Syfte Syftet med studien Àr att kritiskt analysera hur ?utbildning till entreprenörskap? talas om, vilket samhÀlle som konstrueras, samt hur eleven konstrueras som subjekt i samband med den svenska gymnasiereformen som antogs av riksdagen 2009. Syftet ligger till grund för följande frÄgor: ? Vilka diskurser artikuleras i talet om utbildning till entreprenörskap? ? Vilket samhÀlle konstrueras inom ramen för dessa diskurser? ? Hur konstrueras eleven som subjekt inom ramen för dessa diskurser? ? I vilken relation stÄr diskurserna i den nutida gymnasiereformen till 1990-talets svenska skolreform?Teori och metodStudien tar sina teoretiska och metodlogiska utgÄngspunkter i den kritiska diskursanalysen. Ett foucauldianskt perspektiv ligger till grund för förstÄelsen av diskurs och subjekt i relation till koncepten regementalitet och hegemoniska diskurser.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka nÄgra manliga studenters vÀg frÄn gymnasieval till studie- och yrkesvÀgledarutbildningen. UtifrÄn syftet har jag formulerat följande frÄgestÀllning: Hur har manliga studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval Àr tre manliga studenter pÄ studie- och yrkesvÀgledarutbildningen i termin ett pÄ Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fÄtt tÀnka tillbaka till sitt gymnasieval och berÀtta hur deras vÀg fram till studie- och yrkesvÀgledarutbildningen har sett ut.

Syftet med studien var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan Àldres socioekonomiska position och det goda Äldrandet i form av livstillfredsstÀllelse, vÀlbefinnande, livskvalitet samt kÀnsla av sammanhang. Jag studerade Àven hur ovanstÄende samband sÄg ut nÀr mÀn och kvinnor analyserades separat, respektive nÀr man anvÀnde olika mÄtt pÄ socioekonomisk position. De mÄtt pÄ socioekonomisk position som anvÀndes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod anvÀndes och materialet var SWEOLD frÄn 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmÀssigt urval, och antal medverkande var 537 personer i Äldern 77-99 Är.

Our main reason for this master thesis is to find out how librarians get knowledge and understanding about people with disabilities in order to make the library more accessible. Our aim is to study the so-called 4 x 4 education which is an education about accessibility to and within cultural institutions and find out if a specific education is helpful to librarians in this matter. We also discuss what librarians themselves find desirable in an education of this type. Socio-cultural perspective is our choice as background theory. The socio-cultural perspective states that learning depends on social activity and social interaction.

Detta Àr en kvalitativ studie om tre ungdomar i Äldrarna 19-25 Är som Àr arbetslösa och tre som har fÄtt arbete hemmahörande i tre kommuner i Norrbotten. De teoretiska begrepp som anvÀnds Àr sociala nÀtverk, socialt kapital, social uteslutning och anstÀllningstrygghet samt studier av Willis (1983), Bolinder (2006), Piippola (2010) och HÄkansson (2011). Syftet med studien Àr att undersöka ungdomars upplevelse och attityder till arbete, arbetslöshet, utbildning och framtid samt vad finns det för faktorer som leder till arbete.De flesta av informanterna lider av arbetslösheten och de som nyligt erhÄllit arbete vÀrderar det högt och det kan möjliggöra ett eget boende. De tillfÀlliga och deltidsarbeten som finns tillgÀngliga för ungdomar hindrar dock vuxenblivandet och skjuter upp framtida inkomster, föreningsdeltagande och egen familjebildning. Arbetslöshet och lÄga inkomster gör det svÄrare att komma in pÄ bostadsmarknaden.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelevers uppfattningar om hÄllbar utveckling formas och vilken betydelse faktorer som social klass, identitet och utbildning har för detta. DÀrigenom försöker studien bidra med kunskap om hur sociala strukturer som klass och identitetsprocesser pÄverkar elevers tillgÀngliggörande av hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll och dÀrmed sÀga nÄgot om huruvida implementering av utbildning för hÄllbar utveckling, ESD (Education for Sustainable Development), som utbildningsprojekt riskerar att exkludera elever med arbetarklassbakgrund.Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer som metod och urvalet bestod av Ätta elever frÄn tvÄ olika skolor, en studieförberedande och en yrkesförberedande. Materialet analyserades utifrÄn Bourdieus teorier om kulturellt kapital, habitus och kulturell reproduktion.Resultaten av studien visar att det finns skillnader i hur elever med olika kulturellt kapital ser pÄ hÄllbar utveckling, att social klass och identitet har stor betydelse för hur eleverna tillÀgnar sig hÄllbar utveckling som ett undervisningsinnehÄll, samt att detta riskerar att exkludera grupper av lÀgre social klass som studerar pÄ yrkesförberedande program frÄn att lÀra sig om och bli engagerade i frÄgor om hÄllbar utveckling. Men studien visar ocksÄ att skolan har stora möjligheter att pÄverka detta om implementeringen av ESD kan anpassas till en mer pluralistisk ansats som bÀttre tillgodoser alla elevgruppers unika behov och preferenser. Vidare framtrÀder att styrningen av skolan har betydelse för vilken form av kulturell reproduktion som sker inom ESD.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som pÄverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien bestÄr av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistÄnd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser pÄ aktivering som en bra och nödvÀndig ÄtgÀrd, som bÄde har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt pÄ stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer pÄ tre nivÄer som pÄverkar arbete med aktivering:SamhÀllsnivÄ: SocialtjÀnstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skÀrpta regelverk, information och samverkan;OrganisationsnivÄ: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information;IndividnivÄ: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn pÄ aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mÄl och syn pÄ framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjÀnsten..

