SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att problematisera och diskutera barns lek, med sÀrskild inriktning mot barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter. Vi studerar barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter utifrÄn tvÄ olika perspektiv; det individorienterade perspektivet och det sociokulturella perspektivet. VÄr första frÄgestÀllning Àr: Vilka beskrivningar ges i litteraturen av barn som har eller hamnar i leksvÄrigheter? Vilket/vilka perspektiv pÄ lek utgÄr författarna frÄn? HÀr finner vi att vilket perspektiv författare utgÄr frÄn kan ses utifrÄn vilka begrepp de anvÀnder för att beskriva barns lek. I det individorienterade perspektivet fokuseras individens utveckling och personlighet och hÀr studeras barn utan att se sammanhanget som de befinner sig i betrÀffande leksituationen.

VÄrt syfte med denna forskning var att undersöka vilka kompetenser som krÀvs av lÀrare för att skapa en god lÀrmiljö för alla barn pÄ förskolan. De delar vi finner viktiga utifrÄn litteraturen för att skapa en god lÀrmiljö Àr att som lÀrare vara medveten om sitt yrkesuppdrag, samt att skapa trygghet för barnen för att inlÀrning skall kunna ske, dÀr lÀrares förhÄllningssÀtt och kompetenser har stor betydelse. I detta har ocksÄ samarbetet med förÀldrarna en mycket stor betydelse. För att ta reda pÄ vad som krÀvs av lÀrare för att skapa en god lÀrmiljö har vi intervjuat lÀrare pÄ förskolan. UtifrÄn intervjusvaren Àr det viktigt att vara intresserad, medveten och tydlig i sin yrkesroll, vilket intervjupersonerna anser Àr viktiga kompetenser i arbetet med barnen..

I psykoanalytisk litteratur beskrivs svÄrigheten att med borderlinepatienter bilda, en för en framgÄngsrik behandling nödvÀndig, arbetsallians och att det Àr en process som krÀver tid. SvÄrigheterna bottnar i att patienternas primitiva försvarsmekanismer i hög grad prÀglar relationen. I studien undersöks hur personalen pÄ ett behandlingshem beskriver arbetet med borderlinepatienter och vÀgen till en arbetsallians. Sex anstÀllda vid ett behandlingshem intervjuades om sitt arbete med borderlinepatienter. De fick Àven fylla i ett frÄgeformulÀr om interventioner.

Uppsatsen undersöker diskursen om Indien i Teosofisk tidskrift 1891-1894. Efter en introduktion till forskingsfÀlten, vÀsterlÀndsk esoterisk tradition och post-kolonialism, beskrivs den diskursiva framstÀllningen av Indien i de svenska teosofernas tidskrift. Indien representerar en urÄldrig visdom och ett samtida förfall. I den gamla sanskrit-litteraturen finner teosoferna svunna tiders andligt högtstÄende civilisation medan teosofernas samtida Indien Àr förslappat och i behov av revitalisering. Indien utgör Àven en motpol till vÀsterlandet som Àr prÀglat av tvÄ andra sorts förfall: den andliga materialismen och en dogmatisk kyrkoreligion.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Under det senaste Ärhundradet har man haft olika syn pÄ vad som Àr normalt och vad som Àr avvikande. Dessutom har problembestÀmningar och diagnoser kommit och gÄtt. Alla som arbetar i skolans vÀrld kommer sÀkerligen att möta barn i svÄrigheter. Trots samma diagnoser kan symtomen vara vÀldigt olika. Detta krÀver att pedagoger har kunskap om diagnoserna och kan sÀtta in resurser som passar det enskilda barnet.Syftet med arbetet Àr att beskriva och granska olika uppfattningar av diagnoserna DAMP och ADHD samt ÄskÄdliggöra praktiska metoder som forskning lett fram till.

Mindfulness, som ett akademiskt begrepp, har ökat i popularitet och betydelse pÄ senaretid, och av intresse Àr, mer specifikt, det ökade stödet för dess samband med anknytningsteorisom har observerats. Detta motiverar djupare inblick i vad som beskriver och förklarar dettasamband ytterligare. Studien syftade till att undersöka förklaringar av sambandet mellananknytning och mindfulness. Medierande analyser inom omrÄdet Àr fÄ till antalet, dock hartidigare studier pÄvisat att emotionsreglering utverkar en medierande effekt mellananknytning och mindfulness. Litteraturen ger Àven anledning att undersöka ifall sambandetmellan anknytning och mindfulness Àr dubbelriktat.

Syftet med detta arbete Àr att studera leken ur ett genusperspektivI litteraturen beskrivs hur flickors och pojkars lek skiljer sig Ät och hur pedagoger bemöter dem i olika situationer. LÀroplanen tar upp att förskolan ska motarbeta typiska könsroller sÄ varje barn fÄr möjlighet att utvecklas utan stereotypa könsroller. Barnen har observerats i deras fria lek med genus i fokus, Àven pedagogernas bemötande mot flickor och pojkar i leken har observerats. Metoden som anvÀnts till observationerna har varit deltagande observationer, dÀr vi författare till detta arbete har deltagit som ÄskÄdare i barnens fria lek. I resultatdelen dÀr observationerna redovisas, fÄr lÀsaren svar pÄ frÄgostÀllningarna som stÀlls i arbetet.

