I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i HBTQ- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller HBTQ-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

Syftet med denna uppsats var att med en kvalitativ intervjumetod undersöka hur reportrar från olika medier resonerade när de i sin yrkesroll bevakade arrangemanget av HBTQ-festivalen Stockholm Pride. Med hjälp av Michel Foucaults teorier om makt analyserades intervjusvaren för att upptäcka vilka föreställningar om makt som reportrarnas journalistiska metoder inkluderade..

The aim of the study was to examine which approach future social workers have regarding specific competence in the meeting with lesbian, gay, bisexual, transgender and queer clients. Previous research shows that LGBTQ people have a low confidence towards social services, police and courts and say they face discrimination and degrading treatment to a greater extent than the heterosexual population. Research shows that education and better skills of LGBTQ culture among professionals can change the situation.The essay is based on a model of cultural competence in working with sexual minorities and people with a transgender expression. The model defines the meaning of an LGBTQ perspective and is designed to improve social work with LGBTQ clients.The study is quantitative and empirical data consists of 203 survey responses from students with a long experience of the social work education. The analysis of the results is based on the cultural competence three principles; attitudes, knowledge and skills.

I den här uppsatsen behandlas det könsneutrala pronomenet hen, som har debatterats livligt under 2012. Tidigare studier har visat att ordet främst är etablerat i HBTQ- och feministkretsar och att det framför allt fyller en funktion i att problematisera kön. Uppsatsens syfte är att närmare beskriva betydelser och funktioner för ordet hen samt att undersöka huruvida ordet i dag förekommer i kontexter som inte är direkt knutna till feministisk eller HBTQ-relaterad verksamhet.Uppsatsens teoridel behandlar feministisk språkteori och språkvårdsteori, främst enligt Cameron (1992) och Pauwels (1998; 2003). Här redogörs också för bakgrunden till ordet hen samt några av de queerteoretiska och skrivtekniska motiv som har anförts för att införa ett könsneutralt pronomen.I studien analyseras användningen av hen i 100 bloggtexter och 100 tidnings­texter, dvs. 200 belägg, från hösten 2012 utifrån morfosyntaktiska, funktionella och kontextuella perspek­tiv.

Detta är en uppsats med syfte att analysera och motbevisa den allmänna föreställningen om att endast högerextremister och Nationalsocialister begår hatbrott. Detta görs med hjälp av frågor som, varför existerar denna föreställning? Vilka antaganden tas i ett sådan föreställning? Vilka är motargumenten? Med hjälp av en diskursanalys, analyseras rapporteringen av ett hatbrott från ett antal tidningsartiklar, för att på så vis kunna visa hur media osynliggör de personer som utför hatbrott men inte definierar sig som extremister. Vidare handlar uppsatsen om ett upprätthållande av heternormativiten dels genom hatbrott men även konstruktionen av det avvikande..

This essay is about human beings. These human beings in particular are priests and LGBTQ-persons who work in the Swedish Church in Växjö diocese. During research I have conducted qualitative interviews with people who are LGBTQ-persons and work as priests in Växjö diocese. These interviews have been analyzed through queer theory and Mary Douglas theory about anomalia.My aim with this essay is to find out what it means to be a LGBTQ- person and work as a priest in this diocese.I wanted to learn more about where the difficulties lie. How the priests are treated by others and how they see themselves.

The purpose of this study is to search and analyze different logics that operators use in the work of helping juvenile delinquents to break their criminal behavior. New institutional theory is used in this study to analyze the results. The study was conducted through qualitative interviews of six professionals in two municipalities which work with juvenile delinquency. There are two questions that we want to address in this study. The first one is what methods the social workers are using in two middle large municipalities to help youth to brake there criminal behavior.

The purpose of this study is to identify and make attitudes among social workers towards homosexual and bisexual people visible, examine how these attitudes relate to their actions in their professional role and how these attitudes and actions can be understood by theories of heteronormativity and power. The study is a cross-sectional quantitative survey in the form of a questionnaire completed by social workers. The result shows that there are two groups among the social workers. One larger group that reproduces a norm of acceptance toward homosexual and bisexual people and one smaller that reproduces a heterosexual norm. This reproduction of heteronormativity increases the risk for homosexual and bisexual people to be made invisible and treated more negatively in contact with social workers, which in turn can lead to worse health among the clients..

