Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att fÄ en bred kunskap om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frÄgestÀllningar handlar om hur jag som pedagog kan anvÀnda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av bÄde teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fÄtt utifrÄn olika böcker om Àmnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation pÄ en skola i Malmö kommun.

Kinas ekonomi och befolkning vÀxer och urbaniseringen ökar. MÀnniskorna i landet konsumerar varor och tjÀnster dagligen. Konsumtionen av mat utanför hemmet sker i allt större utstrÀckning.Syftet med denna studie var att undersöka hur ett kinesiskt storstadshushÄlls inkomst och sammansÀttning pÄverkar sannolikheten att konsumera food away from home (FAFH).För att svara pÄ syftet har fem vetenskapliga artiklar analyserats.Resultatet visade att inkomst och familjesammansÀttning bidrog till bÄde ökad och minskad konsumtion av mat utanför hemmet. Inkomsten spelade in dÄ hushÄllets sannolikhet att konsumera mat utanför hemmet lÄg i direkt anknytning till hur hushÄllets ekonomi sÄg ut. FamiljesammansÀttningen spelade in dÄ antal medlemmar, nÀrvaro av barn eller Àldre samt antal inkomsttagare ökade eller minskade sannolikheten för konsumtionen av mat utanför hemmet.HushÄllets inkomst och sammansÀttning har enskilt och i samverkan en stor pÄverkan pÄ FAFH konsumtionen för ett kinesiskt storstadshushÄll..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera hur ledningen i den aktuella organisationen arbetar för att marknadsföra sig gentemot sina medarbetare för att vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare vill vi beskriva och analysera om medarbetarna uppfattar organisationen som en attraktiv arbetsgivare och vad som bidrar till deras uppfattning. Vi har ocksÄ för avsikt att beskriva och analysera hur uppfattningarna mellan ledning och medarbetare stÀmmer överens.För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfördes enintervjustudie med personer ur företagsledningen. Dessutom  genomfördes en enkÀtstudie bland medarbetarna pÄ den största avdelningen pÄ företaget.Resultaten visar att ledningen indirekt arbetar med intern Employer Branding pÄ olika sÀtt för att vara en attraktiv arbetsgivare. Detta görs bland annat genom att försöka skapa en gemensam vÀrdegrund, bra arbetsklimat och sociala förutsÀttningar pÄ arbetsplatsen.

Alla verksamheter Àr i behov av nÄgon form av kontroll och styrning. Ett verktyg som anvÀnds i sÄvÀl privat som offentlig sektor Àr budgeten, dÄ vanligtvis för ett Är. En svaghet som pÄtalas Àr den ettÄriga budgeteringen anses för kortsiktig. Ytterligare en svaghet med budgeteringen Àr att vid tillÀmpning sÄ uppnÄs inte alltid önskad effekt. Underliggande institutionella antaganden kommer att pÄverka budgeteringen.

Barns behov i centrum (BBIC) har implementerats i den svenska barnavÄrden. Kritik har tidigare riktats mot barnavÄrdsutredningar som varierade i handlÀggning och dokumentation i hela landet. BBIC ska bidra till ökad rÀttsÀkerhet genom att skapa nationell enhetlighet i Àrenden. Denna studie syftar till att undersöka hur BBIC materialet anvÀnds i praktiken, vilka behovsomrÄden som socialsekreterare vÀljer att anvÀnda vid utredningar gÀllande barn. Materialet ska involvera barn och förÀldrar, i vilken utstrÀckning förekommer det? Bidrar materialet till ökad rÀttssÀkerhet inom barnavÄrden i Sverige? Vi har genomfört en kvalitativ samt kvantitativ studie, dÀr vi har granskat tio barnavÄrdsutredningar med liknande insatser enligt 4 kap.

