I vÄrt examensarbete har vi valt att fördjupa vÄra kunskaper inom ett av matematikÀmnets metoder, nÀmligen laborativ matematik. Vi har i litteraturen hittat olika teorier om hur författarna upplever matematikundervisningen och hur den bör bedrivas. Alla Àr överens om att elever lÀr bÀst nÀr de fÄr anvÀnda flera sinnen och uppgifterna knyter an till deras vardag. Den empiriska delen innehÄller dels en enkÀtundersökning som vi gjort bland pedagoger pÄ en F-6 skola, och dels en mindre observation om hur synlig det laborativa materialet Àr i klassrummen. Vi har undersökt om pedagogerna arbetar med laborativ matematik, hur mycket laborativt material de har, samt deras attityd till det laborativa arbetssÀttet.VÄr slutsats Àr att pedagoger har en positiv instÀllning till laborativ matematik, de upplever att de har material, Ätminstone i de lÀgre skolÄren.

Detta arbete Àmnar undersöka hur pedagoger förhÄller sig till litteratur och litteraturlÀsning som undervisningsinnehÄll i förskoleklassen. Vilken litteratur vÀljer pedagogen att anvÀnda i sin undervisning och varför? Undersökningen baseras pÄ intervjuer.Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger i denna undersökning har en positiv attityd till litteratur och anser att det Àr viktigt att barnen fÄr tillgÄng till litteratur och höglÀsning bÄde hemifrÄn och ifrÄn skolans verksamhet. Syftet och tillvÀgagÄngssÀtten varierar och skiljer sig dock lite Ät. NÄgra generella mönster gÄr att utlÀsas av intervjusvaren.

Studiens syftar till att undersöka elevers uppfattningar om matematik och matematikundervisning. Arbetet bestÄr av en litteraturgenomgÄng och en empirisk del dÀr intervjuer med Ätta elever ingÄr.BÄde den teoretiskaoch den empiriska delen behandlar tre omrÄden. Dessa omrÄden Àr: - Varför har vi matematik i skolan? - Vad Àr matematik?- Hur bedrivs matematikundervisning? Den teoretiska studien beskriver frÄgestÀllningarna utifrÄn hur forskare, författare och lÀrare ser pÄ det. Inom denna del inryms Àven en beskrivning om hur undervisning skulle kunna se ut i praktiken.

Antalet företagsförvÀrv har under senare decennier ökat och förvÀntas fortsÀtta öka i samma takt. Detta beror dels pÄ en fortgÄende och ökad förÀndringstakt i konkurrensmiljön, dels pÄ det stora antalet 40-talister som de nÀrmaste Ären kommer att pensioneras, varför behovet av företagsöverlÄtelser förvÀntas öka.Ett alternativ vid förvÀrv av företag Àr att bilda ett holdingbolag och via det förvÀrva företaget man har för avsikt att köpa.Syftet Àr att beskriva finansieringsprocessen vid förvÀrv av ett mikroaktiebolag via ett holdingbolag.En modell har skapats, i vilken finansieringsprocessen beskrivs och utvÀrderas.Problemformuleringen visar att uppsatsen avser att beskriva en process vid förvÀrv och inte i första hand acceptera en speciellt utvald hypotes om hur förvÀrv skall gÄ till.Litteraturen inom omrÄdet Àr frÀmst fokuserad pÄ förvÀrv mellan offentliga bolag, dÀr köpeskillingen ofta finansieras genom nyemissioner eller genom internt upparbetade medel i det förvÀrvande bolaget. Uppsatsen fokuserar pÄ att beskriva finansieringsprocessen vid mikroföretagsförvÀrv och inom omrÄdet finns ett begrÀnsat utbud av litteratur.Intervjuer har genomförts med tÀnkbara finansiÀrer för att kunna beskriva finansieringsprocessen. Resultatet frÄn intervjuerna ger en helhetsbild av processen och beskriver för- och nackdelar samt varnar för fallgropar.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga hur man som lÀrare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre aktiva lÀrare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att frÀmja individers motivation Àr komplex och att det inte finns nÄgra enkla lösningar pÄ hur man skall gÄ tillvÀga.