I bakgrunden tas betydelsen av en bra vårdrelation upp, liksom transpersoners plats inom dagens vård. Även tidigare forskning presenteras. Syftet är att belysa transpersoners (könskorrigerade och icke könskorrigerade) upplevelser av brister inom vården. För att besvara syftet har en litteraturöversikt utförts enligt Fribergs (2006) modell. Resultatet redovisar att vården idag för denna minoritetsgrupp är bristfällig, med diskriminering och okunskap som ständigt möter transpersoner inom vården, liksom att vården styrs av heteronormativitet.

Studiens syfte var att undersöka hur fem biologilärare anser att de utmanar heteronormen i sex- och samlevnadsundervisningen och hur de anser att de försöker inkludera alla elever oavsett sexuell läggning och könstillhörighet. Undersökningen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar på gymnasiet i en stad i Mellansverige. Resultatet av undersökningen var att lärarna ansåg sig ha bristande kunskaper om normkritiskt arbete och för att kunna utmana normer skulle lärarna behöva ökad medvetenhet och kunskap om att arbeta med normer. Lärarna ansåg sig ta vara på de tillfällen som uppstår för att arbeta med elevernas normativa ageranden. Lärarna arbetar normkritiskt genom att inte anta att elever lever i heterosexuella livsstilar och genom att inte använda heteronormativt material.

We, the authors of this essay are both students at the Bachelor Programme in Social Work at Malmö Högskola. During our education we have been reflecting on the gender perspective that is suppose to permeate the education. This essay aim to examine how some students at the Bachelor Programme in Social Work at Malmö Högskola, who identify themselves as GLBT , experience how questions regarding sex/gender and sexuality are spoken about during their education. We have a discursive perspective on how we understand norms and power of words and language. From a queerteorethic point of view we explain sex/gender and sexuality.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Vi har under vårterminen undersökt hur förskolor arbetar praktiskt med frågor kring olika familjekonstellationer samt hur barnen uttrycker sig om ämnet. För att få en tydlig bild av förskolans verksamhet, valde vi att observera deras miljö innan vi startade intervjuerna med barnen och pedagogerna. Vi har använt oss utav kvalitativ undersökning, då vi fört halvstrukturerade intervjuer med sex olika pedagoger samt fyra gruppintervjuer med barn. Frågeställningarna som vi använde oss utav är: Vad är en familj för barnen? Vad är pedagogers tankar om värderingar och normer, samt hur de arbetar för att få in det i förskolans verksamhet.

The purpose of the essay is to examine the views on sexuality that guide the Swedish Migration board and court?s judgments and decisions in asylum cases. The essay investigates seven cases from the Swedish Migration court regarding asylum seekers from seven different countries seeking protection in Sweden due to their sexuality and/or gender identity. By applying discourse analysis, along with the theoretical perspectives of Judith Butler and the postcolonial critique of Chandra Talpade Mohanty, the essay discuss what kind of criteria and/or practice is demanded of the asylum seekers to be rendered as trustworthy. The essay concludes that the asylum seekers are considered untrustworthy by the migration authorities when not acting according to a (hetero)normative sexuality.

Studiens syfte var att undersöka huruvida en arbetstagares bristande identifiering med sin organisation kan predicera dennes intention att lämna sin anställning inom den ideella sektorn. För att kunna ge en nyanserad bild av sambandet mellan minskad organisatorisk identifikation och intentionen att sluta delades variabeln in i två dimensioner: externt konstruerad organisationsbild samt upplevd organisatorisk identifikation. Undersökningsdata bestod av enkätsvar från 65 tjänstemän arbetandes hos en idéburen organisation. Resultatet visade att upplevd organisatorisk identifikation predicerar intentionen att sluta men att inget sådant samband fanns för den externt konstruerade organisationsbilden. Vidare fanns heller inget samband mellan en arbetstagares anställningstid, ålder eller kön och intentionen att sluta.