FolkhÀlsovetenskapligt program.

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De sjÀlvstÀndiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet Àr förÀnderligt och stadens myller och mÄngfald tillÄts ta plats.  .

In Europe, the central governments are the ones to coordinate the international standards and strategies regarding GPP; Green Public Procurement. However in Spain a GPP program was introduced late and only applied to the Central Government Institutions, (AGEA) (BOE nr. 027, 2008). These means that smaller administrations, such as, Autonomous Regions, Municipalities and Town Councils were not included in the program. The absence of a national program which excludes those governments made them introduce their own criteria for GPP, and the difference in criteria varies from one government to the other.

De sociokulturella teorierna försöker ge en förklaring till hur lÀrande gÄr till. TIU Àr en metod som syftar till lÀrande och dÀrför tittar vi i denna undersökning pÄ vad de sociokulturella teorierna sÀger om fyra valda TIU-program. Materialet till denna studie Àr hÀmtat frÄn eget material, litteratur samt studenter i Oslo. De olika ursprungskÀllorna medförde att materialet ursprungligen sÄg ut pÄ olika sÀtt, men det har bearbetats för att fÄ en enhetlig form. Det bearbetade materialet analyseras utifrÄn Olga Dysthes sex centrala aspekter i sociokulturell teori om lÀrande, samt Vygotskijs teori om ?den nÀrmaste utvecklingszonen?.

Genom att skaffa och införa ett geografiskt informationssystem (GIS) kan en organisation utnyttja sin geografiska information pÄ ett bÀttre sÀtt och bÄde effektivisera arbetet och skapa bÀttre beslutsunderlag. En utmaning vid införandet Àr att sprida anvÀndningen av systemet. Storumans kommun har införskaffat ett GIS men inte börjat anvÀnda det fullt ut utan har stannat i införandets första fas vilket har gjort att de inte kunnat tillgodogöra sig de fördelar systemet kan ge. Syftet med detta arbete Àr att öka kommunens anvÀndning av deras GIS-program Solen genom att uppdatera programmet med geografisk information som kan anvÀndas i förvaltningarnas verksamhet.Genom en fokusgrupp, intervjuer och observationer har jag kommit fram till vilken geografisk information som kommunen behöver i systemet och dÀrefter har jag lagt in den. Studiens slutsats konstaterar att anvÀndningen ökar med mer och uppdaterad information i GIS-programmet.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Tecken finns pÄ att det objektorienterade paradigmet börjar tappa sinstatus som den oomstridda lösningen inom systemutveckling. Nya idéerkommer in och stÀller grundlÀggande programmeringsprinciper pÄÀnda. Vad kan ett deklarativt förhÄllningsÀtt tillföra och vad innebÀr detatt programmera funktionellt? Variabler Àr en viktig komponent i denprogrammering som huvudsakligen bedrivs idag. Variabler tillhör detimperativa paradigmet i vilket programmeraren i hög grad beskriverhur berÀkningar skall utföras av datorn.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

This study addresses mandatory non-trading periods for Swedish stock market participants which have implemented an open-market share repurchase program during the period 2000 until 2010. By locating the date of publication of interim reports, these mandatory non-trading periods called silent periods are examined. The result indicates that repurchase trading activity occurs despite the statutory prohibition. By studying the price support hypothesis assumptions about long- and short-term effect on share price and performance, this study tries to explain these tendencies. An average decline of share price and performance is shown among companies entering silent periods.

Detta examensarbete Àr en studie av huruvida en grundlÀggande laborativ fysikkurs för gymnasieelever kan vara en bra idé för att göra matematiken mindre abstrakt och mer intressant. Metoden för datainsamling baserades pÄ kvalitativa intervjuer, litteraturstudier samt en observation av ett laborativt moment. De som intervjuades var gymnasieelever, elever frÄn vuxenutbildningen, aktiva pedagoger och en gymnasierektor. Litteraturstudien behandlade tidigare och pÄgÄende forskning och de aktuella styrdokumenten. Resultaten frÄn intervjuerna, observationen och litteraturstudierna sammanstÀlldes och de visade pÄ att praktiska moment kan stÀrka viljan att lÀra och förstÄelsen för teorin bakom.

I uppsatsen undersöks om kÀrnÀmneslÀrare upplever skillnader, och i sÄ fall vilka skillnader, i sin undervisning beroende pÄ om de undervisar i klasser frÄn studieförberedande eller yrkesförberedande program. Det undersöks Àven vad lÀrare anser vara orsaken till dessa skillnader.  Inledningsvis ges bakgrunden till den gymnasieskola vi har i dag, med en kort sammanfattning av den kommande reformen GY 2011. DÀrefter följer en redovisning av tidigare forskning. Materialet har tillkommit genom ett enkÀtutskick till 60 stycken kÀrnÀmneslÀrare som undervisar i Akurserna i Àmnena svenska, engelska, matematik, samhÀllskunskap och idrott&hÀlsa. Det har sammanstÀllts, analyserats och redovisats huvudsakligen kvantitativt, men med kvalitativa inslag.

Individuella programmet Àr ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte lÀser nÄgot av de nationella programmen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in pÄ nÄgot av gymnasieskolans nationella program. För att fÄ svar pÄ syftet kommer kulturen pÄ utvald skola att belysas, vilken pÄverkan har denna pÄ elevernas skolgÄng? Vi vill Àven undersöka hur eleverna upplever sin skolgÄng pÄ den studerade skolan, samt jÀmföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat pÄ. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig sjÀlva som avvikare pÄ grund av individuella svÄrigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig sjÀlv pÄ skolan i frÄga, samt tidigare skolor de studerat pÄ.

Ossification of the collateral cartilages of the distal phalanx has been studied primarily in cold blooded horses. The clinical relevance of this condition is unknown. Despite this fact, since 1939, all Swedish Ardenner stallions have had to be classified as being free from this ossification to be approved for breeding. Initially, palpation was used as a diagnostic method, but since 1982 radiology has been the only method used. The aim of this study was to assess the outcome of 68 years of breeding program. Dorsopalmar radiographs were taken of the front feet of 58 Ardenners (30 mares, 8 geldings and 20 stallions) and the ossification of the collateral cartilages was evaluated and graded according to three different scales; - Ruohoniemi (grade 0-5), - Swedish University of Agricultural Science (grade 0-3), - and a new scale (grade 0-3), developed for this study.

The most common preventive and treatment service for children in child welfare services in Sweden is the contact family program. The number of children who are involved in the program has steadily increased. Usually it is a single mother who apply for or is offered this service. The aim with a contact family is that the parent should get respite and that the child should have its network enlarged and sometimes get a male role model.The purpose of this study was to look into how childrenÂŽs perspective was considered in the contact family process. I have studied the process in order to see how it works and to see to what extent children is participating.

Denna studie genomfördes pÄ gymnasieskolans estetiska program under tiden gymnasiereformen, Gy 2011, tog form. Syftet med denna uppsats Àr att lyfta fram, medvetandegöra, synliggöra och beskriva en grupp teaterlÀrares grundlÀggande stÀllningstaganden om gymnasieskolans teaterundervisning. TvÄ huvudteman interagerar. 1: Hur upplever gruppen teaterlÀrare balansen mellan konstnÀrliga och pedagogiska intentioner i teaterundervisningen? 2: Hur hanterar gruppen teaterlÀrare balansen mellan lÀrares initiativ och stimulans och elevernas möjligheter till sjÀlvstÀndigt skapande?  Med en kvalitativ metod genomfördes reflekterande gruppsamtal med sju teaterlÀrare.