During the last years, producers and consumers have become increasingly aware of food safety. Foodborne illness and foodborne injury are in best case unpleasant but they can also be fatal. HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point) is a preventative food safety system which is aimed to guarantee production of safe food free from pathogens, foreign materials and substances with potential to cause adverse health effect. In order to succeed in developing, installing, monitoring and verifying a HACCP system, there is a mix of hurdles for the company to overcome. While larger food companies meet a difficult challenge, small and medium size enterprises often feel that the hurdles are almost impossible to manage.

 The food-safety legislation in Sweden were changed and updated in 1996, much because of demands from the European Union for a common legislation regarding the food-safety issues in the EU. This report discusses how the Swedish authorities are dealing with the new legislation in Sweden. Further on the report presents how the food safety officers in the municipalities in Sweden are implementing this new legislation in their daily work, especially the requirements regarding the HACCP, Hazard Analysis Control and Checkpoints. The report shows that the implementation is quite slow and that many foodsafety-officers don?t implement the legislation in the same way all over the country.

One of the main objectives of all food production is to produce foods that can safely beconsumed without fear of being sick. Despite this hundreds of people are affected in Sweden offood poisoning almost every day. Most cases are caused by a small group of so-called pathogenicmicroorganisms. The most frequently affected are the small children, the elderly, persons withreduced resistance and pregnant. The reasons behind the food poisoning are often ignorance andlack of food hygiene.

Denna rapport, En jämförande studie av Svenskt Vattens och CAC:s syn på HACCP-processen, En utvärdering och ett praktiskt tillämpande av Svenskt Vattens Handbok för egenkontrollprogram med HACCP, skriven av Anna Järvegren Meijer (handledd av Kenneth M. Persson, professor vid Teknisk Vattenresurslära, Lunds Tekniska Högskola och Anne Levin, konsult på SWECO VIAK, Malmö) behandlar kvalitetssystemet Hazard Analysis and Critical Control Points (HACCP) och fokus ligger på tillämpning inom beredning och distribution av dricksvatten.Rapporten består av tre delar. I den första redovisas HACCP-processen och de arbetssteg som Codex Alimentarius Commission har tagit som praxis. Här jämförs också Svenskt Vattens syn på HACCP i Handbok för egenkontrollprogram med HACCP med just CAC:s. Det konstateras att skillnader finns då Svenskt Vatten har valt att inte följa CAC:s praxis till punkt och pricka utan utformat arbetsgången annorlunda.Den andra delen av rapporten handlar om hur användarvänlig Svenskt Vattens handbok är i praktiken.

Kvalitetssäkringssystem används i livsmedelsproduktionen för att identifiera och kontrollera de potentiella faror som kan påverka slutproduktens kvalité och säker-het. I produktionen av pastöriserad dryckesmjölk är Hazard Analysis Critical Con-trol Point (HACCP) ett väl etablerat redskap som används för att eliminera de mi-krobiella, kemiska och fysikaliska risker som kan drabba mjölk. Kvalitetsförsäm-ring hos mjölk kan orsakas av flera olika bakterier och kvalitetsledningssystem genomförs på både mjölkgård och mejeriföretag för att säkerställa att mjölkens bakteriehalt hålls på en godkänd nivå. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa den information som publicerats om de mikrobiologiska faror som hotar produktionen av kvalitetssäker mjölk samt vikten av att kontrollera dem med hjälp av kvalitetssäkringssystem som HACCP. Fokus har lagts på de bakterier som är vanligt förekommande i miljön kring mjölkproduktion samt hur de riskerar att kontaminera mjölk, vars kvalité och säkerhet därmed försämras.

I samma takt som intresset för mat har ökat i Sverige det senaste decenniet har uteätandet på framför allt privata kommersiella restauranger ökat. Den molekylära gastronomin har blivit ett nytt inslag, men är kontroversiell då matlagningen är förenad med att överskrida gränser som finns i den traditionella kokkonsten, exempelvis lågtemperaturstekning av kött. Sedan 1 januari 2006 finns krav på införande av HACCP-principer i alla verksamheter som hanterar livsmedel. Av dessa anledningar är det viktigt att personal inom restaurang ökar sin kunskap om vilka mikrobiologiska faror som finns och som är förknippade med olika livsmedel, rätter och tillagningstekniker. Syftet med studien var att utforma en handledning som tar upp hur mikrobiologiska faror i olika maträtter och råvaror kan minskas inom restaurang. Handledningen är avsedd att användas i utbildning av restaurangkockar och ska upplysa om vilka mikrobiologiska faror som finns med olika råvaror, rätter och tillagningstekniker.

Inledning: Det har länge varit viktigt att kartlägga de hygieniska riskerna i ett restaurangkök, men få vet hur det ser ut på hotellrum. Kartläggningar har gjorts på vad gäster först lägger märke till och städningen är en av dem. Frågan är om man kan göra en HACCP-plan, Hazard Analysis and Critical Control Point för hotellrum.Syftet med studien var att undersöka och i förekommande fall avslöja den dolda smutsen som finns i nystädade hotellrum samt att undersöka om man kan göra en HACCP-plan för hotellrum.Metod och material: Bakterieprov togs för att kunna analysera vad som finns kvar när rummet anses som rent. Tio mätpunkter har valts ut i rummet, provtagningen har skett på fem hotell, tre rum på varje hotell. För att kunna se den dolda smutsen i badrummen har en UV-lampa använts.Resultat: Proverna visar att sängkläderna är relativt rena i jämförelse med fjärrkontroll, telefon och områdena i badrummen.