Syftet med denna undersökning Àr att se om lönen skiljer sig Ät mellan mÀn och kvinnor och om denna eventuella löneskillnad skulle kunna bero pÄ skillnader i olika personliga egenskaper. Vi har valt att titta pÄ variablerna utbildning, Älder, anstÀllningstid, befattning och institution.De data som anvÀndes i undersökningen bestÄr av lönestatistik som hÀmtats frÄn Södertörns högskola. Lönestatistiken innehöll alla manliga och kvinnliga heltidsanstÀllda pÄ skolan samt deras lön, befattning, Älder, ÀmnesomrÄde och antal yrkesverksamma Är pÄ skolan.Resultaten visar att en majoritet av de anstÀllda pÄ skolan Àr kvinnor och att majoriteten av dessa inte arbetar som lÀrare trots att tjÀnsten har den högsta genomsnittslönen bland de olika jobben pÄ skolan. Majoriteten av lÀrarna pÄ skolan visar sig vara mÀn, mÀn har i genomsnitt högre inkomster Àn kvinnor pÄ Södertörns högskola. Denna löneskillnad beror inte pÄ kön, dÄ variabeln kön visat sig vara ej signifikant i regressionen.

Litteraturstudiens syfte var att belysa orsaker till bristande följsamhet till basala hygienrutiner samt att beskriva nÄgra stödÄtgÀrder som kan anvÀndas för att basala hygienrutiner ska följas. Artiklarna söktes i PubMed och ELIN@du.se med relevanta sökord. Artiklarna kvalitetsbedömdes dÀrefter enligt en granskningsmall. Resultatet visade att hög arbetsbelastning och tidsbrist minskar följsamhet till hygienrutiner. Följsamhet till hygienrutiner kan variera med olika vÄrdÄtgÀrder.

De grundlÀggande vÀrdena för statsförvaltningen Àr demokrati, rÀttssÀkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rÀttssÀkerhet och effektivitet förmedlas pÄ Skatteverket, hur tjÀnstemÀnnen pÄ Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstÄ att tjÀnstemÀnnen mÄste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjÀnstemÀnnen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som anvÀnts i denna studie. Den teori som anvÀnts Àr Max Webers teori om byrÄkrati och tjÀnstemÀn. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven pÄ rÀttssÀkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för tvÄ reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste Ärtionden.

Inom de nÀrmsta decennierna kommer depression att rankas som den nÀst största sjukdomen globalt sett. Det Àr av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. DÀrför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Den samhÀllsutveckling som pÄgÄr idag innebÀr stora förÀndringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som stÀlls i det nya informationssamhÀllet Àr det sÄledes av allt större vikt att investera i humankapital och ett livslÄngt lÀrande. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en förÀnderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera Àr tvÄ informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gÀller syn pÄ utbildning och kompetens.

Obesitas och övervikt Àr ett vÀxande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt lÀngre ner i Äldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker Àr starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och vissa former av cancer fÄr konsekvenser för individens hÀlsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhÀllet. Syftet var dÀrför att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssÀtt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr artiklar om promotiva och preventiva ÄtgÀrder granskades utifrÄn syftet och dÀrefter utvÀrderades och diskuterades.

Abstract Yrkesidentitet ? att skapa och utveckla Att vara lÀrare Àr ett mÄngfacetterat yrke med förvÀntningar och krav frÄn mÄnga hÄll. MÄnga lÀrare, framförallt nyexaminerade, kÀnner sig osÀkra och behöver stöd och rÄd. Denna uppsats studerar lÀraryrket utifrÄn perspektivet yrkesidentitet. Centrala frÄgestÀllningar Àr: hur skapar jag en yrkesidentitet som pedagog? Vad ska min yrkesidentitet bestÄ av? Uppsatsen bestÄr av tre huvuddelar.

Syftet med denna studie var att genom analys av tillgĂ€nglig litteratur inom omrĂ„det advocacy in nursing klarlĂ€gga innebörden av begreppet advocacy sett frĂ„n sjukvĂ„rdens synpunkt, vem/vilka som skall ha funktionen som advocate i sjukvĂ„rden, hur advocacy i praktiken bĂ€st skall beskrivas inom sjukvĂ„rden samt hur den som skall ha rollen som advocate bĂ€st skall utbildas och föreberedas för sin uppgift. Som metod anvĂ€ndes studium och analys av en selektion av tillgĂ€nglig litteratur inom omrĂ„det med speciell inriktning mot den egentliga innebörden av begreppet advocacy, argument för och emot sjuksköterskans funktion i rollen som advocate, hur advocacy bĂ€st skall integreras och tillĂ€mpas i vĂ„rdprocessen och hur den som har rollen som advocate bĂ€st skall förberedas för den. Resultat av litteraturstudien visade brist pĂ„ enhetlig definition av begreppet advocacy, vilket skapar svĂ„righeter att analysera och jĂ€mföra erfarenheter inom omrĂ„det. Även om motargument beskrevs, talade all erfarenhet inom omrĂ„det i denna studie för att sjuksköterskan Ă€r den mest lĂ€mpade att ha denna roll. Risken för att sjuksköterskan vid fullgörande av denna uppgift hamnar i en konfliktsituation mot övrig vĂ„rdpersonal betonades genomgĂ„ende i denna litteratur, illustrerande betydelsen av att advocacy utförs som ett teamarbete med stöd och medverkan av all personal Ă€ven om sjuksköterskan har huvudrollen.