Denna studie har som syfte att betrakta hur bisatsanvändning hos vuxna avancerade inlärare av svenska som andraspråk ser ut jämfört med inlärare med svenska som modersmål; detta med avseende på både frekvens och variation.För att besvara mina två frågeställningar angående först frekvens och sedan variation har jag valt att granska uppsatser skrivna av L2- och L1-komvuxstuderande som har gått de högskolebehörighetsgivande gymnasiekurserna Svenska som andraspråk B respektive Svenska B på Komvux. Uppsatserna är skrivna som en del i det nationella prov som inlärarna har deltagit i vid slutet av kursen.För att bevara reliabiliteten för denna undersökning har jag utgått ifrån en definition och indelning av bisatser som presenteras i Svenska akademiens grammatik, kallad SAG, och Svenska akademiens språklära, kallad SAS. Genom att söka de bisatser som inlärarna använder och sammanställa dem i jämförelsetabeller har jag lyckats med att kontrollera och jämföra de olika bisatsgrupper och bisatsinledare som L2- respektive L1-inlärare använder.Undersökningen visar att det finns skillnader i bisatsanvändningen mellan dessa två inlärargrupper men att skillnaderna inte är avsevärt stora. Jämfört med L1-texterna har bisatser i L2-texterna högre frekvens vilket kan bero på att L2-uppsatserna i genomsnitt är längre, 800 ord/text gentemot 700 ord/text. Däremot har bisatserna i L2-texterna mindre variation.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skolledare, lärare och elever på en gymnasieskola i södra Sverige resonerar om bedömning och betygsättning samt att ta reda på hur betygsfördelningen ser ut vid antagning till och avgång från gymnasiet för årskullen 2008-2011 på den aktuella skolan. Genom insamling av listor med jämförelsetal för de elever som antagits 2008 och över jämförelsetal vid avgång 2011 har diagram över procentuell fördelning av jämförelsetal skapats. Intervjuer med en skolledare, tre gymnasielärare samt tre elever i årskurs tre har gjorts. Min studie visar att det inte finns någon nedskriven bedömningspolicy på den aktuella gymnasieskolan samt att det i relativt stor utsträckning är upp till varje enskild lärare att hitta sätt att förklara bedömning och betygssättning för eleverna. De intervjuade lärarna hade olika strategier för att nå förståelse hos elever för bedömning och betygssättning.

Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund är dels min mångåriga yrkesverksamhet som bildlärare i gymnasieskolan och den tveksamhet gällande läroplanens relevans som jag länge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten på den svenska gymnasieutbildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier på b- och cnivå, är att läroplanen är otydlig i syfte och målsättning och har en teoretisk grund som är både torftig och ålderstigen, och därigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vår tids kultur. Arbetet är tvådelat.

Syfte och frågeställningSyftet med uppsatsen är att ta reda på om eleverna som har ett godkänt betyg i idrott och hälsa från grundskolan kan simma när de kommer upp på gymnasiet. Frågeställningarna har varit följande: Hur många elever upplever att de kan simma? Hur många av dem kan simma? Finns det något samband mellan kön, bakgrund och etnicitet och elever som inte är simkunniga?MetodUndersökningen gjordes på 213 elever på en gymnasieskola. Elevernas betyg från grundskolan togs fram från gymnasieantagningen. Eleverna fick besvara en enkät huruvida de kunde simma eller inte.

Denna rapport har som syfte att reda ut vilka olika utbildningsvägar det finns in i frisöryrket idag. Den tittar också på de samhällseffekter som kommer av det antagningssystem som gymnasiet använder för att anta elever på hantverksprogrammet med inriktning frisör. Rapporten söker förslag på alternativa antagningsmetoder, den försöker också att belysa hur arbetsmarknaden ser ut för frisörer. Författaren presenterar i bakgrunden material från frisörföretagarna, handelsanställdas förbund, ?frisörskolors? hemsidor, Christina Cangemark´s uppsats, FG-Intag´s statistik, Arbetsförmedlingen prognos, Arbetsförmedlingen statistik, Lärarnas riksförbund, Regeringsutredningarna SOU 2008:27 samt SOU 2008:69 därtill SCB statistik. Författaren har även genomfört sex kvalitativa halvstrukturerade telefonintervjuer, till sin hjälp har hon haft en intervjuguide. Intervjuerna har gjorts med företrädare för frisörföretagarna, handelsanställdas förbund, arbetsförmedlingen, en kommunal gymnasieskola, en gymnasialfriskola samt en godkänd betalskola De viktigaste resultaten är att: Det finns åtta vägar in i frisöryrket, men det går inte att säga vilken väg/utbildning som alltid är bäst, beroende på var eleven bor, var eleven i framtiden vill jobba, vilka kontakter eleven har, var utbildningen är belägen och hur höga grundskolebetyg eleven har, varierar elevens ?bästa frisörutbildning?.

