Bakgrund: Sedan 1990-talet har akut-p-piller anvÀnts som postkoital preventivmetod i Sverige och sedan 2001 finns lÀkemedlet att köpa receptfritt pÄ apotek. Alla ungdomsmottagningar delar vid behov ut akut-p-piller kostnadsfritt till ungdomar. Trots den nuvarande höga tillgÀngligheten till preventivmedel och akut-p-piller blir varje Är kvinnor oönskat gravida. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap om, instÀllning till och erfarenhet av akut-p-piller. Metod: En tvÀrsnittstudie har genomförts med hjÀlp av enkÀtundersökning.

AbstractBachelor essay in Pedagogy by Johan Lidén &Kristian Sagfors, 2011."Genus i gymnasieskolan: En oengagerande frÄga?".Supervisor: Zeki YalcinGender and gender equality in our school system has throughout the years become a well researched subject, however most of that research has focused on the lower levels of compulsory school. The upper secondary school has not gotten the same attention.We have chosen to explore how social science teachers in upper secondary school treat the subject of gender and gender equality, what strategies they apply in the classroom and how their pupils respond to the subject.We wanted to get access to their classrooms so we could do an ethnographical study to find the answers to how their lessons were planned and executed, if different teachers made different didactic choices depending on the orientation of the class. As our work progressed we ran in to an interesting problem which ultimately made us rethink the purpose of this paper.In our pursuit of respondents we contacted many schools by e-mail and later visited the schools to find participants. This proved difficult as we were met with a wall of silence and lack of interest.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.

Sammanfattning Bakgrund: NÀr mÀnniskor blir patienter inom psykiatrisk vÄrd upplever de sig ofta utlÀmnade till andras vÀlvilja. De kan ofta redan innan ha en skör och svag autonomi och deras egen medverkan och delaktighet i vÄrden kan ibland vara svÄr att sÀrskilja. Det finns en stor aktualitet i Àmnet delaktighet dÄ patienters rÀttigheter, sjÀlvbestÀmmande, inflytande och ansvar i vÄrden pÄ mÄnga sÀtt stÄr i fokus idag.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenhet av delaktighet inom psykiatrisk vÄrd Metod: Metoden Àr en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar som svarar pÄ syftet och frÄgestÀllningarna för studien har sökts fram. Analysmetoden baseras pÄ en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr meningsbÀrande enheter identifieras som vidare kodas i kategorier och utvecklas till centrala teman. Resultat: Resultatet redovisas under fem huvudteman; att bli sedd, att fÄ veta, att utgÄ frÄn patienten, att ha kontroll och egenmakt samt att hindras av sitt sjukdomslidande med tillhörande underteman. Resultatet visar att bekrÀftelse i vÄrdrelationen Àr viktigt för att skapa förutsÀttningar för patientens delaktighet. Om en patient har en kÀnsla av att bli sedd, hörd, förstÄdd, respekterad som individ och bekrÀftad av vÄrdare kan ett ömsesidigt givande och tagande i relation uppstÄ och utgöra en god grund för delaktigheten.

Föreliggande uppsats Àr en komparativ studie vilken behandlar genusperspektiv i lÀroböcker i historia för gymnasieskolan i en tidsperiod frÄn 1950 talet fram till början pÄ 2000 talet. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur man framstÀller och integrerar kvinnan i lÀroböcker i Àmnet historia för gymnasieskolanmellan Är 1957-2004. De frÄgor som stÀllts Àr hur kvinnan framstÀlls och integreras i lÀroböckerna och om man kan urskilja genusperspektiv i lÀroplaner och pÄ vilket sÀtt dessa intentioner i sÄ fall appliceras och realiseras i lÀroböckerna? Tanken har varit att fÄnga in det tidsbundna i skolans vÀrderingar rörande detta tema. GenomgÄng av lÀroböckerna har följt tvÄ teman vilka Àr genusperspektiv och lÀroplaner.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur lÀrare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frÄgestÀllningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts pÄ Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med Ätta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det mÄnga fördelar med att anvÀnd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men dÄ mÄste det anvÀndas pÄ rÀtt sÀtt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta pÄ ett traditionellt sÀtt har sina fördelar. DÀrför bör i undervisningen varvas med IT som hjÀlpmedel och med papper och penna som det Àr i den traditionella undervisningen. LÀrarna ansÄg Àven att IT Àr bra utifrÄn demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lÀrarna pÄ FG en positiv instÀllning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall nÀr det fungerar.

Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga förkunskaperna i omrÄdena fotosyntes, biologisk mÄngfald, vÀxthusgaser, energi och hÄllbar utveckling, samt evolution och naturligt urval hos gymnasieelever som lÀser Àmnet Biologi 1 pÄ det naturvetenskapliga programmet pÄ en gymnasieskola i vÀstra Götaland. Syftet Àr ocksÄ att utvÀrdera betydelsen av diagnostiska test för dessa elever och deras lÀrare. Avsikten Àr Àven att presentera möjliga förslag till att utnyttja resultaten av dessa test för att pÄ bÀsta sÀtt kunna hjÀlpa de elever som har svÄrigheter i eller ligger i riskzonen för att ha svÄrigheter i dessa kunskapsomrÄden i Biologi. Metod och genomförande: Undersökningen har dels genomförts med en diagnostisk test, dels genom intervjuer av tre lÀrare pÄ gymnasieskolan. Eleverna har Àven fÄtt tvÄ analysfrÄgor som berörde deras uppfattningar om anvÀndandet av denna test inom Àmnet Biologi. Resultat: Resultatet visar att eleverna har bristande förkunskaper inom omrÄdena fotosyntes och betydelse av vÀxthusgaser. BÄde elever och intervjuade lÀrare Àr positivt instÀllda till diagnostisk test i Biologi.

Utbildning a?r en ra?ttighet fo?r alla och den ger ocksa? fortsatt tillga?ng till andra samha?llsra?ttigheter. I dag upplever ma?nga elever i gymnasiet ett misslyckande och avbryter utbildningen eller ga?r ut skolan utan fullsta?ndiga betyg. Det som ha?nder i klassrummet a?r en stor pa?verkansfaktor pa? elevens studieresultat.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga i vilken grad gymnasielÀrare pÄ en gymnasieskola i Norrbottens inland uppfattat sig som marknadsförare av sig sjÀlv, av sitt program och/eller av sin skola. Syftet Àr Àven att kartlÀgga om detta lett till konflikter i det etiska myndighetsuppdragetsom betygsÀttning innebÀr. Uppsatsens forskningsfrÄgor har varit:- Upplever lÀrare att deras arbete handlar om marknadsföring?- Upplever lÀrarna att det finns en konflikt i deras objektiva betygsÀttningsuppdrag och ett eventuellt marknadsföringsuppdrag?- Hur hanterar lÀrarna relationerna till förÀldrar och elever i förhÄllande till marknadsföringsuppdraget?- Finns det uttalade rutiner för hantering av missnöjda elever?- Klarar skolan sitt kunskapsuppdrag?Studien har pÄvisat att lÀrare som upplever en tillhörighet till ett/nÄgra fÄ program tycks uppleva att yrket till högre grad handlar om marknadsföring Àn lÀrare som saknar koppling till ett program. YrkeslÀrare tycks uppleva att yrket till högre grad handlar om marknadsföring Àn teorilÀrare, vilket kan ses som en följd av att lÀrare pÄ ett yrkesprogram per definition tillhör ett program och kÀnner programtillhörighet.LÀrare som upplever större osÀkerhet kring det framtida tjÀnsteunderlaget anser sig till en högre grad pÄverkas av de relationer som de har till sina elever vid betygsÀttning Àn lÀrare som upplever en lÀgre osÀkerhet kring det framtida tjÀnsteunderlaget.LÀrarna hanterar frÀmst elever som Àr missnöjda med utbildningen sjÀlva.

MÀnniskors hÀlsa och vÀlmÄende Àr starkt forknippat med matvanorna. DÄ grunden förframtida vanor lÀggs redan i tidig Älder bör regelbundna mat- och motionsvanor frÀmjas.Frukosten anses vara den viktigaste av dagens mÄltider dÄ denna har en avgörande betydelseför prestations- och koncentrationsförmÄgan under resterande delen av dagen. Trots dettapresenterar Livsmedelsverket orovÀckande information som visar att en av tio skolungdomarinte Àter frukost. Ett annat pÄstÄende som nÀmns i samband med ungdomars frukostvanor Àratt andelen fiukostÀtare minskar ju Àldre de blir. Svenskarnas frukostvanor överlag harförÀndrats en hel del under de senaste Ären och frukostÀtandet utanför hemmet tycks ha blivitallt mer förekommande.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida det finns ett samband mellan en grupp gymnasielevers upplevelse av stress och deras motivation. Karasek och Theorells (1990) teori kring stress anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt för upplevelsen av stress och Vallerands (1997) teori kring motivation anvÀndes som teoretisk utgÄngspunkt vad gÀller elevernas motivation. Metoden som anvÀndes var av en kvantitativ art dÀr mÀtinstrumentet var i form av en enkÀt. Undersökningen Àr en totalundersökning av alla elever pÄ en gymnasieskola som gÄr andra Äret pÄ ett samhÀllsvetenskapligt, naturvetenskapligt eller tekniskt program. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna upplever kraven pÄ dem som lÄga och de kÀnner Àven en hög grad av kontroll, vilket enligt Karasek och Theorells teori kring stress medför att de benÀmns vara lÄgt stressade.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benÀmns inom forskning som dropouts och kan av samhÀllet betraktas som en problematisk grupp pÄ arbetsmarknaden. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förvÀntningar kan pÄverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frÄgestÀllningar Àr enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande frÄn lÀrare, skolpersonal och övriga vuxna under uppvÀxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstÄs i relation till normer och förvÀntningar de tycks ha förhÄllit sig till under uppvÀxten? Kvalitativ metod har tillÀmpats dÀr intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning.

