I arbetet som har pĂ„gĂ„tt i nu mer Ă€n ett Ă„r har vi behandlat sĂ„dant som förutsĂ€ttningar för ett sĂ„dant projekt, intresset dĂ€rav frĂ„n studenter, skola och nĂ€ringsliv samt rent tekniska aspekter kring konstruktionen av en farygsmodell dess elektroniska och mekaniska system samt hur en sĂ„dan modell kan anvĂ€ndas i utbildningen av elever. Även sĂ„dant som funderingar kring studenternas sĂ€kerhet i samband med konstruktionen av och kring anvĂ€ndandet av modellen behandlas i detta arbete. Vi har anvĂ€nt oss av metoden ?Grundande Teori? och har kommit fram till att Sjöfartshögskolan i Kalmar har exceptionella och helt unika förutsĂ€ttningar för att starta ett projekt dĂ€r man bedriver utbildning med bemannade modeller..

Att arbeta som ledare Àr en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Det finns bÄde hÀmmande och frÀmjande faktorer som pÄverkar denna ledarskapsroll. Syftet med studien var att beskriva de hinder och möjligheter som pÄverkar sjuksköterskans förmÄga att utöva ledarskap i omvÄrdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Resultatet visar att de frÀmsta hindren var brister i kommunikation med övrig vÄrdpersonal samt brist pÄ utbildning och handledning inom ledarskap.

Bakgrund: Varje Är dör 1 miljon mÀnniskor efter att de begÄtt suicid. Psykisk sjukdom Àr en bidragande faktor till suicidalt beteende ofta i kombination med svÄrigheter i livet. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor upplever mötet med suicidnÀra patienter pÄ psykiatrisk vÄrdavdelning. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes med hjÀlp av söktermer i databaserna; Cinahl, PsychInfo och Pubmed. Nio kvalitativa och fyra kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades och sammanstÀlldes i en litteraturöversikt.

Denna rapport har söker finna vad attityden till IT Àr hos flickor i Äk 9, och huruvida en positiv attityd gör att flickor kÀnner lÀgre motstÄnd till att söka en naturvetenskaplig utbildning pÄ gymnasiet.Relevant litteratur för problemstÀllningen har studerats. I uppsatsen presenteras teorier, Äsikter och tidigare forskning frÄn nÀrliggande Àmnesdiscipliner, sÄsom t ex systemvetenskap och sociologi.SÄvÀl kvantitativ- som kvalitativ vetenskaplig metodik har tillÀmpats i undersökningen.I undersökningen bedömer jag att en god insikt i flickors attityd till IT har erhÄllits. NÄgon generellt giltig slutsats rörande ett samband mellan en positiv IT-attityd och att söka naturvetenskaplig utbildning kan ej dras. Materialet i uppsatsen antyder visserligen svagt att sÄ Àr fallet, men en allmÀn generalisering Àr sÄvÀl felaktig som ogiltig..

Under hela utbildningens gÄng har jag frÄgat mig varför studie- och yrkesvÀgledar programmet Àr sÄ skolfokuserat och jag har förstÄtt att sÄ har det alltid varit. Men varför har det fortsatt att vara sÄ nÀr arbetsmarknaden kontinuerligt förÀndras. Genom Ären har det öppnats andra möjligheter dÀr vi kan utnyttja vÄr utbildning och det vi lÀrt oss pÄ ett mycket bra sÀtt. Mitt syfte med detta examensarbete Àr att pÄ ett sÄ bra och realistiskt sÀtt som möjligt utreda hur arbetsmarknaden för studie- och yrkesvÀgledare ser ut inom bemanningsbranschen. Dessutom fÄ fram pÄ ett sÄ tydligt sÀtt som möjligt hur personalen inom ett bemanningsföretag Àr profilerad.

