Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan gymnasieelevers uppfattning om sin kunskapsnivÄ i matematik och hur roligt de upplever att Àmnet och undervisningen Àr. Data till undersökningen samlade jag in via intervjuer, enkÀter och en inlÀmningsuppgift med öppna frÄgor om upplevelser kring matematiken. Litteraturen, bland annat Skolverkets undersökning, pekade i stor utstrÀckning pÄ att en kÀnsla av lust i samband med undervisningen leder till bÀttre kunskapsutveckling. Resultatet av undersökningen visade att det finns ett ganska starkt samband mellan elevernas uppfattning om den egna kunskapsnivÄn och hur roligt de tycker att Àmnet Àr..

Bakgrund: Valet av projekt som arbetsform framstÀlls i litteraturen som efterstrÀvansvÀrt dÄ det medför flertalet organisatoriska fördelar vilket borde innebÀra ett intresse av att studera dess kvalitet. KvalitetstÀnkande vad gÀller projekt Àr traditionellt starkt knutet till projektets output men arbetssÀttet med vilket output realiseras omnÀmns inte i samma utstrÀckning nÀr man talar om kvalitet i projekt. Syfte: Syftet Àr att bidra till förstÄelsen av hur begreppet kvalitet anvÀnds i projektspecifika sammanhang. Genomförande: Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie och den empiriska informationen samlades in genom tre intervjuer. TvÄ av intervjuerna utfördes pÄ projektorganiserade företag och den tredje utfördes med en konsult som arbetar inom uppsatsens specifika problemomrÄde.

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lÀrande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare Àr eniga om att lek Àr viktig för barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att beskriva om, och i sÄ fall hur, pedagoger sÀger sig anvÀnda lek för barns lÀrande. Studien har utförts i en förskola dÀr vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lÀrare i förskolan (förskollÀrare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de anvÀnder sig av olika lekformer för att stimulera barns lÀrande.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur tre lÀrare respektive sex elever frÄn gymnasieskolans studieförberedande program ser pÄ litterÀr kanon, samt att utifrÄn deras Äsikter diskutera förhÄllandet mellan erfarenhetspedagogik och litterÀr kanon inom Svenska B. För att uppnÄ mitt syfte har jag anvÀnt enkÀter som screeningmetod och kvalitativa intervjuer som huvudsaklig undersökningsmetod. BÄde de intervjuade lÀrarna och eleverna anser att det Àr viktigt att ha kÀnnedom om den litterÀra kanon, framförallt för att se och förstÄ historiska sammanhang och för att inte uteslutas ur privata diskussioner och offentliga samtal. SÄvÀl lÀrarna som eleverna menar att litteratursamtal Àr ett mycket bra erfarenhetspedagogiskt redskap. Eleverna i undersökningen föresprÄkar en litterÀr kanon och lÀsanvisningar i kursplanen i högre grad Àn lÀrarna. Trots att det medför vissa svÄrigheter - sÄsom att det Älderdomliga sprÄket eller referenserna till en för eleverna ofta obekant verklighet kan försvÄra lÀsningen - menar jag att det Àr fullt möjligt att föresprÄka bÄde en litterÀr kanon och erfarenhetspedagogik, vilket sÄvÀl lÀrarna i undersökningen som styrdokumentens formuleringar visar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka förskollÀrares reflektioner kring litteraturanvÀndning i verksamheten. Studien var uppbyggd utifrÄn tre frÄgestÀllningar. Dessa frÄgestÀllningar har fokus att ta reda pÄ hur lÀrare reflekterar kring höglÀsning, boksamtal och litteratur. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökning för att fÄ fram denna information. Antalet medverkande var 5 förskolor och det samlades in 12 enkÀter frÄn förskollÀrare.

Det övergripande syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ högstadieelevers syn gentemot islam och muslimer pÄ ett antal skolor i GÀvle. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde sedan att intervjua sex pedagoger frÄn tre olika skolor med kunskap och erfarenhet inom Àmnet jag avsÄg undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika omrÄden, varav resultaten ocksÄ Àr redovisade inom dessa omrÄden. En del fokus har legat pÄ hur pedagogerna uppfattar elevernas syn pÄ islam, samt hur den speglas i skolans miljö.

BenÀmningen patient Àr ett kollektivt begrepp, som sÀtter sjukdomen och dess behandling i fokus. HÀlso-och sjukvÄrden har haft svÄrt att förÀndra sitt traditionella perspektiv dÀr patienten betraktas lÀngst ner i den hierarkiska sjukvÄrdsorganisationen. För att förÀndra det traditionella perspektivet sÄ har ett nytt synsÀtt utformats dÀr begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vÄrd började införas inom Àldre- och demensvÄrden, men tankar finns om att det Àven ska införas inom specialistvÄrden. Syftet med studien var att utifrÄn litteraturen beskriva vad som kÀnnetecknar personcentrerad vÄrd ur ettomvÄrdnadsperspektiv.

Den vÀxande e-livsmedelshandelns Supply Chains har studerats genom hÄllbarhetsglasögon dÀr syftet var att ?[?] ge en fördjupad förstÄelse över hur svenska elivsmedelsaktörerarbetar med frÄgor rörande Sustainable Supply Chain Management?.Syftet fullgjordes genom en kvalitativ studie av tre organisationer, i vilka totalt 9 beslutsfattare intervjuades enligt ett semi-strukturerat intervjuförfarande. De data som samlades rörande e-livsmedelsaktörernas arbete med SSCM har i sin tur analyserats med hÀnvisning till en i förvÀg faststÀlld teoretisk referensram.VÄr studie avslöjar att tvÄ av de svenska e-livsmedelsaktörerna Àr exemplariska och framstÄende med att införliva hÄllbarhet i sin Supply Chain. De engagerar sig aktivt i de initiativ för Sustainable Supply Chain Management som i litteraturen identifierades som nödvÀndiga för en verkligt hÄllbar Supply Chain. De har en allomfattande och övergripande strategi för att minimera den sociala risken, reducera resursutnyttjande och förorenande biprodukter i hela Supply Chain samt för att förbÀttra organisatoriskt inbÀddade ohÄllbara vanor.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Examensarbetet behandlar samverkan mellan hem och skola och de olika kommunikationsformer som anvÀnds.Syftet med arbetet Àr att undersöka detta Àmne utifrÄn förÀldrarnas perspektiv för att belysa Àmnet frÄn en annorlunda synvinkel. Meningen med detta Àr att pedagoger ska kunna utnyttja kunskapen om förÀldrarnas Äsikter för att effektivisera och öka kvaliteten pÄ sitt arbete med samverkan.I arbetet behandlas litteratur som berör Àmnet och förklarar innebörden för undersökningen. Litteraturen utgör sedan grunden för en undersökning som innehÄller intervjuer med förÀldrar. Detta leder fram till de resultat som krÀvs för att uppfylla syftet. Resultaten visar pÄ förÀldrarnas Äsikter kring samverkan och kommunikationsformer samt tar upp de önskemÄl som förÀldrarna presenterar..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.