Titel: Lika som bĂ€r? ? En jĂ€mförelse mellan svenskt och kinesiskt ledarskap ur svenskt perspektiv. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi. Författare: Mattias Brunnström och Anna-Karin Åslund. Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2010-06 Syfte: Kina Ă€r ett land med en starkt vĂ€xande ekonomi och allt fler svenska företag har börjat fĂ„ upp ögonen för denna nya kraftfulla marknad. En etablering i Kina kan dock försvĂ„ras avsevĂ€rt eftersom kulturen skiljer sig frĂ„n den svenska i mĂ„nga avseenden. Denna kulturella skillnad vĂ€cker frĂ„gor gĂ€llande det ledarskap som Ă€r nödvĂ€ndigt för att kunna utnyttja Kinas potential. Syftet med detta arbete Ă€r att ta reda pĂ„ hur svenska ledare upplever de utmaningar avseende kulturella skillnader som det innebĂ€r att vara verksam ledare i Kina.

Risken för att drabbas av en ACL-skada Àr relativt lÄg men med idrottande ökar risken avsevÀrt. Störst risk att drabbas har unga aktiva kvinnor. Prevention av knÀskador Àr viktigt för att kunna förhindra sekundÀra pÄföljder sÄsom knÀartros, knÀinstabilitet, smÀrta och nedsatt rörlighet. Risken för artros Àr 105 gÄnger större i ett korsbandsskadat knÀ jÀmfört med ett oskadat. Syftet med den hÀr studien var att sammanstÀlla den vetenskapliga litteraturen över ÄtgÀrder för att minska incidensen av ACL-skador inom idrotten.

Den ideella sektorn i Sverige omfattar idag allt frÄn smÄ sÀllskapsföreningar till stora fackliga organisationer. Huvuduppgiften för dessa föreningar Àr att generera nytta för sina medlemmar, givare och andra intressenter genom olika verksamheter. Till skillnad mot nÀringsdrivande företag Àr pengarna endast ett medel för att kunna utföra verksamheten i föreningarna och inget mÄl i sig. Syftet med vÄr uppsats Àr för det första, att belysa kopplingen mellan den externa redovisningens beskrivning av organisationens mÄl och eget kapital samt intellektuellt kapital i den del av den ideella sektorn som följer Ärsredovisningslagen. För det andra, om sÄ bedöms möjligt, ge rekommendationer om hur de ovannÀmnda kapitalen kan förvaltas för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla verksamhetens mÄl.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur portrÀtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förÀndrats i flickboken under 1900-talet. Har framstÀllning av, definition av och synen pÄ vad en kvinnlig förebild Àr förÀndrats i litteraturen och vad Àr egentligen synen pÄ vad en stark kvinna Àr eller förvÀntas vara i de verk som studeras?.

Att gestalta med hÄllbarhet i Ätanke Àr en uppgift som blivit alltmer efterfrÄgad inom landskapsarkitektur. Enligt kalkyler frÄn FN berÀknas andelen mÀnniskor som lever i stÀder att kraftigt öka under kommande Ärtionden, vilket med förestÄende miljö- och klimatproblematik gör hÄllbarhetsfrÄgan mycket aktuell. Biomimik Àr en ny vetenskap dÀr naturen studeras som modell, mÄtt och mentor och vars lösningar pÄ hÄllbarhetsproblem översÀtts till den mÀnskliga kontexten. Genom 3,6 miljarder Är av evolution har naturen utvecklat en i det nÀrmaste idealbild av hur hÄllbarhet kan gestaltas, och bör sÄledes vÀrderas som en viktig inspirations- och kunskapskÀlla för samtliga aktörer inom den samhÀllsbyggande kÄren, inte minst bland landskapsarkitekter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka biomimikens tillÀmpningsmöjligheter inom landskapsarkitektur, med mÄlet att frÀmja en hÄllbar samhÀllsutveckling. MÄlgruppen Àr i första hand landskapsarkitekter, men arbetet riktar sig Àven till andra med ett intresse för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Till grund för arbetet ligger en litteratursökning, varefter ett stort antal vetenskapliga artiklar studerats.

