AbstractFörfattarens namn: Sanna KnutssonTitel: Hur lÀrares arbetsrum bör utformas för att uppnÄ sÄvÀl psykosocialt vÀlmÄende som god arbetsuppfyllnad? en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrumTitel pÄ engelska: How teachers? workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output ? a semistructured servey of three different kinds of workroomsAntal sidor: 53Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum sÄvÀl psykosocialt som arbetsmÀssigt. Jag har valt att bortse frÄn organisationskulturen pÄ skolorna. Mina tre frÄgestÀllningar som jag besvarar i arbetet Àr:-          Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lÀrares psykosociala vÀlbefinnande och arbetsuppfyllnad?-          Spelar de fysiska förutsÀttningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lÀrares psykosociala vÀlbefinnande och  arbetsuppfyllnad?-          Hur anser lÀrare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnÄ sÄvÀl psykosocialt vÀlbefinnande som arbetsuppfyllnad?Resultatet grundar sig pÄ  17 semistrukturerade intervjuer av lÀrare pÄ tre olika skolor, varav tvÄ Àr högstadium och en Àr gymnasieskola.

Datorn Àr ett av skolans viktigaste verktyg ? bÄde idag och i framtiden och inte minst i engelskundervisningen. Detta examensarbete syftar dels till att undersöka huruvida eleverna ser nÄgon skillnad i undervisningen nÀr de nu har tillgÄng till en personlig dator jÀmfört med tidigare och dels till att undersöka och belysa hur lÀrare respektive elever resonerar kring datorns anvÀndning och betydelse i engelskundervisningen pÄ en gymnasieskola. Det senast nÀmnda syftet kan ses som det huvudsakliga dÄ det just nu satsas mycket pengar pÄ att förnya de digitala verktygen i skolorna vilket gör kombinationen dator och undervisning vÀldigt aktuell och viktig att granska. Forskare som Martin Tallvid och Agnes Kukulska-Hulme diskuterar Àmnet flitigt och lÀgger vikt vid hur man i skolan ska inkorporera digitala medier, sÄsom datorn, i undervisning för att utveckla elevers tÀnkande och agerande och inte endast anvÀnda datorn som ett hjÀlpmedel.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var dels att undersöka gymnasieelevers kunskap om lokala arbetsplaner för Àmnet idrott och hÀlsa, dels finna en förklaring till kunskapslÀget. VÄra frÄgestÀllningarna var följande: Vilka skillnader upplever eleverna finns mellan kraven för G respektive MVG i den lokala arbetsplanen? Hur inhÀmtar eleverna information om den lokala arbetsplanens innehÄll? Hur mycket kunskap om den lokala arbetsplanen har elever med höga betyg jÀmfört med elever med lÄga betyg i Àmnet idrott och hÀlsa? PÄ vilket sÀtt skiljer sig pojkars kunskap om den lokala arbetsplanen gentemot flickors? Vilka bakomliggande faktorer kan leda till elevernas kunskapsmÀngd?MetodData har samlats in genom en enkÀtundersökning. Deltagande i studien var 81 stycken andraÄrselever pÄ en mellanstor gymnasieskola i en nÀrförort till Stockholm. EnkÀten behandlade tre övergripande Àmnen: bakgrundsvariabler, elevernas förhÄllande till arbetsplanen och elevernas kunskaper i detta dokument.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. LÀrare pÄ en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever frÄn eleverna pÄ dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrÄn intervjuerna gett en kartlÀggning av hur lÀrare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, bÄde medvetet och omedvetet. UtifrÄn kartlÀggningen gjordes ocksÄ en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lÀrarna anpassar matematiken till olika program pÄ flera sÀtt och nivÄer. Vissa anpassningar gör lÀrarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgÄngar till grupper och programmÄl eller pÄ individnivÄ med stöd, extra material och utmaningar.

Abstract Malmö högskola, LÀrande och samhÀlle, Skolutveckling och ledarskap Titel: FramgÄngsrika hanteringsstrategier i arbetet med elever i tonÄren som uppvisar ett utagerande beteende. Successful management strategies in dealing with pupils in their teens who exhibit an externalizing behavior. Författare: Tanja Arvidsson Ortner och Lena Hörnfeldt Typ av arbete: Examensarbete 15 högskolepoÀng, avancerad nivÄ. Handledare: Lisbeth Ohlsson, Examinator: Birgitta Lansheim Syftet med vÄr studie var att kartlÀgga och analysera specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av framgÄngsrika hanteringsstrategier, nÀr det gÀller arbetet med elever i Äldrarna 13 ? 19 Är som uppvisar ett utagerande beteende i skolan. Undersökningen Àgde rum pÄ tvÄ högstadieskolor i ett medelstort samhÀlle samt pÄ en högstadieskola och en gymnasieskola i en mindre stad.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och förstÄ gymnasieelevers attityder till invandring. Faktorer som vi valt att undersöka och som kan pÄverka attityder Àr bland annat kön, nationell bakgrund och erfarenheter av olika kulturer. Studien Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i en mindre stad i Mellansverige. Totalt deltog 195 elever i den genomförda enkÀtundersökningen och fyra uppföljande intervjuer genomfördes. Begrepp som attityder, invandrare och social distans Àr centrala i den teoretiska förstÄelsen av studien.

