Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar till viss grad är begränsade i deras sätt att uttrycka en sexuell identitet, på grund av begränsade nätverk. Det har också visats att personer med intellektuella funktionsnedsättningar som identifierar sig med en HBTQ-läggning är mer utsatta för negativa fördomar och begränsande möjligheter. Syftet med denna studie är att se till hur personal och anhörigas egna sexuella normer påverkar personer med intellektuella funktionsnedsättningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuell identitet. Empirin består av två fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamheten samt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Tre individuella, semistrukturerade intervjuer har också genomförts med anhöriga till personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Our thesis is an analysis of four librarians view on LGBTQ and which implications these views have on the practical work with LGBTQ issues in the public library. The three ideal types we can identify are the excluding, the including, and the normcritical approach. We also want to know if the four librarians? standpoints can be connected to the above mentioned ideal types. We can see that the area where the implementations of the three ideal types are most visible is the way LGBTQ material is displayed in the library space.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer någon diskursiv diskriminering gentemot HBTQ-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan HBTQ-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, Västerbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar på en teoretisk utgångspunkt om att identitet är socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehållsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger på två delar, i ett första steg fokuserar den på problemformulering där problem, orsak och lösning kartläggs för att sedan i ett andra steg kartlägga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gärningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingår 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

Forskning visar att majoriteten av unga hbt-personer mår bra, men ett större antal unga hbt-personer mår dåligt, än i gruppen unga i stort. Som ett led i att arbeta hälsofrämjande och identitetsstärkande med unga hbt-personer drivs s.k. fritidshäng . Syftet med studien är att undersöka betydelsen av sådana fritidshäng för unga HBTQ-personers identitetsberättelser med fokus på hur en säker plats skapas och hur detta relaterar till identitet. Genom intervjuer med ungdomar som besöker fritidshängen framkommer att fritidshängets ramar, som byggs upp av strukturen, kravlöshet och ett varmt mottagande, tillsammans med vad besökarna tar med sig in i form av erfarenheter och egenskaper, gemensamt skapar ett tryggt rum.

Efter att ha tagit del av tidigare undersökningar på hur sexualitet gestaltas i både undervisning och läromedel inom och utanför Sverige, genomförde jag en pilotstudie på ett tidigt stadium. Pilotstudiens syfte var att studera hur sexualitet gestaltades i en lärobok på den svenska gymnasieskolan inom ämnet religionskunskap. Pilotstudien bekräftade den tidigare forskningen på området gällande hur sexualitet gestaltas i läromedel. Det handlade om att sexualitet ofta beskrivs utifrån heteronormativa föreställningar.Det medförde att jag valde att utgå från queerteorins heteronormativitet i undersökningen av hur sexualitet gestaltas i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. I den här undersökningen har jag kunnat fastslå att tre utvalda läroböcker i religionskunskap skrivna utifrån den senaste läroplanen, Gy11 (Svenska gymnasieskolans läroplan), fortfarande beskriver sexualitet utifrån heterosexuella föreställningar.Pilotstudien och resultatet från den här undersökningen visade att läroböcker framställer sexualitet utifrån heteronormativa föreställningar.

SAMMANFATTNING Den här uppsatsens intresserar sig för hur ungdomar som definierar sig själv som homo- eller bisexuell, transperson eller queer (HBTQ) har det i skolan. Därför har jag genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex unga vuxna som är mellan sexton och tjugoett år och tillsammans med deltagarna skapat berättelser om hur de har upplevt sin skoltid. Syftet har varit att bidra med ny kunskap genom att synliggöra deras erfarenheter av att inte uppfylla de förväntningar som heteronormativt ställs på en pojke eller flicka i skolan med den övergripande forskningsfrågan - ?Hur framträder skolan som heteronormativt sammanhang i de unga vuxnas berättelser om skoltiden? Uppsatsen tar till utgångspunkt att skolan är ett heteronormativt sammanhang och mot den bakgrunden ställs intervjudeltagarnas berättelser. Berättelserna analyseras med hjälp av begrepp ur symbolisk interaktionism och knyter an till och tolkas med utgångspunkt i tidigare forskning om relationer, pojkar och flickor, skapandet av femininiteter och maskuliniteter samt synliggörandet av sexualiteter - i skolan.

The aim of this two years master?s thesis in Archive, Library and Museum Studies is to analyse how Swedish cultural history museums work to include LGBTQ-heritage (LGBT is the acronym for Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender and Queer) in their collections. This work is articulated around three research questions. These interrogate museum practice about collecting and collection management, what it looks like in the already gathered collections as well as the implications such work implies on a broader level. The theoretical framework throughout the paper is gender and LGBT studies as well as queer theory.

The aim of our study was to examine Swedish crime reporters? approach to the social medium Flashback. Our main focus was the crime reporters? use of the medium Flashback, and attitude towards their own use of media ethics in relation to the medium Flashback.Flashback as a medium is not obliged to any media ethics and lacks a legally accountable publisher. In the search for information about committed crimes people tends to visit Flashback for the information that the traditional media cannot offer.

