I denna kvalitativa studie har jag intervjuat sex pedagoger, i både grundskola och gymnasieskola, för att finna svar på vilken roll Skolverkets styrdokument spelar i pedagogens vardagliga verksamhet. I arbetet konstateras att dagens lärare upplever att de till viss del följer styrdokumenten i sin undervisning, samt att så länge spårbundenheten inom yrkessektorn och oviljan att pröva något nytt är så central inom lärarkåren, skulle införandet av nya läroplaner inte ensamt bidra till någon förändring i framtidens skola..

Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vad svenska skolans läroplan och kursplan säger om vikten av kommunikation i klassrummet, och hur man arbetar muntligt och skriftligt med att utveckla elevens kunskap samt vilka aktiviteter som kan stärka elevens språkliga medvetenhet. Efter en litteraturstudie av läroplan, kursplan, historisk forskning och språkdidaktiska metoder genomfördes en enkätundersökning med fem öppna frågor till elever som läser japanska som modernt språk i gymnasieskolan, med syftet att ta reda på deras inlärning och åsikter om studier och lektioner i japanska. Litteraturundersökning visar tydligt på vikten av kommunikation i språkundervisning i svensk gymnasieskola. Läroplanen och kursplanen betonar att muntlig kommunikation är viktigt, men skriftlig kommunikation är lika viktigt när det gäller avancerad nivå. Samtidigt är det viktigt att eleverna lär sig om kulturen där målspråket talas, då underlättas kommunikationen på språket. Ur analysen av enkätundersökningen framgår att eleverna tycker olika om vad som är svårt eller lätt för dem under lektionen och det är också varierat vad de har lärt sig under lektionen.

Syfte:Syftet är att undersöka organisationsförändringar som kan behövas hos gymnasieskolor medgymnasieutredningens (SOU 2008:27) förslag som grund.Gymnasieutredningen ställer många gymnasieskolor inför stora förändringar, bland annat såändras fokus och näringslivet inträder på ett mer organiserat sätt på skolans arena genomprogramråd och nationella råd. 15 veckors praktik (APU) blir obligatoriskt och möjligheternaatt ha specialutformat program och lokala kurser begränsas kraftigt. Det intressanta är då attundersöka hur dessa förändringar kan organiseras och hanteras. Hur bör skolorna arbeta föratt kunna nå intentionerna i gymnasieutredningen och vilka nya yrkesroller kommer attbehövas?Teori:Jag har använt en organisationsteoretisk modell som grund.Metod:Materialet har samlats in genom intervjuer av några personer som har skrivit remisser tillgymnasieutredningen.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att undersöka om man genom ett intresseväckande tema kan öka läslusten hos ett antal elever med diagnostiserad dyslexi. Arbetet genomfördes under loppet av sex veckor i årskurs två och tre i ett yrkesförberedande program på en gymnasieskola i norra Sverige. Genom en förberedande och en avslutande intervju samt ett lästest med eleverna utarbetades resultatet. Av de fyra intervjuade eleverna ansåg sig en ha förändrat sina läsvanor i positiv riktning. Det är ett gott resultat, anser vi, med tanke på den korta undersökningstiden och den höga frånvaron i elevgruppen..

Uppsaten handlar om hur mössor används i ungdomars identitetsskapande, både i tal och agerande. Genom att studera bruket av mössor framgår hur ungdomar både formar persnoliga och kollektiva identiteter. I anslutning till Erwing Goffmans rollteori diskuteras också vikten av att både elever och lärare delar uppfattning om vilken region man befinner sig i för att kinflikter om exempelvis ytterkläder ska kunna undvikas. Studien bygger på intervjuer och deltagaden observationer och genomfördes under HT-14 på en gymnasieskola i Stockholms län..