Studiens syfte Àr att undersöka representation och kommunikation runt och i tre utvÀrderingar. De övergripande syftet Àr att undersöka olika visuella tekniker för representation av empiri i dramarelaterad forskning. UtvÀrderingarna Àr gjorda pÄ en estetisk linje med inriktning teater pÄ en gymnasieskola i Halmstad. De som har utvÀrderat Àr samtliga elever i utbildningens tre Ärskurser.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med inspiration frÄn performance-, kritisk- och visuell etnografi. De etnografiska teorierna och tillvÀgagÄngssÀtten har anvÀnts för en rad övervÀganden gÀllande representation och hur olika former av estetisk gestaltning kan anvÀndas i forskningssammanhang.

Fokus för den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r arbetsmetod och arbetsprocess i den estetiska lĂ€rprocessen ur ett ?mĂ„lrelationellt? perspektiv i vilket mĂ„let för elevarbetet ses som en produktion av estetisk praktik och reflektion och dĂ€r bildsprĂ„ket fungerar som en pedagogisk funktion vilket bidrar till en förskjutning av synen pĂ„ hur man lĂ€r sig genom relationella möten.Undersökningen utgĂ„r frĂ„n ett Ă€mnesintegrerat filmprojekt mellan samhĂ€llskunskap och rörlig bild som jag gjorde med elever pĂ„ en gymnasieskola 2008. Jag har undersökt detta genom att lĂ„ta före detta elever komma till tals och i intervjuer har de sex Ă„r efter avslutade studier, med hjĂ€lp av foto- och filmelicitering, berĂ€ttat om vad de minns av arbetsmetod och arbetsprocess i filmprojektet. Bakgrunden till studiens frĂ„gestĂ€llning Ă€r en handledande arbetsmetod i rörlig bild, och funderingar kring vad den gör med lĂ€rande skolarbete i Ă€mnesintegrerade projekt. Är estetisk lĂ€rprocessen i rörlig bild ett flummigt estetisk nonsens, nĂ„got roligt att göra i vila frĂ„n andra Ă€mnen, eller hjĂ€lper detta elevers lĂ€rande framĂ„t samtidigt som de har roligt i sitt skolarbete? Syftet med min studie Ă€r att belysa hur det relationella synliggörs i en estetisk lĂ€rprocess och jag vill hĂ€rigenom bidra med kunskap om detta.I resultatet av undersökningen visar det sig att de före detta eleverna upplevt att den handledande arbetsmetod de fick tillgĂ„ng till i arbetet med rörlig bildutvecklat deras fĂ€rdigheter att reflektera över sina kunskaper, kritiskt granska, vĂ€rdera och lösa problem i lĂ€randet.

Stress ? ett vÀxande fenomen i ett samhÀlle som stÄr i stÀndig utveckling. Den konstanta progression som kommit att spegla vÄrt nutida samhÀlle ökar Àven stressen hos den enskilde individen, vilket enligt vissa forskare kan resultera i stora problem för sÄvÀl individen som för samhÀllet. Dessa forskare menar att problematiken gÀllande stress ökar i samhÀllet och kan i sin tur leda till kronisk stress och andra allvarliga psykologiska samt fysiologiska konsekvenser relaterat till Àmnet.  Med den informationsteknologiska utveckling som sker, sÄ ökar Àven kraven pÄ individen, som stundtals kan ha svÄrt att hinna med. Detta arbete syftar till att synliggöra de problem som kan uppkomma i samband med stressfyllda situationer, med fokus pÄ vÄra viktigaste samhÀllsmedborgare: Skolans elever, vÄr framtid. Kvantitativa metoder i form av elevenkÀter (med viss kvalitativ karaktÀr) har anvÀnts för att undersöka eventuella problem som kan sammankopplas med stress. 87 gymnasieelever pÄ en gymnasieskola i en mellanstor svensk stad fick svara pÄ frÄgor relaterat till stress.