Allmänheten verkar ha en del förutfattade meningar om onlinespel och hur dessa influerar barn och ungdomar. Dessutom finns det lite forskning gjord inom området onlinespel och engelsk språkutveckling. I ämnesplanen för engelska i Lgy 11 går det att urskilja att det engelska språket omger ungdomar dagligen inom olika kulturella områden, som i detta arbete är onlinespel. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur ungdomars engelska språkutveckling influeras av att spela onlinespel, som World of Warcraft, och hur de upplever dessa influenser. Detta för att förhoppningsvis skapa större förståelse för lärandets villkor utanför skolans undervisning utifrån onlinespel.

Globalisering innebär att världen går snabbt. Varor och tjänster skickas mellan länder i rekordfart, tack vare Internet. Att flytta runt och vara rörlig har därför blivit ett krav från många arbetsgivare, och många är beredd att flytta för att få sitt drömjobb. Men vägen dit är fylld av många svåra val. Denna uppsats handlar om ungdomar som befinner sig i ?övergångsåldern?, d.v.s i övergången mellan skolan och arbetsliv.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lärarnas syn på elevers förkunskaper om hälsa och kost. Frågeställninggarna jag har ärLärares syn på kost utifrån Lgy 11Hur undervisar lärare om kost i ämnet idrott och hälsa?Lärares syn på elevers kunskapsnivå inom hälsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus på intervju av lärare, så kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta är att genom en kvalitativ studie, får jag med lärarnas tankar och åsikter om kostlära som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog när jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hälsa idag.

AbstractFörfattarens namn: Sanna KnutssonTitel: Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad? en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrumTitel på engelska: How teachers? workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output ? a semistructured servey of three different kinds of workroomsAntal sidor: 53Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum såväl psykosocialt som arbetsmässigt. Jag har valt att bortse från organisationskulturen på skolorna. Mina tre frågeställningar som jag besvarar i arbetet är:-          Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad?-          Spelar de fysiska förutsättningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och  arbetsuppfyllnad?-          Hur anser lärare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnå såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsuppfyllnad?Resultatet grundar sig på  17 semistrukturerade intervjuer av lärare på tre olika skolor, varav två är högstadium och en är gymnasieskola.

Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan.

I samhället finns det en förväntning på att kvinnor och män är olika och de ska åtrå varandra, vilket kan benämnas heteronormativiten. Att följa den förväntade normen innebär att få ta del av privilegier som normbrytare saknar. Genom normkritik kan man granska och ifrågasätta de rättigheter och privilegier som heteronormativiteten innebär. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida sexualitets- och relationsundervisningen i gymnasieskolan bedrevs heteronormativt. Undersökningen ämnade ta reda på hur lärare pratade om homosexualitet, bisexualitet och könsöverskridande identitet och uttryck och huruvida lärarna problematiserar existensen av en heteronorm i samhället.

Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett växande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade användning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) är boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen går varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-användande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i så fall kan kopplas till deras IKT-användande.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna upplever att de blir bemötta av lärarna både under lektionstid samt utanför klassrummet i skolan. Frågeställningarna syftar till att ge en heltäckande bild av hur elever upplever lärarnas bemötande i skolan. I bakgrunden har vi studerat läroplanens innehåll som berör bemötande och relaterat till ett humanistiskt synsätt. Studier har gjorts på relevant litteratur kring begreppen identitet, subjektivitet, relationella- och punktuella perspektivet samt det pedagogiska mötet. Elever på en högstadieskola samt en gymnasieskola har intervjuats.

Bakgrund I Sverige o?kade den totala ko?ttkonsumtionen mellan a?ren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer fra?n Svenska Livsmedelsverket a?r da?remot att minska intaget av charkprodukter och ro?tt ko?tt, samt att o?ka intaget av gro?nsaker och baljva?xter.Syfte Syftet med denna studie var att inom Umea? kommuns projekt, ?En vegetarisk dag i veckan?, utva?rdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras insta?llning till och efterfra?gan av vegetarisk skollunch.Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enka?t som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umea? kommun som deltog via ett bekva?mlighetsurval, va?rterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansniva?n p<0,05.Resultat Totalt besvarades 122 enka?ter varav 68 flickor och 54 pojkar.

1. SyfteSyftet med denna uppsats var att undersöka hur 78 pedagoger på en gymnasieskola beskriver en typisk elev i behov av särskilt stöd. Det övergripande syftet var att studera vad som utmärker diskursen kring eleven och studien utgick från begrepp som normalitet och avvikelse samt utformandet av specialpedagogiskt stöd. 2. BakgrundUndersökning tog sin grund i en socialkonstruktionistisk ansats vilket innebär en uppfattning att fenomen tolkas av individer och måste bland annat ses i ett socialt sammanhang.