Dagens hÀlsoproblem bland barn och ungdomar Àr i allt större utstrÀckning av socialmedicinsk karaktÀr och krÀver dÀrför ett förebyggande och mer miljö- och beteendeinriktat arbetssÀtt. SkolhÀlsovÄrden har en nyckelposition i det förebyggande arbetet för att frÀmja hÀlsa, och dess roll inom skolan har dÀrigenom förstÀrkts. Skolans psykosociala miljö och sÀtt att bemöta elever och förÀldrar Àr viktiga instrument i hÀlsoarbetet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans funktion för att frÀmja hÀlsa inom skolhÀlsovÄrden. Denna kunskap kan skolsköterskan anvÀnda sig av som underlag i sitt arbete inom skolhÀlsovÄrden.

Denna studie har Àgnats Ät att studera och fördjupa kunskapen kring skamaffekten i relation till negativa kroppsupplevelser. Det har skett genom en litterarstudie vars utgÄngspunkt har varit tre frÄgestÀllningar.Den första frÄgestÀllningen har berört hur skamaffekten kan beskrivas. Som svar pÄ denna frÄgestÀllning visar studien att skammen har mÄnga markörer, att skammen har sina tidliga kroppsliga uttryck, att skamupplevelsen Àr en mycket obehaligt upplevelser och att mÀnniskor pÄ en mÀngd sÀtt försöker skydda sig frÄn skamupplevelsen. Till följd av alla skyddsmekanismer kan skamaffekten upptrÀda i en högst förklÀdd form och vara svÄr att identifiera som just skam. Studien visar Àven att skam som en social emotion pÄverkar den relationella förmÄgan pÄ ett högst negativt sÀtt.

Bakgrund: Detta arbete handlar om lek och lÀrande i förskolan utifrÄn pedagogernas perspektiv. Inom förskolan diskuteras ofta lekens betydelse, den kunskap personalen har med sig frÄn lÀrarutbildningen kanske inte alltid kommer till anvÀndning i det dagliga arbetet. Hur ser pedagogerna egentligen pÄ lekens betydelse i lÀrandet? Syfte: Syftet Àr att beskriva hur pedagogerna tÀnker om begreppen lek och lÀrande. Vad Àr det som pedagogerna tycker Àr sÄ utvecklande i leken och hur tÀnker de kring sin egen roll i den.

AbstractDetta Àr en explorativ studie om processer bakom beslutsfattande. Studien innefattade 52 studenter, 20 mÀn och 32 kvinnor. De fick genom ett frÄgeformulÀr svara pÄ frÄgor kring det viktigaste beslut de fattat i verkliga livet. De flesta angav att det viktigaste beslut de fattat handlade om flytt- och resebeslut (29 %) eller studie- och karriÀrbeslut (44 %). Delar av frÄgeformulÀren kodades sedan utifrÄn kategorier frÄn en tidigare publicerad studie kring centrala beslutsteorier och tre nya kategorier framkom; self-efficacy, self-actualization och what others will think.

Syftet med denna rapport har varit att analysera den reella Äterkopplingen och utvÀrderingar som gjorts vid takras vintern 2009/2010. Metoden Àr en kvalitativansats med semistrukturerade intervjuer samt analys av utvÀrderingar och insatsrapporter gjorda under vintern 2009/2010. Genom intervjuer pÄ den sociotekniska individnivÄn söks svaren kring hur individen upplevt erfarenhetsÄterföringen, tillsyn, och egenkontroll vid takras inom den kommunala verksamheten. Insatsrapporter, arbetsmaterial och andra genomförda utvÀrderingar har Àven legat till grund för analysen. FrÄgestÀllningar som vÀglett i arbetet har varit: Hur togs erfarenheter frÄn takrasen tillvara i samhÀllet? Hur uppfattar individen som varit aktörer vid hÀndelsen att erfarenheten hanterats?  Urvalet Àr ett bekvÀmlighetsurval samt ett snöbollsurval.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka uppfattningar som finns angÄende möjligheter och begrÀnsningar för anvÀndandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv pÄ hÄllbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken anvÀnts vid intervjuer av lÀrare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar pÄ att lÀrare stÀller sig positiva till IKT. LÀrarna anser Àven att hÄllbar utveckling Àr betydelsefullt. Samtliga intervjuade pÄpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-anvÀndande.

