VÄrt examensarbete har som syfte att undersöka om studie- och yrkesvÀgledarens roll pÄ gymnasiet kan förÀndras med den nya gymnasiereform som föreslÄs i gymnasie-utredningen. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt vad som pÄverkat eleverna till valet av yrkesförberedande gymnasieprogram samt vad de har för tankar kring fortsatta studier och arbete. Det empiriska materialet har samlats in pÄ en gymnasieskola i SkÄne genom tio kvalitativa intervjuer med elever, varav fem elever frÄn ?Fordonsprogram-met? och fem elever frÄn ?Hotell- och Restaurangprogrammet?, samt fyra intervjuer med vÀgledare. Vi har anvÀnt oss av teorier och tidigare forskning som förklarar pÄverkansfaktorer, framtidstankar och vÀgledarens roll.

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Jag har valt att göra denna undersökning eftersom det fascinerar mig att undersöka varför det Àr sÄ vanligt att man som kvinna köper och lÀser damtidningar. Samtidigt som man möts av en ganska ensidig bild av vad vi vill lÀsa, och hur vi skall leva lyckliga med hjÀlp av dessa damtidningar. Hur dessa tidningar skapar bilder och texter och visar upp en mall som vi tror att man blir lyckliga av att leva efter, och vad Àr det som pÄverkar oss sÄ starkt att vi köper dessa tidningar. Man vet att det idag Àr mer jÀmstÀllt inom manligt/kvinnligt men jag ifrÄgasÀtter om det Àr ett fenomen som Àven smittat av sig till medierna. Kvinnans roll i samhÀllet ser idag annorlunda ut Àn vad den har gjort genom tiderna, men pÄ vilket sÀtt visar det sig i damtidningar som har en stark kraft att pÄverka kvinnor.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllningar karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa förestÀllninga kan variera. Undersökningen Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare frÄn fyra olika gymnasieprogram pÄ samma gymnasieskola. UtifrÄn intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier dÀr tre huvudkategorier framstÄr som de mest centrala: utbildning, den strukturella upplÀggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrÄn de kompetensutvecklingsmöjligheter som Àr befintliga i dag och dels de som Àr önskvÀrda. Resultatet visar att intervjuade karaktÀrsÀmneslÀrarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex.

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger pÄ att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhÄllanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början pÄ att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar pÄ om det sker en skuldbelÀggning pÄ grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i sÄ fall fÄr bÀra skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrÄn klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och dÀrmed synliggörs glappet.

Syfte:Syftet med denna studie var att visa om faktorer som sömn- och motionsvanor samvarierar med gymnasieelevers studieresultat. Hypotesen vi arbetat utifrÄn var att en god balans mellan sömn och motion har en bÀttre inverkan pÄ studieresultaten Àn vad ett obalanserat förhÄllande har.De tre frÄgestÀllningarna vi arbetade efter var? Finns det nÄgot samband mellan de antal timmar per natt under en skolvecka som en gymnasieelev sover och dennes studieresultat?? Ser sambandet sömn-studieresultat samt trÀning-studieresultat annorlunda ut mellan de praktiska och studieförberedande programmen?? Finns det nÄgot samband mellan den mÀngd lÀtt motion som gymnasieelever företar sig och deras studieresultat?MetodVi har valt att genomföra en enkÀtundersökning. EnkÀten innehöll frÄgor rörande elevers sömn-, motions- och studievanor samt en frÄga kring deras betyg i vissa av kÀrnÀmnena.Antalet enkÀter uppgick till 149 stycken. EnkÀtundersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i en mellanstor stad i Svealand.Resultat:Studien pÄvisar ett svagt samband mellan sömn, motion och studieprestation.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur lÀrare och skolledning förstÄr och implementerar den vÀrdegrund som förs fram i de styrdokument som skolan Àr Älagd att följa. Det Àr ocksÄ en mÄlsÀttning att undersöka hur vÀrdegrunden motiveras och vad den sÀger ur ett analytiskt filosofiskt perspektiv. Arbetet grundas pÄ fyra intervjuer som gjorts med lÀrare och skolledning pÄ en gymnasieskola i Malmö 2005. Med hjÀlp av att analysera intervjuerna och stÀmma av det hermeneutiska tolkningsresultatet med den filosofisk-rationella analysen av vÀrdegrundens olika pÄstÄenden och vÀrderingar skapas en bild av lÀrarnas och skolledningens förstÄelse av vÀrdegrunden. I arbetet analyseras ocksÄ den motiveringsgrund som man frÄn politiskt hÄll lÀgger fram och vilka konsekvenser detta fÄr för de vÀrden och rÀttigheter som Äterfinns i vÀrdegrunden.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva bÄde gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till anvÀndningen av svÀrord i skolmiljön. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar har jag valt utföra en enkÀtundersökning som skickats till elever och skolpersonal pÄ en vÀstsvensk gymnasieskola.Det Àr inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehÄlla könsord och andra hÀdelser.Resultaten av enkÀtundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva kÀnslor till svordomar. Fler kvinnor Àn mÀn upplever att det svÀrs för mycket i skolan.

