Syfte Syftet med uppsatsen Àr att se om socionomstudenters yrkesplaner pÄverkas under studietiden. Hur mÄlinriktade Àr socionomstudenterna vad gÀller karriÀr och yrkesval? Vet man vad man vill jobba som? Flera personliga val görs under studietidens gÄng. Kan man se en röd trÄd genom dessa?Metod Författaren har anvÀnt sig av en kvantitativ metod i form av en enkÀtstudie.

Om man skall bevara rundgÄngen pÄ byggprogrammet eller om man kan göra om den lite bÀttre till elevens bÀsta eller om det Àr bra som det Àr?.

Det framtida gymnasievalet Àr ett första steg in i vuxenvÀrlden. Ungdomarna i vÄr studie har 25 olika gymnasieskolor att vÀlja mellan i sin nÀrmiljö. VÄrt syfte var att ta reda pÄ hur ungdomarna resonerar kring sitt gymnasieval. Vi har genom kvalitativa forskningsintervjuer mött 13 elever i Ärskurs nio som stÄr inför sitt första utbildningsval. VÄr studie visar pÄ ett resultat dÀr ungdomarna saknar kunskaper om gymnasieprogrammens innehÄll.

Under utbildningen till Studie- och yrkesvÀgledare kom vi att upptÀcka hur intressetester av olika slag blivit ett allt populÀrare sÀtt att skaffa sig förslag pÄ lÀmpliga studie- och yrkesval. Intressetester anvÀnds av verksamma vÀgledare inom bÄde skola och arbetsförmedling. Internet Àr vÄrt frÀmsta informationsanskaffningsmedel och anvÀnds alltmer inom vÄr bransch. Syftet med denna studie Àr att undersöka elevers attityd till intressetester. Framförallt undersöka om dessa tester genererar i en ökad kunskapsproduktion och om den kunskapen dÄ Àr giltig.

NÀr elever besöker studie- och yrkesvÀgledaren bÀr de pÄ en förhoppning om att fÄ reda ut personliga egenskaper, men denna förhoppning besannas inte. Forskning kring hur studie- och yrkesvÀgledare arbetar med sjÀlvkÀnnedom Àr mindre omfattande, vilket ger oss en anledning till att studera Àmnet. Syftet med studien Àr att fÄ en insikt hur vÀgledare arbetar med sjÀlvkÀnnedom och hur betydelsefullt det Àr i en studie- och yrkesvalsprocess. Ett annat syfte med studien Àr att studera hur studie- och yrkesvÀgledarna sjÀlva ser pÄ sjÀlvkÀnnedom. Studiens valda metod Àr kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. Studie- och yrkesvÀgledarna som intervjuades var till antalet Ätta och hÀlften av de intervjuade vÀgledarna arbetar pÄ grundskolan och andra hÀlften pÄ gymnasieskolan.I resultatet framkommer det att studie- och yrkesvÀgledarna anser att det Àr deras uppgift att bidra till elevers sjÀlvkÀnnedom.

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva gymnasieelevers uppfattning av hur könsroller har pÄverkat dem under deras skolgÄng samt om det var möjligt att öka deras medvetenhet i Àmnet. Vi gjorde en undersökning i en klass som gick andra Äret pÄ hotell och restaurangprogrammet. Vi delade ut tvÄ enkÀter till eleverna, en i början och en i slutet av vÄr praktik, detta för att vi skulle kunna utlÀsa om det skett en ökad medvetenhet hos eleverna kring könsroller. Under fem veckor arbetade vi aktivt med elever i form av diskussioner kring artiklar som rörde Àmnet samt en skrivuppgift dÀr eleverna fick reflektera över sina egna erfarenheter av könsroller i skolan. Vi fick en bra bild över hur eleverna ansÄg att könsroller hade pÄverkat dem under deras skolgÄng.

Det arbetar vÀldigt fÄ mÀn i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de Àr i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda pÄ hur manliga pedagoger tÀnker om sitt yrke i förskolan och metoden vi anvÀnde oss av blev intervjuer. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sex mÀn som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgÄtt ifrÄn tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande frÄn omgivningen. Dessa delar var Àven utgÄngspunkten för vÄr undersökning.

Fo?r cirka ett a?r sedan satt vi pa? samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi va?r b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om na?r studie- och yrkesva?gledare anser att en so?kande va?ljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du la?ser nu.

Utbildning ses ofta som en nödvÀndighet för att kunna konkurrera pÄ arbetsmarknaden och ha möjlighet att göra karriÀr. För att bli en lyckad företagare Àr det inte sÀkert att utbildning Àr lika nödvÀndigt. Tidigare forskning tyder pÄ att utbildning minskar sannolikheten att vara företagare. Denna uppsats undersöker hur utbildning pÄverkar sannolikheten att vara företagare och om effekten skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Resultatet tyder pÄ ett negativt samband för bÄde kvinnor och mÀn.