I ett samhÀlle dÀr kraven pÄ utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar ocksÄ pressen pÄ individen att ta ansvar för sin karriÀrprocess. Flera rapporter visar att elever pÄ de individuella programmen Àr i stort behov av vÀgledningsinsatser. Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa vÀgledningen pÄ det individuella programmet. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: 1) I vilken utstrÀckning Àr studie- och yrkesvÀgledningen pÄ det individuella programmet en process? 2) Vad innehÄller studie- och yrkesvÀgledningen pÄ individuella programmet? 3) Hur ser studie- och yrkesvÀgledarna respektive eleverna pÄ vÀgledningen? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÄ vi ansÄg att detta passade undersökningens syfte bÀst.

Undersökning: Undersökning av de tjugo största svenska bolagen (sett till börsvÀrde) pÄ Large cap.Nyckelord: Goodwill, nedskrivningstest, antaganden.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur de största svenska bolagen pÄ Large cap organiserar sina nedskrivningstester och vilka effekter de nya goodwillreglerna har pÄ resultatet och utdelningarna.Metod: Vi har genomfört intervjuer via e-mail med representanter frÄn de största svenska bolagen. Sedan har vi analyserat svaren med den teoretiska referensramen som grund.Slutsatser: Sex av sju företag organiserar sina nedskrivningstester internt efter en, för varje företag, specifik mall. Antagandena som görs i samband med nedskrivningstesterna ger upphov till olika mallar i respektive företag vilket försvÄrar jÀmförbarheten företagen emellan. NÀstan alla företag identifierar en positiv resultateffekt av de nya reglerna men eftersom inga nedskrivningar har genomförts sÄ Àr det oklart om den positiva resultateffekten erhÄlls i ett lÀngre perspektiv. Inget av företagen identifierar nÄgra utdelningseffekter av de nya redovisningsreglerna..

Det Àr sedan lÀnge kÀnt att om höns hÄlls i naturlig belysning varierar ÀgglÀggningen med Ärstiderna. LÀgst antal Àgg lÀggs nÀr dagarna Àr som kortast och ljusstimuleringen Àr som lÀgst. Eftersom hönan reagerar Àven pÄ artificiellt ljus kan ljusprogram anvÀndas för att styra antalet ljusa respektive mörka timmar per dygn för att dÀrigenom undvika Ärstidsvariation. Syftet med denna litteraturstudie Àr att ta reda pÄ hur ljuset styr hönans könsmognad och Àgg-lÀggning. Ljus registreras av fotoreceptorceller i retina, hypotalamus och epifysen vilka omvandlar energin i fotonerna till en biologisk signal. Vid ljusstimulering stimuleras gonadotropinfrisÀt-tande hormon (GnRH) vilket ökar frislÀppningen av gonadotropinerna follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH).

Uppsatsen belyser vilka faktorer som pÄverkar om en utbyggnad av vattenkraft i KalixÀlven Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt med beaktande av olika nÀringar samt de eventuella miljöeffekter som uppstÄr. Teorin utgörs av centrala begrepp ifrÄn en cost-benefit kalkyl. Under arbetet med uppsatsen har ett tydligt mönster utkristalliserat vilket utmynnat i följande. De slutsatser som dragits av studien Àr fördelar som ökad elförsörjning, intÀkter samt ökad sysselsÀttning. Förlorade forsstrÀckor orsakar ekonomiska förluster pÄ grund av minskad fisketurism och naturupplevelsen av en fritt strömmande fors, vilket ocksÄ drabbar turister och fritidshusÀgare i omgivningen.