Bakgrund: De senaste årtiondena har attityderna till homo- och bisexuella samt transpersoner ändrats i samhället. 1-10 procent av befolkningen anser sig vara homo- eller bisexuell. Risken för felmarginal var stor då många döljer sin sexuella läggning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa attityder och bemötande till HBTQ-personer i sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie användes med 14 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades.

The aim of this studie centers on how lgbt (lesbian, gay, bisexual, transgender) are portrayed in women?s magazines. The magazines we have chosen to analyze are FRIDA, VeckoRevyn and amelia, which all three have different target groups. We have, with the assistance of the rhetorical and semiotic analysis methods, assessed 18 articles with their associated photographs. These methods are part of the qualitative analysis model and are used in order to study less empirical data with more depth.

Den här genusvetenskapliga uppsatsen är en undersökning av hur två HBTQ-organisationer iIsrael/Palestina konstruerar sig själva och sina motståndsstrategier, utifrån föreställningar omhomosexualitet, etnicitet och nationalitet, men också utifrån hur organisationerna förhåller sig tilloch använder sig av ett föreställt ?Väst?. Utgångspunkten för min undersökning är de respektiveorganisationernas engelskspråkiga hemsidor. Med idéanalys som metod närmar jag mig mittmaterial utifrån några av de teoretiska diskussioner som förts inom den västerländska akademinkring homosexualitet i Mellanöstern. I resultatet diskuterar jag betydelsen av ett föreställt ?Väst?för de respektive organisationernas sätt att skriva fram sina mål och verksamheter.

Studien tog sin utgångspunkt i att äldre som möter äldreomsorgen idag är en alltmer heterogen grupp i fråga om livsstil och sexuell identitet. Trots att även gruppen äldre HBTQ- personer (homo, bi, trans, queer) är heterogen så visar forskning på att det inom gruppen finns särskilda behov när det kommer till vård och omsorg. Gruppen delar erfarenheter av att växa upp i ett homofientligt samhälle, där homosexualitet har varit både olagligt och klassat som en psykisk sjukdom. Många har upplevelser av diskriminering grundad på sexuell läggning i kontakten med vård och omsorg, erfarenheter som kan komma att påverka vidare kontakt med sektorn och därmed känslor inför äldreomsorgen. Syftet med studien var att undersöka hur förutsättningarna ser ut för ett integrerat HBTQ-perspektiv i äldreomsorgen genom att: 1) studera samverkan och styrning i implementeringsprocessen och 2) urskilja förutsättningar, attityder och värderingar hos tillämparna som har potential att påverka implementeringen.

Denna studie syftar till att undersöka om det förekommer någon diskursiv diskriminering gentemot HBTQ-personer. Detta undersöks genom att analysera hur skillnad mellan HBTQ-personer och svenska, heterosexuella majoriteten konstrueras i en hatbrottskontext i tidningarna Dagens Nyheter, Västerbottens-Kuriren samt Helsingborgs Dagblad under perioden 1 januari 2003 fram till 1 januari 2012.Studien vilar på en teoretisk utgångspunkt om att identitet är socialt konstruerat samt att medierna utgör en viktig arena för dessa konstruktioner. I studien har en kvantitativ innehållsanalys kombinerats med en diskursanalys som tar avstamp i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Diskursanalysen bygger på två delar, i ett första steg fokuserar den på problemformulering där problem, orsak och lösning kartläggs för att sedan i ett andra steg kartlägga texternas analogikedjor kring hur identiteterna offer och gärningspersoner skapas i diskursen. I den kvantitativa delen ingår 246 nyhetstexter som handlar explicit om hatbrott.

The aim of the essay is to explore how so called ?safe spaces? are built, and the part that creativity can play in this construction. The essay also explores the duality of idea-based social work that at the same time strives to support vulnerable groups and strives to make social and political changes. The essay has its empirical base in the RFSL Ungdom project ?Tusen bilder, tusen ord? (A thousand pictures, a thousand words).

Heteronormativiteten spelar en stor roll i sjukvården, på grund av att normen skapar enmaktordning mellan vårdpersonal och patienter. HBTQ-personer är en patientgrupp somosynliggörs i vården på grund av den rådande heternormen. Queerteori är en ifrågasättandeteori som analyserar maktordningar som sexualitet och kön. Den är lämplig att applicera påvården eftersom den kan hjälpa vårdpersonal att undvika att göra heteronormativa antaganden.Vårt syfte är att sammanställa forskning om HBTQ-personers upplevelser av vården samt göra enqueerteoretisk analys utifrån resultatet. Denna studie är en litteraturstudie baserat på 14kvalitativa artiklar vilka söktes fram genom databaserna PubMed, CINAHL samt PsychInfo.Resultatet delades in i tre teman ? komma ut, materiella och strukturella faktorer samt(o)kunskap och (o)synliggörande.