Sökresultat:
38624 Uppsatser om Högt och lćgt inom litteraturen - Sida 20 av 2575
Effekter av stretching pÄ muskellÀngd och sensationer av stretching : En systematisk litteraturgenomgÄng
Stretching anvÀnds dagligen efter fysisk aktivitet av allt frÄn motionÀrer till elitidrottare i syfte att öka muskellÀngden eller minska trÀningsvÀrk. Stretching kan utföras med flera olika tekniker, en avslappnad muskel kan genom stretching förlÀngas upp till 130 % av sin ?normala? lÀngd i vilolÀge. Det finns ett flertal olika teorier kring vad som hÀnder med muskeln vid stretching, bÄde sensoriska och mekaniska teorier dÀr man tror att det sker en förÀndring av perceptionen, toleransen eller i muskelns komponenter. Mycket forskning Àr gjord inom omrÄdet, men huruvida muskeln förlÀngs eller ej framgÄr inte i litteraturen, samt vilka stretchingen faktiska effekter Àr.
LÀrares upplevelser av möjligheter till Àmnessamverkan i matematik och textilslöjd inom grundskolans Är 1-6
Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som, ur ett lÀrar- och lÀrandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare Är. För att söka svar pÄ denna frÄga har litteratur som behandlar Àmnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollÀrare, varav tvÄ undervisar i matematik Är 4-6 och tre undervisar i textilslöjd Är 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen Àr att ta reda pÄ deras uppfattningar och erfarenheter av Àmnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lÀrare som undervisar en klass i nÀstan alla Àmnen, ser stora möjligheter att integrera flera Àmnen i undervisningen. TextilslöjdslÀrarna beskriver situationer i arbetet pÄ slöjden dÄ eleven har anvÀndning av kunskaper och fÀrdigheter i matematik, t.ex.
Förskolepedagogers arbete för att skapa nyfikenhet för litteratur- Preschool teacher's work to create curiosity for literature
Syftet med detta arbete Àr att se pÄ vilket sÀtt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptÀckande kring litteratur. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt ifrÄn dessa fyra frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? PÄ vilka sÀtt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/lÀsa böcker? Hur ser tillgÄngen till böcker ut pÄ förskolan för barnen? ? finns det likheter och/eller skillnader mellan smÄbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör pÄ förskolan? Detta vill vi styrka med teorier frÄn bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn pÄ barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgÄng till litteratur. Vi har Àven anvÀnt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet.
Utveckling genom böcker. Hur lÀrare arbetar med litteratur i klassrummet.
BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har lÄtit vÀnta pÄ sig, men de senaste Ären har en hel del forskning gjorts kring lÀsning och lÀsförstÄelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som bÄda menar att skönlitteratur Àr viktig för elevers utveckling pÄ sÄ sÀtt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssÀtt och andra svÄra frÄgor.SyfteSyftet med studien Àr att se hur lÀrare tÀnker kring arbetet med elevers utveckling sÄvÀl kunskapsmÀssigt som pÄ det personliga planet med hjÀlp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrÄn Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod anvÀndes intervju med öppna frÄgor. Studien Àr smÄskalig och innefattar fyra lÀrare frÄn fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lÀrare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvÀgagÄngssÀtt. I arbetet med litteraturen ingÄr förförstÄelse inför en ny text, textbearbetning pÄ flera nivÄer och efterarbete med de lÀsta texterna.I resultatet framgÄr Àven att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gÀller sÄvÀl vÀrdegrunden som demokrati och livsfrÄgor..
Strategiers pÄverkan pÄ Balanced Scorecard
Att det Àr av stor vikt att kunna mÀta och följa upp ett företags utveckling rÄder det ingen tvekan om. Det gÄr i litteraturen att finna mÀngder av bÄde finansiella och icke-finansiella nyckeltal och rekommendationer som ett företag kan anvÀnda sig av. Balanced Scorcard Àr ett verktyg som inte bara fokuserar pÄ det finansiella utfallet i förtaget, utan Àven andra aspekter inom organisationen. Vad vi har funnit intressant i den litteratur som finns skriven kring Balanced Scorecard Àr att det inte finns nÄgonting skrivet om, eller nÄgon som har problematiserat kring anvÀndandet av verktyget utifrÄn olika strategiska utgÄngspunkter..
Scrum - en analys av praktik och problematik
Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela vÀrlden. I dagslÀget Àr de vanligare Ànde traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder Äterfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillÀmpas inom organisationer för attfungera pÄ ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter pÄsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gÀllande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat pÄ resultaten frÄn denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jÀmförande analys pÄ metodenoch litteraturen.
Hemmasittare. En fallstudie om att öka mÄluppfyllelsen och frÀmja skolnÀrvaro med hjÀlp av IKT
Bakgrund: I skolor i Sverige och övriga vÀrlden finns ett antal elever som inte förmÄr att komma till skolan. Dessa elever brukar benÀmnas hemmasittare. Orsakerna bakom den lÄnga ogiltiga frÄnvaron kan vara mÄnga och olika. Mina egna upplevelser som klassförestÄndare för en hemmasittare fick mig att fundera pÄ om eleven kunde arbeta med lÀroplanens centrala innehÄll och nÄ kunskapskraven oavsett tid och plats för arbetet och om skolarbete skulle kunna göras över sociala medier. Jag reflekterade ocksÄ över om det kan vara lÀttare att börja komma till skolan efter lÄng tids frÄnvaro om man presterar först, Àn att tvingas till skolan för att börja prestera.
