Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrares instÀllning till Àmnet svenska som andrasprÄk Àr.FrÄgestÀllningarna vi utgick ifrÄn var:? Vilken instÀllningen har nÄgra olika lÀrare till Àmnet SVA?? PÄverkar lÀrarens kunskap om Àmnet SVA dennes instÀllning till det?? Hur arbetar de olika skolorna med SVA?? Under vilka omstÀndigheter bedrivs SVA-undervisningen pÄ nÄgra skolor?Vi valde att göra en kvalitativ studie, dÀr vi har intervjuat sex kvinnliga lÀrare i varierande Äldrar och med olika utbildningar. Vi har anvÀnt oss av en semistrukturerad intervju för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram lÀrarnas instÀllning till Àmnet.Resultatet visar att instÀllningen till Àmnet till viss del pÄverkas av lÀrarnas utbildning och erfarenhet pÄ sÄ sÀtt att lÀrare med en god utbildning eller lÄng erfarenhet inom yrket har en mer positiv instÀllning. Undersökningen har visat att skolorna oftast lÀgger SVA-undervisningen pÄ den tid det passar lÀraren, vilket Àven kan vara efter elevens skoldag. LÀraren som bedriver undervisningen har mycket sÀllan nÄgon utbildningen i Àmnet.

Education in Swedish sport is mainly based on traditional learning that requires a lot of time and effort, which could be a barrier for trainers since they report a lack of time as a consequence of their commitment as a leader. The Swedish sports movement has noticed some trends that could be seen as influential on the future directions of sport. One of these trends is a changing way of communication where people today communicate to a greater extent with the use of digital technology. The Swedish sports movement has to relate to this and follow the evolution. The use of e-learning has increased in higher education and organizations over the past decades.

In 1990 the education training program for teachers working with children with special needs was changed. One major difference in the new program compared with the former one is that the specialized teacher is now mainly supposed to supervise teachers instead of teaching pupils who have learning difficulties. The aim of this qualitative interview study has been to find out what the specialized teachers think about there education, and how this could influence children with cognitive disabilities in special schools. I have interviewed six teachers who specialized in teaching pupils with cognitive disabilities. Three of them where educated prior to 1990 and the others were educated after 1990.

Vem vÀnder vindarna Àr en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frÄgor om utbildning utifrÄn intervjuer med fem elever pÄ gymnasiet. Utbildning och lÀrande Àr en viktig byggsten i samhÀllet som förbereder mÀnniskor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund Àr en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning Àr effekter av kön, nÀrmare bestÀmt att pojkar tenderar att ha lÀgre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utstrÀckning, jÀmfört med flickor.Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vÀnda trenden och presterar bÀttre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ pÄ gymnasiet.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk SSA133NVt 2011Handledare: Lilian Nygren Junkin.

Syftet med denna studie Àr att undersöka arbetstagares uppfattningar om korttidssjukfrÄnvaro i relation till anstÀllningsformen och dess arbetsvillkor. För att definiera begreppet arbetsvillkor har Karaseks och Theorells teori gÀllande krav-kontroll-stöd anvÀnts som utgÄngspunkt.Studien Àr baserad pÄ nio intervjuer med arbetstagare ur de tre olika anstÀllningsformerna tillsvidareanstÀllda, vikariat och timanstÀllda, som arbetar inom barnomsorgen i LuleÄ Kommun. Studien visar att de tillsvidareanstÀlldas och timanstÀlldas uppfattningar om korttidssjukfrÄnvaro pÄverkades mer av sjÀlvbilden, sÄsom att de inte upplever sig sjÀlv som en person som stannar hemma vid sjukdom, medan vikarierna Ä andra sidan pÄverkades mer av de tankar och kÀnslor som de trodde att medarbetarna hade gÀllande en eventuell sjukfrÄnvaro, men framförallt att de kÀnde sig tvungna att stÄ till förfogande för att inte minska sina möjligheter till ett fortsatt vikariat. Detta visar att arbetstagarnas arbetsvillkor och egna erfarenheter pÄverkar deras benÀgenhet att sjukanmÀla sig.GÀllande upplevelsen av arbetskrav kunde studien visa att de tillsvidareanstÀllda och till viss del Àven vikarierna upplevde kraven som höga medan de timanstÀllda upplevde kraven som rimliga. De timanstÀllda upplevde stöd frÄn arbetsgivare och medarbetare i större utstrÀckning Àn vad vikarierna och till viss del Àven de tillsvidareanstÀllda gjorde.

