The free choice of upper secondary school?A study of the meaning of the information channels for the choice of upper secondary schoolAuthors: David Fridner & Rikard ZeilonMentor: Ingela WadbringQuestionnaire studyDate: 2008-08-11AbstractThe choice of upper secondary school is a very important choice, both for the school and for the ninth grader. In Göteborg, the free choice of upper secondary school has generated several new information channels apart from the traditional counselor, daily news and the acquaintance. Today it is harder than ever to reach the pupil through the constant media noise and new forms of communication such as events appear. The fight for each pupil gets more and more important every term and it has now become real big business.Today?s youth is imprinted by a growing individuality and everyone knows that equableness is something very important.

Hur definierar lÀrare sitt ledarskap, vad har format deras syn pÄ och vad upplever de som vÀsentligt i sitt ledarskap? Detta arbete har undersökt dessa frÄgor genom att dels genomföra intervjuer med tvÄ lÀrare och dels genom en enkÀtundersökning pÄ en gymnasieskola. Den teoretiska ansatsen har varit hermeneutisk, dvs att resultaten har tolkats utifrÄn den innebörd som lÀggs in i handlingar och begrepp. Det visade sig att lÀrare definierar sitt ledarskap ganska varierande och att detta kan förstÄs utifrÄn avsaknaden av en gemensam teoretisk bakgrund..

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vad pedagoger och elever anser om samverkan mellan gymnasieskola och hem. Uppsatsen innefattar en litteraturdel som behandlar forskning kring Ă€mnesomrĂ„det samt hur skolans lĂ€roplaner behandlar samverkan mellan hem och skola. Som metod har sĂ„vĂ€l kvalitativa som kvantitativa metoder utnyttjats för att belysa pedagogernas och elevernas uppfattning. Resultatet pĂ„visar att samverkan avtar under gymnasiet samtidigtsom pedagogerna uttrycker en önskan om att förĂ€ldrar engagerar sig mer. Över 70 procent av de 35 tillfrĂ„gade eleverna kĂ€nner att förĂ€ldrarna Ă€r engagerade i deras skolgĂ„ng, men att ansvaret ska ligga hos dem sjĂ€lva..

Det huvudsakliga syftet med min undersökning var att studera gymnasieelevers erfarenheter av mobbning samt studera deras attityder till denna företeelse. Genom att dela ut en enkÀt till fyra olika program pÄ en gymnasieskola kunde skillnader och likheter pÄvisas mellan dessa. Resultat som enkÀtundersökningen visar Àr till exempel att förekomsten av mobbning var som störst pÄ ett studieförberedande program och som minst pÄ ett yrkesförberedande program. Ett annat resultat Àr att elever pÄ ett kvinnligt dominerat program Àr mer benÀgna att ingripa vid mobbningssituationer jÀmfört med elever pÄ ett manligt dominerat program..

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers upplevda lÀrarstöd/acceptans har betydelse för elevers skolmotivation. 42 elever deltog i den enkÀtundersökning som genomfördes en gymnasieskola i tvÄ olika klasser. Deltagarna var i Äldern 18-19 Är. Samtliga deltagare fick besvara 29 items som var avsedda att mÀta upplevt lÀrarstöd/acceptans, upplevt förÀldrastöd, elevprestation och elevmotivation. Resultatet av studien visade signifikanta samband mellan upplevt lÀrarstöd/acceptans och skolmotivation.

I denna text presenteras ett kompendium i Geometrisk Algebra, avsettför gymnasieelever. Denna spÀnnande matematiska konstruktion harden fördelaktiga egenskapen att sÄvÀl tensoralgebra som spinoralgebraingÄr i den som delalgebror. Detta innebÀr att den geometriska algebranskulle kunna fungera som en sammanlÀnkande teori med vilken eleverskulle kunna fÄ en mer syntetiserad förstÄelse av den matematik debehöver för att tillgodogöra sig den moderna fysiken.För att göra materialet mer tillgÀngligt för gymnasieelever framstÀlldesdet pÄ ett humoristiskt vis, med en familjÀr ton, mycket oliktraditionella lÀromedel. Denna framstÀllning testades pÄ ett antal eleveri en gymnasieskola i Stockholms innerstad..

Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur gymnasieelevers kÀnslor inför lÀraren pÄverkar motivationen för skolarbetet. Undersökningen baseras pÄ 4 semistrukturerade intervjuer i en gymnasieskola i LuleÄ. Resultaten pÄvisade att ett positivt bemötande Àr viktigt i strÀvan för att uppnÄ motivation för skolarbetet, samt att de negativa kÀnslorna tenderar att vara starkare Àn de positiva kÀnslorna. I denna undersökning visade sig kÀnslorna ha en mycket viktig del i motivationsarbetet för skolarbetet..