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som hindrar och möjliggör följsamhet till handhygienrutiner hos vÄrdpersonal inom slutenvÄrden. Vidare var syftet att utreda hur urvalen och bortfallen beskrevs i litteraturen. Metoden som anvÀndes var beskrivande litteraturstudie. Datainsamlingen gjordes via databaserna: PubMed, Chinal och PsycINFO och gav 15 artiklar som resultatet byggdes pÄ. Resultatet sammanstÀlldes och gav de sex rubrikerna: Tidsaspekt; personalens kunskap och attityder; miljö och tillgÄng till material; hudkondition; vanor och kollegors inflytande.

Marknadsföring anvĂ€nds inte bara för att sĂ€lja varor och tjĂ€nster. Överallt stöter vi idag pĂ„ budskap som försöker marknadsföra en idĂ©, ett beteende eller en attityd. Detta omrĂ„de inom marknadsföringen Ă€r oerhört stort och mĂ„ngsidigt. En studie av den befintliga litteraturen visar att omrĂ„det benĂ€mns med flera olika begrepp och dessa begrepp har flera olika definitioner. Ett av de vanligaste definitionerna av detta omrĂ„de Ă€r ?social marknadsföring?.

Projekt som arbetsform har anvÀnts under lÄng tid och har under senare Är fÄtt en stor spridning inom olika omrÄden. Vid framtagningen av ett informationssystem Àr det vanligt att arbetet bedrivs i projektform. Idag har de tÀnkta anvÀndarna av systemet fÄtt ett större inflytande i systemutvecklingsarbetet och det Àr vanligt förekommande med anvÀndarmedverkan. Den studerade litteraturen i samband med detta arbete menar att det finns ett behov av att skapa framgÄngsrika projekt. Detta kan Ästadkommas genom korrekta bedömningsgrunder vid urvalet av medarbetarna i projektet.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap lÀrare med elever i Ärskurs 6-9 har om elevers stress och vad de gör och kan tÀnka sig göra för att underlÀtta för stressade elever, och vad jag i min kommande profession som svensklÀrare kan ta med mig ut av deras erfarenheter. Metoden jag anvÀnt för att ta reda pÄ svaren till frÄgestÀllningarna Àr kvalitativa intervjuer. Resultatet visar pÄ att lÀrare Àr relativt kunniga om vad stress Àr, dock skulle de behöva mer kunskap för att se symptomen pÄ stress hos sina elever. LÀrarna har en hel del konkreta metoder för att förebygga och underlÀtta för stressade elever, och mÄnga av dem finner stöd i litteraturen. Jag har fÄtt en del nya idéer om hur man just i svenskÀmnet kan förebygga stress. Slutligen Àr det viktigt att identifiera stress pÄ ett tidigt stadium sÄ att man pÄ sÄ sÀtt kan sÀtta in stressförebyggande ÄtgÀrder och eliminera stressfaktorerna sÄ vi inte utsÀtter eleverna för mer stress Àn nödvÀndigt..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande lÀs-och skrivinlÀrning gÄr till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta Àr pÄ grund av att mycket av den litteratur vi lÀst om, inom detta omrÄde, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen anvÀnder en lÀrare sig antingen av en syntetisk metod, sÄ kallad traditionell metod dÀr man börjar med delar för att gÄ vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod dÀr man gÄr frÄn helheten till delarna. Detta hade vi svÄrt att tro pÄ, mycket pÄ grund av att under vÄr VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lÀrare blandar dessa metoder under inledande lÀs-och skrivinlÀrning. För att vi skulle kunna fÄ en inblick i vad som Àr syntetisk- eller analytisk metod har vi lÀst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska.

Inledning: Operations management (OM) och human resource management (HRM) Àr tvÄ discipliner som historiskt sett behandlats och studerats separat. Vid val av leverantör, ett av de centrala beslut som OM-funktionen ansvarar för, har detta kommit att ses som ett problem. Framförallt inom tjÀnstesektorn dÀr de mÀnskliga resurserna Àr centrala för företagets framgÄng. Detta har stÀllt ökade krav pÄ motivation, ergonomi samt intern kundnöjdhet inom serviceföretag, faktorer som OM traditionellt sett lÀmnat lite utrymme Ät. Ett av de inköpsbeslut som sÀllan uppmÀrksammats inom litteraturen Àr det gÀllande processteknologi, dvs.

Examensarbetet beskriver sex lÀrares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förvÀntningar som de har pÄ sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lÀrares syn pÄ rektorer, men Àven rektorers syn pÄ sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet frÄn intervjuerna med lÀrarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. LÀrarna stÀller stora krav pÄ rektorerna. Det Àr viktigt att rektorerna prioriterar personalen, vÀrnar om eleverna och Àr bra pedagogiska ledare.