I Sverige har vi idag en skola för alla dÀr alla barn har rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Enutbildning som ska anpassas efter varje barns förutsÀttningar oavsett funktionsförmÄga(Skolverket, 2011, s.7). I Àmnet idrott och hÀlsa innebÀr det att alla barn ska ha sammamöjlighet att utveckla allsidiga rörelseförmÄgor och ett intresse för att vara fysiskt aktiva ochvistas i naturen (ibid., s.51). Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur lÀrare, somkÀnner sig bekvÀma i att inkludera elever med fysiska funktionsnedsÀttningar i idrott ochhÀlsa, upplever att de arbetar kring inkluderingen av dessa elever. För att besvara syftet harkvalitativa samtalsintervjuer genomförts med tre högstadielÀrare i VÀstsverige.

AbstraktSyftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete ochvÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever medkoncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studieochyrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitalaintervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder somanvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samtundersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olikavÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

This thesis analyses how romanies look upon schooling and how they reflect upon the possibility of getting an education. Many inquiries relating to romanies have been published in Sweden but very few are based on fieldwork among romanies. The aim of this thesis is therefore to through fieldwork focus on how romanies themselves look upon their educational situation.The main questions for this study are: How is the image of romanies as a problem constructed in school? How are romanies separated from other students? How is the interplay between romanies and school representatives formed? How do romanies look upon the possibility of getting an education and does their perception differ from the usual official apprehension?An important conclusion concerns how social workers and teachers continuously categorize romanies as different. The group is constantly differentiated from other ethnic groups and is often the target of integration projects.

VÄrt valda ÀmnesomrÄde Àr ?barn som drabbas av sorg?. Med denna studie ville vi fÄ en förstÄelse för och beskriva i vilken utstrÀckning förskollÀrare upplever sig ha kompetens att möta barn som drabbas av sorg. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ om vi kunde se en skillnad mellan förskollÀrare i kommunala förskolor och fristÄende förskolor nÀr det gÀller denna kompetens.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor valde vi att studera litteratur och forskning inom Àmnet. Vi genomförde telefonintervjuer för att göra ett första respondenturval och dÀrefter gjorde vi Ätta personliga intervjuer med förskollÀrare, fem i kommunala förskolor och tre i fristÄende förskolor med kristen profil.Intervjuerna med förskollÀrarna visade att de flesta ansÄg sig ha fÄtt nÄgon form av kompetensutveckling, men ville ha vidare utbildning i Àmnet.

AnvÀndandet av intranÀttekniken ökar och blir allt mer framtrÀdande i dagens organisationer. Det öppnar upp nya möjligheter för organisationerna att förbÀttra sin verksamhet och dÄ framförallt den interna informations spridningen. För att fÄ ett intranÀt som fungerar fullt ut och som anvÀnds av samtliga inom organisationen, krÀver det anvÀndarmedverkan i utveckling och utformning av intranÀtet. I dag skall den enskilde anvÀndaren hÀmta information elektroniskt och anvÀndaren fÄr dÄ mer en roll som informationstagare Àn informations mottagare. Detta stÀller i sin tur krav pÄ organisationsledningen som bör se till att anvÀndarna fÄr den utbildning de behöver för att kunna hÀmta information.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga faktorer som pÄverkade vÄrdmötet mellan sjuksköterskan och barn med övervikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed samt sökmotorn ELIN. Efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar ut till analys. I resultatet framkom det olika teman sÄsom sjuksköterskans förhÄllningssÀtt, kommunikation, utbildning och arbetsmiljö som alla hade pÄverkan pÄ vÄrdmötet.

Specialarbete, 15 hp Svenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA 133VT 2012Handledare: Tore Otterup.

Syfte och frÄgestÀllningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgÄngspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer frÄn Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frÄgestÀllningar vi anvÀnde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende pÄ fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation pÄverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkÀter delades dÀr ut.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka orsaker till medlemskap i ?firmor?. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur ser deras sociala förhÄllanden ut? Hur ser deras sjÀlvbild ut? Varför Àr de medlemmar?MetodStudien Àr kvalitativ. Totalt har sex personer intervjuats, tre aktiva ?firmamedlemmar?, en före detta ?firmamedlem? och tvÄ supporterpoliser.