Några manliga studenters väg från gymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen
GymnasievalManliga studenterStudie- och yrkesvägledareStudie- och yrkesvägledarutbildningenStudie- och yrkesvägledning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka några manliga studenters väg från
gymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen. Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur har manliga studenter på studie- och
yrkesvägledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att få svar på
frågeställningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval är tre
manliga studenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen i termin ett på Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fått tänka tillbaka till sitt
gymnasieval och berätta hur deras väg fram till studie- och yrkesvägledarutbildningen
har sett ut. För att tolka resultaten har jag använt mig av Gottfredsons teori om
kompromiss och egenbegränsning.
Mina resultat visar att endast en av intervjupersonerna hade vid gymnasievalet
bestämt vad han ville göra efter gymnasiet och kunde därför välja ett gymnasieprogram utifrån det. De andra två valde gymnasieprogram mer utifrån sina kompisars val. Efter gymnasiet visste ingen av intervjupersonerna vad de ville bli
och de provade därför alla på ett flertal olika utbildningar och yrken. De har därefter
på olika sätt kommit i kontakt med studie- och yrkesvägledarutbildningen som de
alla tre ansett stämmer överens med deras självbild. Samtliga intervjupersoner har
dålig eller ingen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning på grundskolan och
gymnasieskolan. För en av intervjupersonerna har det varit en påverkande faktor i
beslutet att bli studie- och yrkesvägledare.
Ett par slutsatser jag kan dra är att tanken att bli studie- och yrkesvägledare är något
som har vuxit fram hos samtliga intervjupersoner. Trots att det finns likheter mellan intervjupersonernas vägar, ser deras vägar från gymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen olika ut. Den önskvärda framtida arbetsplatsen har för en av intervjupersonerna varit en påverkande faktor vid valet av utbildning.