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Denna rapport undersöker hur yrkeslÀrare pÄ gymnasieskolor inom hantverk/finsnickeri ser pÄ maskinkörkort som frÄn 2012 Àr nytt i Sverige, och vad yrkeslÀrarna anser runt den webbaserade utbildningsformen.TrÀindustrin Àr hÄrt drabbad av olyckor som ger lÄng sjukfrÄnvaro och bestÄende men.Flera projekt har sedan 1980-talet genomförts för att undersöka arbetsmiljön inom trÀbranschen. Men dessa insatser har inte rÀckt för att minska arbetsskadorna tillrÀckligt.Det har visat sig att det Danska maskinkörkortet har haft positiv inverkan pÄ olycksstatistiken i Danmark.Genom enkÀter har information samlats in frÄn yrkeslÀrare som genomgÄtt testledarkurs för det Svenska maskinkörkortet..

Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hÀlsa samt deras hÀlsorelaterade levnadsvanor försÀmras med Äldern. Elevers trivsel och pÄverkansmöjligheter i skolan minskar ocksÄ med stigande Älder. HÀlsofrÀmjande arbete i skolan kan dÀrför vara vÀrdefullt för att förbÀttra ungas hÀlsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: HÀlsodiplomerad gymnasieskola. I VÀsterÄs Àr Carlforsska gymnasiet en hÀlsodiplomerad skola.

Cirkus Cirkörs gymnasieskola blir en ny publikvÀnlig byggnad, men en öppen passage för att fÄ inblick i verksamheten och vÀcka nyfikenhet. Men relativt smÄ medel omvandlas Cirkushallen till den givna huvudbyggnaden i omrÄdet, och blir ett tydligt dragplÄster för hela kulturbyn i Alby industriomrÄde, med Subtopia, Kulturskolan, Filmbasen mm.För det utomstÄende Àr cirkus en lek. För den som trÀnar Àr det pÄ fullaste allvar. Detta speglas i byggnadens utformning, dÄ det öppna publika kontrasterar mot den stÀngda fokuserade trÀningen.En passage som gör byggnaden tillgÀnglig frÄn tvÄ hÄll och utgör hjÀrtat i gymnasiets verksamheter. HÀr möts alla som tar byggnaden i ansprÄk..

Syfte: Studiens syfte Ă€r att identifiera faktorer som pĂ„ en gymnasieskola kan frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande. FrĂ„gestĂ€llningar:? Hur skattar elever i Ă„rskurs 1 i gymnasieskolan olika faktorer som i forskning har visat sig frĂ€mja elevers prestation och lĂ€rande?? Vilka nyckelfaktorer kan identifieras enligt elevsvaren?Teori: Studien tar sin utgĂ„ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, dĂ€r socialt samspel ses som en förutsĂ€ttning för att prestationstillit och kapacitetsupplevelse ska utvecklas. Även me-takognitiv teori och interaktionism finns med i teoribakgrunden. Det specialpedagogiska syn-sĂ€ttet gör att jag tolkar det som att elevers svĂ„righeter uppstĂ„r i mötet med undervisningskon-texten, vilket benĂ€mns som det relationella perspektivet.

Uppsatsen belyser och beskriver en del av yrkeslÀrarens mÄnga kompetenser och dagliga verksamhet, men den handlar ocksÄ hur en utveckling av dessa kompetenser skulle kunna ske. Min egen bildningsresa inom frisöryrket skildras med nÄgra trevande försök att klippa hÄr till att numera jobba som frisörlÀrare. I vÄrt arbetslag pÄ den gymnasieskola dÀr jag jobbar, som lÀrare och programansvarig för Hantverksprogrammet, avsattes arbetsplatstrÀffar under lÀsÄret 2013-2014 för att bland annat fÄ tid till diskussion om begreppet formativ bedömningen, men Àven för att skapa en plattform för ett kollegialt lÀrande. Uppsatsen Àr en del i magisterutbildningen ?yrkeskunnande och professionsutveckling?. .

Storyline Àr en undervisningsmetod som ursprungligen kommer frÄn Skottland. Metoden anvÀnds i hela vÀrlden, men har blivit vÀldigt populÀr frÀmst i de nordiska lÀnderna, Danmark och Norge, men ocksÄ i Sverige. Storyline Àr Àmnesövergripande och anvÀnds oftast i grundskolan. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur storyline lÀmpar sig som undervisningsmetod i matematikundervisningen i gymnasieskolan. Undervisningsförsöket Àr baserat pÄ ett utgÄngsmaterial som heter CSI:Math.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen dÀr jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen pÄ skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för nÀrvarande i skarven mellan tvÄ lÀroplaner, LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan gÄr frÄn att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna vÀl förberedda för yrkesexamen sÄ att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersÀtts av arbetsplatsförlagt lÀrande [APL] med i stort sett oförÀndrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats frÄn kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.