Att föda barn Àr ofta en stor, viktig, unik, och speciell hÀndelse i kvinnans liv som krÀver stöd av omgivningen. Perineala skador uppkommer i mer Àn 65 % av alla vaginala förlossningar. Perineala skador kan orsaka bÄde kort och lÄngsiktiga psykiska och fy-siska problem för nyblivande mammor. Barnmorskan har ett betydelsefullt ansvar för att kvinnor fÄr en sÄ positiv upplevelse av sin förlossning som möjligt. Det finns inte mycket tidigare forskning om barnmorskas syn pÄ suturering av perineala skador.

Den hÀr uppsatsen studerar vad begreppet lÀrande för hÄllbar utveckling egentligen handlar om i den svenska grundskolan. Med utgÄngspunkt i de diskurser som styr miljöomrÄdet, och de som styr den svenska grundskolan, analyseras det man idag benÀmner som lÀrande för hÄllbar utveckling genom textanalytiska metoder. Studien gÄr ut pÄ att analysera de dokument som reglerar den svenska grundskolan samt hur Myndigheten för skolutveckling kommunicerar hÄllbar utveckling till svenska skolor. Studien landar pÄ slutsatsen att ekonomiska premisser, mer Àn miljömÀssiga, Àr de som fÄr utforma vad lÀrande för hÄllbar utveckling verkligen Àr och att miljödiskursen fÄr stÄ tillbaka för en mer etablerad del av maktstrukturen. DÀrmed rekonstrueras begreppet hÄllbar utveckling, nÀr det blir en del av lÀrande för hÄllbar utveckling, till nÄgot som inte alls verkar för en bÀttre miljö, utan som kanske till och med motverkar en hÄllbar utveckling..

Föreliggande studien Àmnar utreda fyra lÀrares förhÄllande till den musikintegrering som för samtliga teoretiska Àmnen anges i Lgr11, samt vilka förutsÀttningar de upplever som nödvÀndiga för att bedriva denna form av undervisning. Resultaten jÀmförs med aktuell internationell forskning och granskas ur ett sociokulturellt perspektiv. Empirin för studien har insamlats genom fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som samtliga undervisar i teoretiska Àmnen i Ärskurserna 1-4. Resultatet delger att lÀrarna i studien i mycket liten utstrÀckning, eller ingen alls, har erhÄllit utbildning för att bedriva musikundervisning. SÄledes bedrivs denna undervisning i olika grad och med lÀrares enskilda musikkunskap som grund.

Varje Är tar tvÄ sjökaptensprogram, ett fyraÄrigt program med fartygsförlagd utbildning och ett treÄrigt program som krÀver att studenten har tidigare erfarenhet av arbete som matros, examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar. Syftet med denna studie var att undersöka hur de nyutexaminerade styrmÀnnen upplevde sin första tid i yrket som styrman, om de hade de nödvÀndiga förkunskaperna för att klara av sitt jobb och om det skilde sig mellan styrmÀnnen frÄn de olika programmen. För att undersöka detta anvÀndes en kvalitativ metod dÀr personliga intervjuer genomfördes. Tio styrmÀn, fem frÄn varje program, som tagit examen frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar vÄren 2012 valdes slumpvis ut för intervjuer. Resultatet frÄn intervjuerna visade att styrmÀnnen var nöjda med sina förkunskaper frÄn Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner mĂ€nniskor vĂ€rlden över med HIV, varav Afrika Ă€r vĂ€rst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvĂ„rdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger pĂ„ elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i tvĂ„ övergripande teman och fyra underteman.

Under hela yrkesrollens framvÀxt har det funnits en konflikt om yrkesrollen ska bygga pÄ vÄrd eller omsorg. Enhetscheferna i kommunens Àldreomsorg har lÀnge haft varierande utbildningsbakgrunder. De arbetar pÄ uppdrag av kommunens politiker och Àr understÀllda förvaltnings- och avdelningschefer. Parallellt med detta Àr de sjÀlva arbetsledare för underordnad personal. I SocialtjÀnstlagen preciseras inte vilken utbildning eller erfarenhet som anses vara lÀmplig istÀllet Àr det upp till varje enskild kommun att avgöra vilken utbildning som Àr lÀmplig för enhetschefsyrket.