Syftet med min studie Àr att kartlÀgga hur man som lÀrare kan arbete för att motivera sina elever i den dagliga undervisningen. Detta sett ur ett pedagogperspektiv. Resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tre aktiva lÀrare. Resultat tillsammans med förankring i för studien aktuell litteratur utgör grund för diskussion. Resultatet tillsammans med litteraturen visar att arbete med att frÀmja individers motivation Àr komplex och att det inte finns nÄgra enkla lösningar pÄ hur man skall gÄ tillvÀga.

Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kÀrnÀmne som alla gymnasieelever lÀser. Kursen har olika inriktningar sÄ som bild, dans, drama, slöjd, musik och Àmnar till att utveckla elevernas kÀnslor och tankar i kreativ form. Arbetet Àr begrÀnsat till att se hur bildÀmnet, inom estetisk verksamhet, kan pÄverka elevernas sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla, och hur Àmnet kan Àmnet kan utrusta dem till att bli de kreativa mÀnniskor som arbetslivet sÄ ofta efterfrÄgar. Vidare undersöker uppsatsen hur Àmnet kan anvÀndas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhÀllsmedlemmar. Forskningen Àr fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i Äldrarna 40-60 Är.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med min undersökning Àr att granska ett urval lÀroböcker i karaktÀrsÀmnen pÄ Handels och administrationsprogrammet utifrÄn ett intersektionellt perspektiv med sÀrskilt fokus pÄ genus. FrÄgestÀllningen lyder: Hur beskrivs mÀn och kvinnor genom bilder och illustrationer i lÀroböckerna?Material och metod: Intersektionalitet Àr en övergripande inriktning för studien dÄ Àven klass och i viss mÄn etnicitet uppmÀrksammas, studien fokuserar dock pÄ genus. RÄdande heteronormativitet samt överlag den manliga dominansen visas genom granskning av tidigare studier av lÀromedel. Den vÀrdegrund som ska rÄda i skolan konstateras handla om relationen mellan individer.

Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en fördjupad kunskap i hur nÄgra skolor arbetar med skönlitteratur, vilka arbetssÀtt man kan arbeta efter i skolÄr ett och tvÄ. För att kunna genomföra detta, började vi med att fördjupa oss i litteraturen. Efter det besökte vi fyra olika skolor för att genom intervjuer med bÄde pedagoger och elever undersöka hur dessa olika skolor anvÀnde sig av skönlitteratur i sin undervisning. NÀr vi sedan sammanstÀllde intervjuerna och fick fram resultatet, blev vi positivt överraskade över hur mycket skönlitteratur det anvÀnds i dagens skolor..

Jag skall i denna uppsats undersöka hur oljeboomen i Kazakstan, vilken inleddes under slutetav 90-talet, har pĂ„verkat landet ekonomiskt, politiskt och socialt. Jag har min utgĂ„ngspunkt ilitteraturen kring begreppet resource curse, som behandlar de problem som lĂ€nder med storanaturtillgĂ„ngar ofta dras med. Fokus ligger pĂ„ teorin kring hollĂ€ndska sjukan, vilken pekarmot att övrig exportindustri tenderar slĂ„s ut nĂ€r det sker en kraftig expansion inomoljeindustri. Övriga teorier jag anvĂ€nder mig av predicerar Ă€ven b.la. negligering av demokratioch utbildning, samt ökad korruption.