Hälsofrämjande arbete är ett perspektiv som växt sig starkare under de senaste åren. I störreorganisationer med interna företagshälsor är det HR och förstnämnda som utgörexpertresurser för att arbeta med hälsofrämjande insatser. Studien har sin utgångspunkt i att vifick möjligheten att studera hur två olika professioner samarbetar över sinaverksamhetsgränser och uppfattar ett hälsofrämjande arbete i en organisation med 50 000medarbetare.Syftet med uppsatsen är att undersöka samarbetet mellan HR och Hälsan &Arbetslivet inom Västra Götalandsregionen samt vilka uppfattningar som finns kring etthälsofrämjande arbete.Den kunskapsöversikt som tidigare forskning ger inom området berör HR:sförändrade roll i organisationer genom konceptet HR-transformation. Vidare lyfter avsnittetfram företagshälsovårdens pågående resa som under de senaste årtiondena har skaffat sig ettvidare helhetstänk och inkluderar fler yrkesgrupper än tidigare. Kapitlet avslutas med enframställning av det hälsofrämjande arbetet, dess ursprung och utbredning samt vilka centralaaktörer som omfattas av perspektivet.

Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur föräldrasamverkan fungerar i praktiken. I Läroplanen står det att alla som jobbar på skolan ska samarbeta med elevers vårdnadshavare och att läraren fortlöpande ska informera föräldrarna om elevens skolsituation. Mina frågor kretsar kring samarbetet med föräldrarna på två olika skolor i olika stadsdelar i Malmö. Vilka strategier används på skolor för att samverkan ska fungera och den målstyrda skolan samt föräldrarnas attityd. Jag har använt mig av kvalitativ metod i min undersökning för att lyfta upp den här kunskapen då jag intervjuade tre lärare på varje skola.

Syftet är att undersöka hur några verksamma lärare uppfattar döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Metoden är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i en specialskola för döva och hörselskadade elever. Jag strävar efter att få en bild av vilka faktorer som kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Vidare vill jag ta reda på hur man kan förbättra döva och hörselskadade elevers tidiga läs- och skrivutveckling. Sammanfattningsvis visar det sig att det finns flera olika faktorer som på olika sätt kan påverka döva och hörselskadade elevers läs- och skrivutveckling. Det kan vara elevernas språkliga bakgrund, lärarnas förhållningssätt till döva och hörselskadade elever, lärarnas arbetssätt, motivation hos eleven, läraren och även personer i elevens omgivning, avsaknad av anpassat läromedel och eventuellt ytterligare funktionshinder hos eleven.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida problematiken i förhållandet mellan kultur och näringsliv spelar in i frågan om reklam ska få synas i kulturella verksamheter och i sådana fall i vilken utsträckning? I uppsatsen har denna problematik konkretiserats genom en undersökning av sponsringen/samarbetet mellan Åhléns och ?Rum för barn?. Svårigheten ligger i den tradition som sedan länge funnits inom kulturen där ekonomin och kulturen setts som två från varandra vitt skilda poler. Rädslan har varit stor att mista den konstnärliga integriteten och därför har ekonomin endast setts som ett nödvändigt ont. Från kulturens håll har man länge inte behövt anpassa sig efter den fria marknaden utan verkat fritt från dess påverkan.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta i ett team med rehabilitering av vuxna med en förvärvad hjärnskada. Sex arbetsterapeuter verksamma på rehabiliteringskliniker i Västerbotten och i Norrbotten intervjuades. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Strukturens betydelse för en effektiv rehabiliteringsprocess?, ?Samarbete ger rehabiliteringen ett mervärde? och ?Arbetsterapeutens roll med aktivitet i fokus?. Resultatet visade på behovet av ett strukturerat arbetssätt i teamet där en gemensam ledare är betydelsefull för att driva rehabiliteringsprocessen.

Syftet med vår undersökning var att få en bild av arbetet med flerspråkighet och mångfald inom förskolan samt hur pedagogerna arbetar med läroplansmålen kring detta. Vi ville dessutom undersöka utvecklingsbehoven i relation till dess betydelse ur individ, grupp och organisationsperspektiv. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med modersmålslärare och förskollärare i kommunen. Resultatet visar att arbetet med flerspråkighet och etnisk mångfald i den utvalda kommunen behöver utvecklas. Förskolans personal behöver mer kunskap i ämnena och direktiven från ledningen behöver bli tydligare. Med tydligare riktlinjer kring arbetet kan samarbetet mellan modersmålslärare och förskollärare förbättras och en mer flexibel och inkluderande verksamhet utformas.

En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga.

