Syftet med uppsatsen är att behandla vilka explicita och implicita strategier första linjens chefer har för att åstadkomma lärande i vårdarbetet. Uppsatsen har en kvalitativ ansats. Tidigare forskning visar att lärande i arbetet är en framgångsfaktor för de flesta organisationer. Forskning och utveckling gör att behovet av lärande ökar. Den varierande utbildningsbakgrund som personalen har gör att cheferna måste komplettera, utveckla och underhålla personalens kunskap vilket tar mycket tid. Ökat lärande gör personalen mer anställningsbar.

Hot och våld inom den prehospitala vårdmiljön blir allt vanligare. För att patienten skall få god omvårdnad i alla lägen, inklusive hot- och våldssituationer, krävs att ambulanspersonalen har kunskap och utbildning för att hantera dessa. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av hot och våld samt hur det påverkar den prehospitala omvårdnaden. Data samlades in genom intervjuer med tio sjuksköterskor på två ambulansstationer i södra Sverige. Analys av intervjuerna genomfördes med tematisk innehållsanalys och resulterade i två teman; En oundviklig del av arbetet; Ökad medvetenhet minskar risk för hotfulla situationer, samt sex kategorier.

Det finns forskning som pekar på att barn och ungdomar i pågående familjehemsvård presterar sämre jämfört med normalbefolkningen samt att de lämnar skolan med låg utbildningsnivå För att komma in på arbetsmarknaden ställs i dag krav på utbildning och ungdomar utan utbildning med erfarenhet av samhällsvård riskerar att exkluderas. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka hur ungdomar med erfarenhet av att bo i familjehem förstår och förklarar sin utbildningssituation. Detta är ett angeläget studieområde eftersom samhället har ett utökat ansvar för de ungdomar som placeras utanför hemmet. Uppsatsens studieobjekt är familjehemsplacerade ungdomarnas tal om sig själva, utbildning och familj. Kvalitativ metod har använts och sex familjehemsplacerade tjejer i åldern 17-21 år med erfarenhet av gymnasiestudier har intervjuats.

Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.

De grundläggande värdena för statsförvaltningen är demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. I denna studie undersöks det hur rättssäkerhet och effektivitet förmedlas på Skatteverket, hur tjänstemännen på Skatteverket hanterar dessa krav och i vilka situationer det kan uppstå att tjänstemännen måste prioritera mellan dessa krav. I kapitlet den offentliga förvaltningen och tjänstemännen redogörs det för den teori och den tidigare forskning som använts i denna studie. Den teori som använts är Max Webers teori om byråkrati och tjänstemän. I den tidigare forskningen beskrivs det hur kraven på rättssäkerhet och effektivitet behandlas inom statsförvaltningen och det redogörs för två reformer som genomförts inom den offentliga förvaltningen de senaste årtionden.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur lärare i år 3-5 ser och upplever bildämnet och vilka kunskaper de besitter. Vi har i vår undersökning intervjuat sju lärare, varav två jobbar som bild- och formklasslärare, och en ekonom. För att få inblick och vetskap om betydelsen med bild och lärarens roll för att förmedla detta tog vi del av bildverksamhetens utveckling, mål, teorier och forskning. Vår undersökning visar att det krävs utbildning och kunskap i bildämnet för att bättre nå alla elever och förmedla dess kommunikativa, estetiska, skapande och språkliga betydelse. Det skiljer sig mellan de vanliga lärarna och bild- och formlärarna i form av utbildning och kunskap och andra tillgångar såsom tid, miljö, material och ekonomi.

Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag.

Detta arbete presenterar en attitydundersökning där elever från en stad jämförs med eleverfrån landsbygd i fråga om attityder till utbildning. Arbetet är en komparativattitydundersökning där stad och landsbygd ställs mot varandra. Analysen, om vadskillnaderna beror på, utgår från Pierre Bourdieus teori angående kapital och habitus.Metoden är kvantitativ och en enkät har använts för att på bästa sätt uppfylla arbetets syfteoch frågeställningar. Totalt har 127 elever från årskurs nio deltagit varav 67 är pojkar och 60är flickor. 36 elever kommer från Uppsala kommun (stad) och 91 elever kommer från Hebykommun (landsbygd).Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap angående elevers attityder till skolgång,betyg och önskan om högre utbildning och hur dessa attityder skiljer sig åt i stad respektivelandsbygd.

Syfte: Mitt val av ämne härstammar från egna reflektioner och erfarenheter av att bo och leva i USA ett antal år. Jag har successivt insett att det är större skillnad mellan våra kulturer än vad jag hade förväntat mig. Med tre barn i skolan är kontaktytan mot utbildning stor och det går inte att undvika att göra jämförelser. Ämnet för uppsatsen landade i en jämförelse av serviceerbjudanden med skola och omsorg som tillämpningsområde. Syftet med uppsatsen är att med marknadsföring och service management som teoretisk bas beskriva och analysera serviceerbjudandet gentemot barnfamiljer i Virginia och Sverige.

Detta arbete är en studie av hur motivation påverkar individens inlärning. Lär vi oss bättre om vi är motiverade? Kan man motiveras under en utbildning och nå lika goda resultat som om man hade varit motiverad vid utbildningens början? Detta är några av de frågor som jag ställt mig inför min undersökning om motivationens påverkan på inlärningen.Undersökningen av problemet har skett med en kvalitativ intervju med bestämda frågor. I denna undersökning har jag utgått från de faktorer som påverkar motivation - vilja, delaktighet, tilltro, självförtroende, information och kunskap samt trygghet. Med dessa faktorer som utgångspunkt har jag ställt frågor för att reda ut hur stor betydelse individens motivation har för det han/hon lär sig.Resultatet av min undersökning visar att motivationen har betydelse för vår inlärning.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskestudenters och lärares upplevelser av transkulturell undervisning i utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie som involverade 15 utvalda artiklar. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och Medline (via PubMed). Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna ansåg att de hade lite kunskap om kulturell omvårdnad och att de kände sig osäkra i sin roll som kulturellt kompetenta vårdare. De var positivt inställda till patienter med annan kulturell bakgrund men de såg bristande språkkunskaper som ett stort problem och efterfrågade mer kunskaper om hur teorier kan omsättas i praktiken.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i handledning.

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts.

Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på om lärarna känner till vilka regler som gäller vid användande av IT i skolan. För att ta reda på detta har jag använt mig av två metoder och dessa är enkäter och intervjuer. Resultaten visar att nästan alla som deltog i undersökningen har en IT-utbildning, medvetenheten är hög för de etiska regler som råder vid användning av IT i skola. Både det egna intresset som ansvarstagandet för att etiska regler följs är stort. När det kommer till huruvida deltagarna tror att den övriga personalen följer de rådande etiska reglerna tror intervjuobjekten mer på personalen än personalen sinsemellan.