Syftet med denna studie var att undersöka vad elever pÄ LÀrkans estetiska program (LuleÄ Gymnasieskola) lÀrde sig genom att medverka i ett internationellt samarbetsprojekt och hur deras kulturarv kan tas till vara pÄ i vardaglig undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med elever och lÀrare pÄ LÀrkan berördes följande teman: kunskap och erfarenheter, rötter och lÀranderoller. Resultatet visade att intresse, spÀnning och en önskan att hjÀlpa andra Àr faktorer som engagerar de intervjuade eleverna i projektet. BÄde elever och lÀrare tycker att samarbetsprojekt ur flera aspekter Àr en fungerande metod för att öka förstÄelse och acceptans mellan mÀnniskor i en mÄngkulturell miljö. Eleverna anser att deras kulturarv Àr viktiga, dock varierar varje elevs relation till sitt eget kulturarv.

Skolan har genom Ären anvÀnt arbetsformen gruppbaserat arbete (grupparbete). Denna arbetsform har varit populÀr i olika omfattning, men har hela tiden funnits med i undervisningen. LÀroplanen beskriver i sina strÀvandemÄl att eleverna ska fostras i grundlÀggande demokratiska vÀrderingar, visa varandra respekt och lÀra sig av varandra. I detta sammanhang kommer sÄledes grupparbetet vÀl till pass. Syftet med denna undersökning Àr sÄledes att studera elever och lÀrares syn pÄ gruppbaserat arbete.

Försvarsmakten stÄr idag inför en stor utmaning att tÀcka sitt personalbehov. I och med övergÄngen frÄn pliktbaserat till frivilligbaserat försvar, konkurrerar de om arbetskraften och det blir allt svÄrare att rekrytera nödvÀndig personal. De som pÄbörjar utbildningar som Àr tÀnkta att leda till fast anstÀllning, slutar i hög grad innan utbildningen genomförts. Avsikten med vÄr undersökning Àr att belysa försvarsmaktens rekrytering och personalförsörjningssystem samt bidra med förbÀttringsförslag av deras rekryteringsprocess.En metodkombination har genomförts i form av intervjuer, tre observationer samt litteraturstudie. Elva intervjuer med representanter frÄn arbetsgivar- respektive arbetstagarsidan inom Försvarsmakten. Observationerna bestod av ett besök pÄ informationscenter, medverkan pÄ ett seminarium samt ett event med informatörer pÄ en gymnasieskola.Resultatet visade pÄ stor okunskap i mÄlgruppen om vad en anstÀllning inom Försvarsmakten innebÀr.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ skillnaderna i elevernas kunskap beroende pĂ„ om de fick visa den skriftligt eller muntligt. Ämnet valdes för att synliggöra en mycket central del i lĂ€rarens roll i skolan, d.v.s. bedömning. Bedömningen av elever kan innebĂ€ra svĂ„righeter och orĂ€ttvisor. Genom att ta reda pĂ„ om det finns skillnader i elevernas kunskaper beroende pĂ„ bedömningsform, kan jag skapa bĂ€ttre förutsĂ€ttningar för en rĂ€ttvis bedömning i min kommande lĂ€rarprofession.

Med utgÄngspunkt i den postkoloniala teoribildningen granskar denna uppsats framstÀllningarna av Asien i gymnasieskolans historielÀroböcker för att undersöka hur lÀroböckerna upprÀtthÄller eller motverkar de orientalistiska- och postkoloniala strukturer vilka beskriver Asien som underordnat vÀst samt identifierar hur dessa konstruktioner tar sig uttryck. Studien utgÄr frÄn en ideologikritisk nÀrlÀsningsstudie av fem lÀroböcker i historia. Samtliga studieobjekt Àr publicerade under Är 2011 och 2012 inom ramen för den nya lÀroplanen, gymnasieskola 11, och kursen Historia1b. Analysen genomförs och presenteras via en analysmodell vilken innefattar rubrikerna andrafierande praktiker, över- och underordning, dikotomier och kulturell stratifikation.Resultatet visar att vÀsterlandets hegemoni reproduceras genom i huvudsak eurocentriska diskurser dÀr vÀsterlandet överordnas österlandet eller dÀr en eurocentrisk historieskrivning som berÀttar en selektiv historia förs i lÀroboken. Vidare kan av resultatet skönjas en kulturell stratifikation i vilken lÀnder som anammat författningar av vÀsterlÀndska snitt och vÀsterlÀndska sedvÀnjor vÀrderas högre Àn lÀnder som inte gjort det.

Bakgrund: Depression Àr en komplicerad sjukdom som kan medföra allvarliga problem. Symtom pÄ depression kan variera, nÄgra av de vanligaste förekommande symtomen för en ungdom Àr irritation, hÄglöshet, trötthet, koncentrationssvÄrigheter och skuldkÀnslor. Detta kan medföra att skolarbetet pÄverkas negativt och hela livssituationen. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet för att frÀmja den psykiska hÀlsan. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att stödja ungdomar i Äldern 13-19 Är med depression.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum Àr ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för nÀrvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna pÄ en förberedd förelÀsning online redan innan de kommer till lektionen sÄ att arbetet dÀr gÄr direkt pÄ förstÄelse av det förelÀsta, sakdiskussioner och hjÀlp med problemlösning.Syftet med interventionsstudien Àr att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och dÀrefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frÄgestÀllningar besvarades:1. Hur pÄverkas elevers Äsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum?2.