Storyline är en metod som ursprungligen är framtagen för yngre elever. Min avsikt är att undersöka hur metoden kan fungera på gymnasiet. Studien baseras på ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat där ett arbetslag för första gången provade metoden. Via elevutvärderingar samt intervjuer med lärare och elever har jag tagit reda på vilka vinster arbetssättet medförde. Jag har också tagit reda på vilka hinder det finns för Storyline på gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nå upp till skolans olika mål; kunskapsmål och sociala mål. Vad vi blev extra nyfikna på var om de olika målen har samma prioritering. Studien syftar även till att undersöka hur viktigt det är att samarbetet mellan resursskola, hemskola och föräldrarna fungerar. För att genomföra studien så valde vi att utföra intervjuer med en lärare, en specialpedagog och områdeschefen som alla är kopplade till den här resursskolan. Empirin från intervjuerna har vi sammanställt i en resultatdel utifrån tre teman; skolans mål, miljöer för lärande och samverkan/relationer.

I denna fallstudie av Region Skåne undersöks uppkomsten av nya forum för samarbete i samband med regionbildning. För att undersöka detta använder vi oss av tre politiskgeografiska begrepp. I Skåne har kommunerna delats upp i fyra samverkansorgan i vart och ett av regionens fyra hörn, detta för att kunna hävda de egna intressena gentemot regionen. Kommunerna i varje hörn har olika grad av beroende till regionen och undersökningen visar att ju större beroendet är desto mer integrerat blir samarbetet inom det egna samverkansorganet.För att skapa en förståelse för ämnet ges en kort presentation av hur regionaliseringsprocessen har sett ut i Europa, Sverige och Skåne. Materialet till analysen utgörs främst av intervjuer och rapporter där vi fokuserar på tillväxt- och utvecklingsfrågor.

Denna uppsats undersöker vad som har hänt med den bilaterala handeln mellan EU och Chile sedan associeringsavtalet mellan dem trädde i kraft för fyra år sedan. Teorin om effekter av tullsänkningar säger att ett borttagande av en tull bör leda till välfärdsvinster genom prissänkningar. I uppsatsen framkommer att det är tveksamt om några sådana uppstått då tullarna redan innan avtalet var låga och inte många tullar har sänkts. Inte någon av parternas export tycks ha ökat avsevärt till följd av avtalet. Analysen av varuhandeln visar att parterna varken före eller efter utnyttjar några stordriftsfördelar i handeln utan att det snarare handlar om en typisk nord-syd-handel med användande av komparativa fördelar.Uppsatsen avslutas med ett ifrågasättande om huruvida ökad handel till följd av tullsänkningar och en större gemensam marknad egentligen var parternas syfte med att inleda samarbetet..

Uppsatsen är en induktiv studie med kvalitativa intervjuer, som undersöker gymnasielärare och historikers inställning till regeringens förslag om att historia A på gymnasiet ska fokusera på modern historia. Denna inställning ställer vi sedan i relation till begreppet historiemedvetande och får på detta sätt fram spännande resultat. Vi kunde se att åsikterna går isär, men att de alla i grund och botten har en gemensam tanke om vad som vore bäst för eleverna. Den stora skillnaden ligger i hur detta kan uppnås. Är det en fokusering på moderna tider, eller är det en lång tidsvandring som ger möjligheten att dra långa linjer som är det bästa? Vi kom fram till att en kurs på 100 poäng, som till största delen fokuserar på modern historia, och ger möjligheter att dra paralleller bakåt i tiden vore den bästa lösningen på problemet med dagens förslag.

There are many kinds of joint operations and combinations of combined arms. This thesis puts its focus on Close Air Support, CAS. Throughout history there have been several cases of success, regarding these kinds of operations, but also failure. Much can be taught from organizational behaviour studies, applied on these military organisations in their cooperation with each other. The purpose of this thesis is to analyze the cooperation between the Swedish army and air force to determine the functionality of their process.

Mötet med patienten är kärnan i all vård. Enligt Watsons omvårdnadsteori är det patientens egen upplevelse av sin situation som bör vara omvårdnadens utgångspunkt. Att som vårdpersonal inte ha förutfattade meningar och attityder som lyser igenom är av stor vikt i mötet med patienten med fibromyalgi, eftersom sjukdomstillståndet är förknippat med mycket fördomar. Syftet med studien var att belysa hur patienter med fibromyalgi och deras anhöriga beskrev sina upplevelser i mötet med vårdpersonal. Metoden som användes var litteraturstudie och analysmetod var kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna upplever att lässvaga elever påverkas av sina lässvårigheter inom matematiken samt hur lärarna hanterar de problem som uppstår för att hjälpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att svag läsförmåga påverkar eleven inom matematiken men också inom andra ämnen. Inom matematiken påverkas eleven särskilt vid lästal samt vid problemlösning om eleven lämnas ensam med en text som den inte klarar av att läsa eller tyda. För att stödja eleven kan läraren eller någon annan läsa texten eller så arbetar eleverna i grupp där samarbetet mot resultatet är viktigast, inte att kunna läsa texten.