Salmonella är en av de vanligaste orsakerna till livsmedelsburna infektioner hos människor. Infektionen sker via en fekal-oral smittväg, i första hand via kontaminerade livsmedel men även via kontakt med smittade djur och människor. Utbrott av Salmonella hos människa orsakas ofta av livsmedel från djur infekterade med Salmonella och i flera fall kan den primära smittkällan spåras tillbaka till kontaminerat djurfoder. Foder utgör det första ledet i animala livsmedelskedjan och är därmed en viktig utgångspunkt för kontroll av Salmonella för att reducera smitta senare i denna kedja. Kontamination av foder kan potentiellt ske vid skörd, under processning särskilt i foderfabriken eller under lagring och transport.

Syftet med examensarbetet är att planera hur Schenker Coldsped ska arbeta för att möta kundens krav, i detta fall Burger King, på att använda regelverket EFSIS ? European FoodSafety Inspection Service. EFSIS erbjuder oberoende inspektionsservice designat för mat, dryck och närliggande branscher. Den standard som Schenker Coldsped AB överväger att certifiera sig emot är EFSIS tekniska standard för lagring och distribution av livsmedel.Coldsped är en del av Schenker Sverige AB. Företaget arbetar med helhetslösningar för transport och lagring av kylda och frysta livsmedel över hela Europa.

De stora livsmedelskedjorna sta?ller krav pa? sina leveranto?rer att de ska vara certifierade enligt na?gon av kvalitetsstandarderna som finns inom livsmedelsbranschen. Standarderna a?r relaterade till kvalitet, produktsa?kerhet och miljo?. Fo?r leveranto?rerna inneba?r detta att de ma?ste vara certi- fierade fo?r att vara en akto?r pa? marknaden, samtidigt som det fo?r dem bidrar med en o?kad image och trova?rdighet gentemot ko?paren.

Som en pilotstudie för Göteborgs miljöförvaltning har vi undersökt ett förenklat sätt att do-kumentera egenkontrollens kritiska styrpunkter enligt HACCP (?Hazard Analysis Critical Control Point?) -principerna för säkrare livsmedelshantering utifrån lagstiftningen som trädde i kraft 2006. Det sätt vi har studerat utgår ifrån Food Standard Agency, Englands motsvarig-het till Livsmedelsverket, sätt att dokumentera i handlingen ?Safe food better business?.I undersökningen lämnades blanketter ut till fyra offentliga måltidsverksamheter i två av Gö-teborgs stadsdelsnämnder. Dessa blanketter har sedan fyllts i av berörd personal under två veckor i samband med att de har använt sitt befintliga egenkontrollprogram för säkrare livs-medelshantering.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt.

Syftet med examensarbetet var att studera produkten ?Hummus original?, kikärtsröra, frånföretaget Maxo´s Food AB. Önskemål från företaget och konsumenter var att kunna ta bort ettav de båda konserveringsmedlen, E211 och E202, i produkten. Konserveringsmedlen kanframkalla allergireaktioner, och speciellt konserveringsmedlet E211 kan framkalla reaktionerhos personer som är överkänsliga mot acetylsalicinsyra. Företagets HACCP-plan studeradesockså för att se om något under tillverkningen kunde kontaminera produkten.Prover togs på kikärtor från leverantör 1 och leverantör 2.

År 2006 började nya regler inom livsmedelshanteringen att gälla inom hela EU. Den nyalagstiftningen ställer högre krav på verksamhetsutövaren och alla måltidsverksamheter måsteha ett anpassat egenkontrollprogram grundat på HACCP och söka nytt godkännande somgäller hela verksamheten.Den svenska livsmedelslagstiftningen har ändrats under årens lopp. Från och med år 2006 harvi en ny livsmedelslag som i grunden är gemensam för EU.Undersökningen är en fallstudie där syftet är att ta reda på vilka uppfattningar som finns kringprocessen med att utforma ett egenkontrollprogram enligt den nya livsmedelslagstiftningen.Den ansvariges uppfattning om egenkontrollen och de krav som ställs påmåltidsverksamheten samt hur de har gått tillväga i sitt arbete utgjorde vårt ?fall?. Intervjuergenomfördes med den som var ansvarig för utformningen av egenkontrollprogrammen på fyragymnasieskolor i Göteborgs stad.I resultatet presenteras intervjuerna var för sig vilket följs av en sammanfattning därverksamheternas mest framträdande likheter och olikheter redovisas.

The aim of this study was to investigate how the process of implementing a quality management system for food safety was handled in four different food producing companies in Sweden. The aim was also to analyze what difficulties the companies face and the possibilities that arise when certified. Furthermore, the reason for implementation was discussed as well as the main expectations on the certificate. Implementing a quality management system is a good way of ensuring the quality and hygiene of the food production and it also increases the traceability of food products through the whole food chain. A food safety standard provides a method of preventing problems and crisis and it can also help to handle requirements from authorities, the market and others.