Bakgrund:Problematik kring suicid har funnits i Ärtusenden och suicid Àr ett globalt folkhÀlsoproblem. Enligt WHO:s statistik dör en miljon mÀnniskor varje Är pÄ grund av suicid. Tidigare forskning visar att sjuksköterskan kan ha olika attityder gentemot suicidalitet och att attityden pÄverkar omvÄrdnaden av den suicidala patienten. Sjuksköterskan kommer i sitt omvÄrdnadsarbete komma i kontakt med suicidala patienter inom alla vÄrdomrÄden och behöver dÀrför ha en beredskap att möta mÀnniskor med suicidal problematik.Syfte: Syftet Àr att identifiera faktorer som pÄverkar sjuksköterskans attityd vid omvÄrdnad av suicidala patienter.Metod:Studien Àr en litteraturöversikt baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat:Det framkom att sjuksköterskans sinnesstÀmning, personliga erfarenheter, utbildning/kunskap, Älder/erfarenhet och religion pÄverkar sjuksköterskans attityd positivt eller negativt vid omvÄrdnad av suicidala patienter.Diskussion:OmvÄrdnaden av suicidala patienter underlÀttas om sjuksköterskan har en positiv, icke dömande attityd. Av de teman som framkommit i resultatet i litteraturöversikten Àr utbildning det som pÄverkar sjuksköterskans attityd i störst omfattning. Aaron Antonovskys teori KASAM har anvÀnts som teoretisk referensram dÄ teorin bygger pÄ kÀnsla av sammanhang.

In today's social work there is an ambition to work evidence-based in order to improve quality and competency in business. This study is made in a disability administration which has introduced a common approach towards users for all employees. The approach is called low arousal approach. The purpose of the study is to investigate how a method takes hold and implements within an organization. The empirical data is analyzed by theories of professionalization, idea dissemination and translation.

Detta Àr ett examensarbete som tar upp elevers uppfattningar kring sin utbildning och sitt lÀrande samt om infÀrgning och Àmnesintegrering kan ha en positiv inverkan i deras inlÀrning. Kvalitativa intervjuer med tredjeÄrselever ur tre olika program: samhÀlls-, barn- och fritids- och byggprogrammet, har utförts och Àr utgÄngspunkten för analysen utifrÄn följande slutsatser kan dras: Elever behöver för det första, variation i sin undervisning, dÀr teori varvas med praktik och för det andra behöver de förstÄelse för att kunna skapa kunskap. Ett helhetsperspektiv pÄ undervisning och utbildning kan möjliggöras genom programinfÀrgning och Àmnesintegrering och eleverna visar intresse och motivation för sina valda programinriktningar och slutligen kÀnner de sig redo för det som komma skall efter studiernas avslutande..

Den pÄgÄende utflaggningen av den svenska handelsflottan har orsakat problem för svenska sjöbefÀlsstudenter att erhÄlla tillrÀckligt med fartygsförlagd utbildning pÄ grund av ett minskat antal svenskflaggade fartyg.Genom en inledande kvalitativ intervjustudie undersökte vi intresse och eventuell problematik kring möjligheten att förlÀgga fartygspraktik pÄ utlandsregistrerade fartyg i svensk regi.Vi fann att rederierna var intresserade av svenska befÀlselever pÄ fartyg med viss svensk besÀttning, eftersom eleverna dÄ sÄgs som en rekryteringstillgÄng. Flaggstatens bestÀmmelser kunde, beroende pÄ land, vara ett hinder för svensk elevverksamhet. Elevkostnaden i sig var inget större hinder för rederierna att tillhandahÄlla praktik. Ett uteblivet sjöfartsstöd gjorde dock att kostnaden, i grund och botten, ÀndÄ var den enskilt största anledningen till problematiken kring befÀlspraktik pÄ utlandsregistrerat tonnage..