Ăverraskning - Vilka indikatorer pĂ„verkar? : En studie av de tvĂ„ fallen Pearl Harbor och Sexdagarskriget
Principen överraskning Àr en av de Àldsta principer som finns att anvÀnda i striden. Principen ses som grunden för striden och för vilka metoder som kan anvÀnda för att lyckas i striden. Men vad innebÀr överraskning egentligen och hur har den anvÀnts?Uppsatsen kommer att problematisera principen överraskning och anknyta till forskningen om överraskning till Pearl Harbor och sexdagarskriget, som har setts vara typiska överraskningsanfall. SÄg anfallen likadana ut och vilka indikatorer utifrÄn litteraturen pÄvisar att det var en överraskning?Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrÄn vald litteratur för att ÄskÄdliggöra innebörden.
Komma ut. en kvalitativ undersökning av lesbiska och bisexuella kvinnors komma-ut-process
Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att jag vill beskriva och analysera homosexuellas komma-ut-processer. Datainsamlingsmetoden som anvÀnts Àr intervjucitat med kvinnor frÄn den skrivna litteraturen, Lesbisk identitet, Dubbelliv och Komma ut, samt livsvÀrldsbaserade temaintervjuer med tre av mina vÀnner. I intervjuerna har jag utgÄtt frÄn dessa olika teman; upptÀckt, resans gÄng och dagslÀge. Jag har Àven med ett par citat frÄn egna erfarenheter.Mina teorier jag har anvÀnt mig av Àr, Fuchs Ebaughs Exitprocess, Pennebakers begrepp Disclosure och Inhibtion, jag har Àven anvÀnt mig av interaktion, roll- och stigma inom socialpsykologi. Jag kommer att göra ett försök till att beskriva och analysera dessa omrÄden inom mitt Àmne; komma-ut-process i sin helhet, Vad Àr det som pÄverkar kvinnornas agerande i en komma-ut-process och hur personer i det sociala nÀtverket involveras i en komma-ut-process.
Postoperativt delirium efter höftfraktur : Prevention och bemötande
Akut förvirring hos höftfrakturpatienter Àr vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan dÄ ocksÄ kortas. Ett förvirringstillstÄnd innebÀr stora pÄfrestningar pÄ kroppen. Syftet med denna litteraturstudie Àr att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvÄrdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.
En hel del om yngre elevers förstÄelse av det matematiska begreppet del av - en undersökning av 21 elever
Uppsatsen avhandlar hur yngre elevers vardagsanknytning kan fungera som en brygga mellan den personliga erfarenhetsvÀrlden och skolans tanketraditionen. Vi vill med detta arbete belysa hur elever anvÀnder sig av sitt informella kunnande nÀr de löser matematiska uppgifter. Som ett led i den forskningen som efterfrÄgas i litteraturen kring elevers förstÄelse av momentet brÄk inom matematiken.Undersökningen grundar sig pÄ frÄgeformulÀr och samtal med respondenterna. Vi har genomfört vÄr undersökning pÄ tre skolor dÀr 21 elever i Älder 6-8 Är med olika etniska bakgrunder medverkat.Eleverna ser i huvudsak matematik som ett skolÀmne och inget som de har nytta av i sin vardag. Undersökning visar pÄ att eleverna anvÀnder sig av sina informella kunskaper nÀr de löser uppgifterna i frÄgeformulÀret..
KommunalanstÀlldas förÀndringsbenÀgenhet betrÀffande Balanced Scorecard
Bakgrund: Det förekommer ett allt starkare tryck pÄ svenska kommuner att effektivisera sin verksamhet. Flera kommuner simulerar en marknadsliknande situation genom den sk kallade bestÀllar-utförar modellen. Ett problem Àr att rapportera och följa upp verksamheternas helhet, dÄ resultatet i budgetkopplade verksamheter inte definieras av lönsamhet. Balanserat Styrkort Àr en styrmodell som underlÀttar en verksamhets uppföljning av kvantitativa och kvalitativa aspekter. Modellen krÀver dock att den förankras hos ledning och personal för att fÄ avsedd effekt.
?För man fÄr va som man vill? : Barns uppfattning om könsroller utifrÄn höglÀsning och diskussion om Mio min Mio av Astrid Lindgren och SnÀll av Gro Dahle och Svein Nyhus
Som medmÀnniskor och i lÀrarprofessionen anser jag att vi mÄste ha en bra förstÄelse för genus, dÄ det pÄverkar vÄr pedagogiska grundsyn och hur vi Àr som mÀnniskor. För att kunna utmana könsnormer pÄ ett konstruktivt sÀtt menar jag att vi mÄste förstÄ vad barnen har för syn pÄ genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jÀmstÀlldhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrÄn höglÀsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus SnÀll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snÀlla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i SnÀll (2008) representerar den snÀlla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den pÄverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.
Med blicken i periferin : Om icke vÀsterlÀndsk litteratur i svenskans lÀromedel
Uppsatsen Àr en undersökning av lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom lÀromedel, dÀr endast en liten mÀngd litteratur frÄn icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden presenteras. Den visar Àven en framstÀllning av icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden som statiska i kontrast till vÀsterlandet dÀr utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke vÀsterlÀndska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av vÀrlden och premieras sÀllan för originalitet..
Litteraturens roll i andrasprÄksklassrummet : Intervjuer med tvÄ lÀrare om synen pÄ litteraturundervisningen i andrasprÄksklassrummet
Syftet med föreliggande studie Àr att utreda vilken roll litteratur har och hur lÀrare anvÀnder litteratur i Àmnet svenska som andrasprÄk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andrasprÄk pÄ gymnasienivÄ har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn pÄ litteraturens syfte har stÀllts mot vad ledande forskning sÀger inom omrÄdet. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gÀllande litteratur- och sprÄkforskning. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..