Syftet med denna studie har varit att studera ett outforskat omrÄde inom Försvarsmakten. DÄ Sverige har infört ett yrkesförsvar har ett intresse för att studera denna nya yrkesgrupp i samhÀllet vÀckts. Tanken var Àven att fÄ en bÀttre bild av hur soldaterna ser pÄ sitt val av yrke. Följande frÄgestÀllningar har stÀllts; Vad anser soldaterna har pÄverkat deras yrkesval? Vilka faktorer kan ha pÄverkat soldaterna att vÀlja soldatyrket? De teoretiska modeller som har valts att anvÀndas i denna studie Àr Bourdieus sociologiska begrepp habitus, fÀlt och kapital samt Hollands personlighetsmodell RIASEC.

Idén till detta arbete kommer utifrÄn min sons önskan om att bli riddare. Syftet Àr att belysa och reflektera över hur studie- & yrkesvÀgledare hanterar elevers idéer om ovanliga yrkesval, i en tid nÀr samhÀllsförÀndringar kan Àndra förutsÀttningarna och utbudet för olika yrken. Första delen Àr en genomgÄng av tidigare forskning samt av anvÀndbara teoretiska utgÄngspunkter och begrepp. Den teoretiska delen behandlar frÀmst utvalda delar av Anthony Giddens omfattande arbete. Sedan tas det intressanta begreppet gatekeeper upp frÄn den statliga utredningen SOU 2003:77.

Antalet elever som idag söker till omvĂ„rdnadsprogrammet har sjunkit och skolan försöker dĂ€rför hitta nya vĂ€gar att locka till sig elever bland annat genom att erbjuda olika profilval. Syftet med följande arbete var att undersöka hur elever vid gymnasieskolans omvĂ„rdnadsprogram ser pĂ„ innehĂ„llet i sin utbildningen. Med hjĂ€lp av en enkĂ€tundersökning tillfrĂ„gades 47 elever som gĂ„r sitt tredje och sista Ă„r hur de upplevt sin utbildning, speciellt utifrĂ„n att de frĂ„n och med sitt andra Ă„r kunnat vĂ€lja en av tre profiler. En liknande undersökning har gjorts av Anna Sjölin (2004) om ungdomars gymnasieval, deras motiv till att söka omvĂ„rdnadsprogrammet och hur de sĂ„g pĂ„ sin yrkesutbildning och framtid. Resultatet i hennes undersökning visar att eleverna valde omvĂ„rdnadsprogrammet utifrĂ„n att det Ă€r ett praktiskt inriktat gymnasieprogram men att mindre Ă€n hĂ€lften av eleverna ville jobba som undersköterskor i framtiden. Även i denna undersökning visade resultatet att eleverna sökte till omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ grund av den praktiska inriktningen.

Att inte veta vad du vill arbeta med i framtiden och inte förstÄ vilka kunskaper som krÀvs, kan leda till en kÀnsla av frustration, oklara planer och oro för din egen framtid. Egna erfarenheter och tidigare forskning pÄ omrÄdet vÀckte mitt intresse av att nÀrmare undersöka hur nÄgra ungdomar pÄ det yrkesinriktade Handels- och Administrationsprogrammet (HP) upplever sin situation. Vilka tankar om yrkesval har de och vilken förstÄelse av kompetens i ett framtida yrke leder detta till? HjÀlper 15 veckor av arbetsplatsförlagd utbildning (APU) dem att hitta "rÀtt" arbete? Eleven pÄ HP ska enligt riktlinjerna fÄ grundlÀggande kunskaper för arbete inom yrkesomrÄdet och insikt i de villkor som gÀller för företagande. APU syftar till att eleven i praktiken ska möta den miljö och de krav som stÀlls pÄ en kommande arbetsplats.

Syftet med denna examensuppsats Àr spegla hur det kan vara att undervisa pÄ ett estetiskt program med bildinriktning pÄ gymnasiet. Mina huvudfrÄgor har varit: Hur Àr det att arbeta som lÀrare med bild pÄ ett estetiskt program med bildinriktning? Var diskuterar lÀrarna bildens roll i samhÀllet? Vilka mÄl har eleverna? I min studie har jag intervjuat lÀrare om deras syn pÄ sitt arbete och sina elever. Intervjuerna har sedan tolkats och jÀmförts med olika teorier inom den pedagogiska litteraturen. Resultatet visar att lÀrarna ser sig som förlösare av det inneboende personliga uttrycket, de vill lÀra eleverna se och förverkliga sina idéer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur sex lÀrare i Ärskurs ett till tre beskriver sitt arbete med lÀsförstÄelse samt betydelsen av att ha en god lÀsförstÄelse. En kvalitativ metod har anvÀnts i form av intervjuer med de sex lÀrarna, vilka alla Àr behöriga att undervisa i Àmnet svenska. Datamaterialet har analyserats med utgÄngspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv dÀr vi utgÄtt ifrÄn de tvÄ frÄgestÀllningarna:? Hur beskriver sex lÀrare i Ärskurs ett till tre att de arbetar med lÀsförstÄelse?? Hur beskriver de sex lÀrarna lÀsförstÄelsens betydelse för eleverna?Resultatet av studien visar att lÀrarna arbetar med lÀsförstÄelse i olika stor omfattning men alla understryker vikten av att lÀsa med förstÄelse och inte enbart med flyt. LÀrarna anser att lÀsförstÄelse Àr essentiellt för att eleverna ska kunna fungera i dagens informationssamhÀlle, men Àven för deras vidare utbildning och yrkesval.