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

Under totalt 15 veckor pÄ gymnasieskolans byggprogramutbildning ingÄr en arbetsplatsförlagd utbildning (APU) för eleverna. APU: n Àr förlagd pÄ ett företag inom vald inriktning inom den kommande yrkesverksamheten och Àr handledd av yrkesföretrÀdare. Det Àr en viktig del i utbildningen att eleverna fÄr praktisera vald yrkesutgÄng, fördjupa sina kunskaper inom det kommande yrket samt att skapa erfarenheter till det kommande yrkeslivet. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur eleverna pÄ gymnasieskolans byggprogram upplever och ser pÄ den sista APU-perioden i Ärskurs 3 gÀllande kunskap/lÀrande, handledning och utveckling. Hur fungerar vÄr APU i jÀmförelse med Skolinspektionens granskningsrapport Arbetsplatsförlagd utbildning i praktiken ? en kvalitetsgranskning av gymnasieskolornas yrkesförberedande utbildningar (2011) Vad behöver vÄr gymnasieskola förbÀttra för att skapa en APU som gynnar elevernas kunskap/lÀrande och utveckling? Resultatet av undersökningen kommer att anvÀndas till att utveckla en handledarutbildning som utgÄr frÄn elevernas erfarenheter och upplevelser.

Syftet med min studie har varit att skapa ökad insikt om vad som pÄverkar elever att söka till det Musikestetiska programmet. Jag har ocksÄ velat bidra till ökad förstÄelse för elevers tankar och kÀnslor generellt inför gymnasievalet och vilka yttre faktorer som kan tÀnkas pÄverka dem inför detta. Jag har tagit del av vetenskaplig forskning vad gÀller problematik kring gymnasievalet rent generellt sÄsom: PÄverkansfaktorer, stress, samt Studie- och yrkesvÀgledning (SYV). Jag har som forskningsmetod anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex elever vid Musikestetiska programmet ur Ärskurs tre vid en gymnasieskola. Jag har Àven intervjuat en Studie- och yrkesvÀgledare vid en högstadieskola.

Denna studie handlar om den muntliga interaktionen i klassrummet mellan lÀrare och elever i svenska som andrasprÄk. Uppsatsens syfte Àr att visa fram den sprÄk- och kunskapsutvecklande potential som finns i klassrumsdialogen. Undersökningen vill visa pÄ hur elever stimuleras att aktivt delta i dialogen och hur de med hjÀlp av att lÀraren bygger stödstrukturer förmÄr uttrycka sig pÄ en sprÄkligt sett krÀvande nivÄ. Den empiriska undersökningen Àr gjord i fyra olika klasser i svenska som andrasprÄk pÄ en gymnasieskola. Materialet bestÄr av egna anteckningar gjorda under klassrumsobservationer.

Uppsatsen undersöker genom diskursanalys kravprogressionen i muntliga nationella prov i svenska frĂ„n Ă„rskurs 6 till gymnasiets kurs 3. För att uppnĂ„ detta genomförs analys av fyra nationella prov efter en analysmodell konstruerad med hjĂ€lp av tidigare etablerade teoretiska modeller för sprĂ„kutveckling. Även de styrdokument som dikterar provens utformning har innefattats av undersökningen. Analysmodellen behandlar autenticitet och meningsfullhet, sprĂ„kliga kontextuella faktorer, sprĂ„klig genre samt sprĂ„kliga verksamheter och roller. Tillsammans svarar dessa pĂ„ följande frĂ„gor: Vilka förvĂ€ntningar stĂ€ller de nationella proven pĂ„ hur elevens muntliga fĂ€rdighet ska utvecklas frĂ„n Ă„rskurs sex till gymnasiets slut? Hur förhĂ„ller sig proven till teoretiska beskrivningar av sprĂ„kutveckling, kontext och autenticitet i muntlig kommunikation? Undersökningen visar att svenska elever förvĂ€ntas utvecklas frĂ„n dugliga samtalsdeltagare till respektfulla deltagare i seriösa diskussioner.