Sammanfattning ? ?Ekonomistyrning i skolsektorn?Datum:               2014-01-08Nivå:                   Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp            Institution:          Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, ESTFörfattare:          Robert Ericson                    Thomas Ericson                                    15 juni 1985                        23 mars 1988Rubrik:                     En studie om likheter och skillnader i styrning av två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås              Handledare:           Mona Andersson               Nyckelord:          Ekonomistyrning, kommunal och fristående gymnasieskola, balanserat styrkort, benchmarking, styrning, ansvarsfördelning           Frågeställning:     Vilka styrmedel använder sig gymnasieskolorna av?                         Vad finns det för likheter och skillnader i användningen av styrmedel mellan kommunala och fristående gymnasieskolor?Syfte:                     Syftet med studien är att kartlägga vilka likheter och skillnader det finns mellan två kommunala och två fristående gymnasieskolor i Västerås gäller styrning och uppföljning av verksamheten. Det vi avser att fokusera på är ansvarsfördelning, styrformer och budgetprocessen samt undersöka om balanserat styrkort och benchmarking används av skolorna.Metod:               En kvalitativ metod där intervjuer gjordes med två rektorer på kommunala och två rektorer på fristående gymnasieskolor samt en controller på Barn- och            utbildningsförvaltningen i Västerås. Den teoretiska referensramen baseras på vetenskapliga artiklar, böcker om ekonomistyrning och två statliga utredningar.           Slutsats:            Studiens jämförelse mellan kommunala och fristående gymnasieskolor visar att de olika aktörernas verksamhet och styrmedel till stor del liknar varandra. Samtliga skolor har resultatansvar, resultatstyrning, målstyrning och budgetstyrning.

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter på två stolar när det gäller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare när det gäller den egna kommunala skolan, dels som finansiär när det gäller den fristående gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att välja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tankar som finns angående helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att få reda på detta intervjuades två rektorer och åtta lärare som fick ge sin syn på den kommande reformen. De tillhörde två olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv inställning till reformen men att det yrkesförberedande programmet är mer positivt inställda än det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor.Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet.

I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför gymnasieelever. Denna spännande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att såväl tensoralgebra som spinoralgebraingår i den som delalgebror. Detta innebär att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlänkande teori med vilken eleverskulle kunna få en mer syntetiserad förståelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgängligt för gymnasieelever framställdesdet på ett humoristiskt vis, med en familjär ton, mycket oliktraditionella läromedel. Denna framställning testades på ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod. Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala relationer påverkade deras läraruppdrag och på vilket sätt sociala relationer påverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Skolan har fått i uppdrag att implementera hållbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hållbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lärande i hållbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lärare på en gymnasieskola. Lärarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslärare, fysiklärare och samhällskunskaps-lärare. Studien visar att de intervjuade lärarnas syn på vad hållbar utveckling i undervisningen innebär varierar.

Undersökningen bygger på en enkät och två gruppintervjuer som genomförts bland elever på estet-/naturestet- samt teknikprogrammet på en fristående och en kommunal gymnasieskola. De båda undersökningarnas resultat gällande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgången är skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag är nöjda med informationen. Dock är antalet missnöjda så pass stort att båda skolorna bör låta den genomgå en del förbättringar. Främst gäller det att informationen stämmer överrens med den verklighet eleverna möter när de börjar som elever på skolan. Enkätundersökningen visar att det är fler som besöker den kommunala skolan än den fristående, och att den fristående skolans elever besöker båda skolformerna i högre utsträckning än vad den kommunala skolans elever gör.

Eriksson, Dan, Nilsson, Anders (2005). Motivationsprocessen. (The motivation process-influences in learning situations). Elevers motivation är ett omfattande och flerdimensionellt område, syftet med den här uppsatsen är att försöka förstå hur yttre och inre motivationsfaktorer fungerar och samverkar i en lärandesituation. Vi vill också undersöka vilken av de nämnda faktorerna som påverkar motivationsprocessen mest.

BakgrundDagligen framkommer undersökningar om att ungdomars hälsa blir allt sämre, framför allt genom deras stillasittande vardag. Allt fler ungdomar blir överviktiga och risken för att de senare i livet ska drabbas av bland annat benskörhet eller hjärt- och kärlsjukdomar ökar. Denna uppsats undersöker om eleverna på en gymnasieskola i Småland har förändrat sin kondition under en period på 24 år. SyfteSyftet med undersökningen är att jämföra elevers tider på en motionsslinga, som de har sprungit i skogen. Är det någon skillnad på tiderna mellan de olika åren, fördelat på pojkar och flicor. De insamlade resultaten har tider från elever som gick på gymnasiet 1985, 1989, 2000 och 2009. MetodTiderna på eleverna är insamlade av en lärare i ämnet idrott och hälsa som har jobbat på samma gymnasieskola under snart 30 år.