vid diabetes. Blodglukos mättes fem gånger under 120 minuter efter måltid.

Tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och verka i samhället för alla personer, även personer med funktionsnedsättningar. Enligt grekiska lagar skall statliga och privata publika lokaler vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna personer i publika lokaler i ett avgränsat geografiskt område i Grekland. Undersökningsgruppen bestod av 14 publika lokaler. En checklista konstruerades utifrån den grekiska checklistan för bedömning av tillgängligheten i publika lokaler innehållande bedömningsområdena: gångväg som leder till entré, entré, entréhall och andra allmänna utrymmen i lokalen, korridorer, innerdörrar, ramper, hissar samt toalett/hygienrum.

Bakgrund: Personer med autismspektrumtillstånd och som uppbär stöd ifrån LSS har ett omvårdnadsbehov som skall tillgodoses under patientansvarig sjuksköterskas ansvar. Autismspektrumtillstånd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som vanligtvis har en genetisk bakgrund, med som också kan ha andra orsaker.Problemformulering: Personer med autismspektrumtillstånd bor ofta i en miljö som inte är utformad och planerad utifrån det behov som deras funktionsnedsättning utgör.Syfte: Arbetets syftet är att beskriva brister i boende- och närmiljö för personer med AST, och att sammanställa hur en gynnsam miljö bör se ut, samt beskriva hur sjuksköterskan skall ta en ledande roll i ett förbättringsarbete inom området.Metod: Arbetet är en litteraturöversikt vars resultat består av tio artiklar. De är hämtade ifrån sökningar på databaserna Cinahl och PubMed med hjälp av valda sökord.Resultat: Arbetet visar på ett resultat där miljöns betydelse för personer med autismspektrumtillstånd synliggörs. Arbetet visar också på förutsättningarna för att kommunicera med personer med autismspektrumtillstånd och vad det innebär att vara anhörig.Diskussion: Det finns ett behov av att förbättra boendemiljön för personer med autismspektrumtillstånd. Sjuksköterskan bör vara ledande i det arbetet och det bör ske i dialog med patienten själv och vid behov också med anhöriga..

Syftet med studien var att ta reda på hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som är yngre än 65 år när de får diagnosen. De här personerna är mitt i livet när de drabbas av en sjukdom som förknippas med äldre människor och åldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut än för äldre personer som drabbas av sjukdomen, därför bör stödet till dem vara utformat på ett annat sätt. Studien Metoden som användes i studien var kvalitativa intervjuer.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar ständigt i hela världen och eftersom åldrandet är förknippat med smärttillstånd kommer sannolikt även antalet personer med demenssjukdom som har smärta att öka. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar och skador i hjärnan som innebär försämrad minnesförmåga. Personer med demenssjukdom har på grund av minnesstörning och kommunikationsproblem svårigheter att beskriva smärta. Detta kan leda till en smärtbehandling som inte är optimal och personerna utsätts för onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningar som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta hos personer med demenssjukdom.