?Sjuksköterskors kunskap inom hÀlsorÄdgivning kan alltid förbÀttras. En metod att bedriva hÀlsorÄdgivning kan vara det motiverande samtalet (MI). Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det motiverande samtalet vid patientrÄdgivning. 13 artiklar kvalitetsgranskades och anvÀndes i resultatet, dÀr fyra kategorier bildades.

Ytterst lite forskning har gjorts pÄ ett relativt nytt globalt fenomen som innebÀr att kvinnor har pÄ kort tid gÄtt frÄn att varit i minoritet till majoritet av studenterna vid de eftergymnasiala utbildningarna och tar examina i betydligt större utstrÀckning Àn mÀnnen.  Den forskning som finns om könskillnader inom eftergymnasial utbildning, har ofta varit otillrÀcklig i sina beskrivningar om de mönster som finns mellan mÀn och kvinnors utbildningsgrad och Àmnesval samt hur dessa mönster har förÀndrats över tid. Den bristande redogörelsen av den tidigare forskningen har fram till denna deskriptiva studie.     Analyser av fyra undersökningar frÄn ESS, European Social Survey visar att kvinnor gick frÄn att utgöra minoritet av studenterna inom de eftergymnasiala utbildningarna för födelsekohorten 1920-1929, till att vara i betydlig majoritet för födelsekohorten 1930-1939 och att medianen för mÀn och kvinnors antal studieÄr skiljer nu för tiden med tvÄ Ärs studier. För Àmnesval visar det sig att de neutrala Àmnena minskar i popularitet bÄde för mÀn och kvinnor, samtidigt som de humanistiska-, naturvetenskapliga- och medicinska utbildningarna ökar och att det finns en tydlig könskillnad inom de fyra Àmneskategorierna. NÀr det gÀller familjebakgrund och dess pÄverkan om individen skall lÀsa vidare pÄ eftergymnasial utbildning, visar det sig att kvinnor med arbetande förÀldrar utan yrkeskvalifikationer har ökat sina chanser betydligt större utstrÀckning Àn mÀn och kvinnor frÄn andra familjebakgrunder.     Resultaten tyder pÄ att förÀndringarna inom könskillnaden inom eftergymnasial utbildning kommer att fortgÄ, bÄde i vertikalt och horisontalt led och att denna utveckling kommer med stor sannolikhet att pÄverka pÄ lÄng sikt hÀlsotillstÄnd, arbetsmarknaden och familjesammansÀttning för olika socioekonomiska grupper i samhÀllet..

FörÀndringar i arbetslivet, som pÄverkar individers drivkrafter kring arbetsmotivation, gör det relevant att undersöka hur mÀtvariabler kan anpassas till ett modernt arbetsliv. Med utgÄngspunkt i Herzbergs tvÄfaktorteori, var syftet att kvantitativt pröva variablerna karriÀrsutveckling och kvalitet i produkt eller service, kopplat till arbetsmotivation. Studiens enkÀt reducerades till 10 items efter utförd faktoranalys, och ytterligare analyser fokuserade pÄ de högsta laddningarna. För karriÀrsdimensionen (alpha 0,90) var det karriÀr som viktig del i yrkesval, möjligheter till karriÀrsutveckling och viljan att stanna i organisationer med möjlighet till avancemang, vilket antyder att den moderne arbetstagaren vÀljer yrke eller arbetsplats efter karriÀrsförutsÀttningar. Kvalitet i prestationer som bidrag till kvalitet i organisationens resultat och strÀvan efter kvalitetsförbÀttring av organisationens produkt eller service var mest framtrÀdande i kvalitetsdimensionen (alpha 0,55).

I Lpo94 finns skrivet att arbetet mellan pedagoger i skolan ska grundas pÄ samarbete. FörutsÀttningarna för att kunna arbeta ihop Àr att pedagogerna har vÀl beskrivna arbetsuppgifter och tydliga yrkesroller. Syftet med studien var att söka kunskap om förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrares tankar kring varandras yrkesroller, samarbete och utbildning. Vi valde att göra intervjuer pÄ kvalitativ grund eftersom vi sökte ta reda tankar och personliga erfarenheter. Respondenterna valdes genom ett strategiskt urval.

Abstract Titel: Svenska tennisgymnasium vs. Akademin ?Good to Great? NivÄ: C-uppsats inom Idrottsvetenskap Författare: Andreas Moberg & Gabbi Tepic Handledare: Marie Hedberg Datum: Maj 2013 Syfte/MetodSyftet med denna uppsats Àr att identifiera tvÄ stora tennisgymnasium kontra tennisakademin i Stockholm. Hur ser de olika verksamheterna ut och vilken typ av ledarskap föresprÄkar trÀnarna pÄ respektive plats. Vi valde att fokusera pÄ vad trÀnarna förordar för bakgrund och utbildning för att leda elitspelare.

Denna studie behandlar utbildning för hÄllbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lÀrares undervisningssÀtt inom undervisning för hÄllbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssÀtt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. AngreppssÀttet som anvÀnds i studien grundas pÄ ett metodologiskt ramverk som utgÄr bland annat pÄ pragmatismen och transaktionsbegreppet. UtifrÄn denna metodologi analyseras lÀrares undervisningssÀtt i termer av epistemologiska drag, alltsÄ det sÀtt som lÀraren ger eleverna anvisningar pÄ. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar frÄn undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrÄn vissa utbildningskaraktÀrer vilka kan ses som efterstrÀvansvÀrda för pluralistisk undervisning.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.

De svÄrigheter invandrarungdomar frÄn invandrartÀta omrÄden stöter pÄ i den svenska skolan uppmÀrksammas ofta, vilket leder till att det politiska mÄlet blir att försöka hitta lösningar pÄ problemen.I denna uppsats ville vi uppmÀrksamma ungdomar med utlÀndsk bakgrund som vÀljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nulÀget negativ bild som finns av unga invandrare frÄn segregerade omrÄden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner frÄn RosengÄrd. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktÀr eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vÄr analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjÀlp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas vÀg till högre utbildning.

Uppsatsens syfte Àr dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förÀndring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förÀndringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. PÄ grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förÀndring.I bÄde forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur pÄ socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Med lÄng erfarenhet frÄn yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen dÀr jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen pÄ skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för nÀrvarande i skarven mellan tvÄ lÀroplaner, LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan gÄr frÄn att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna vÀl förberedda för yrkesexamen sÄ att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersÀtts av arbetsplatsförlagt lÀrande [APL] med i stort sett oförÀndrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats frÄn kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Folat Àr ett B-vitamin som behövs för vÄr blodbildning och cellens ÀmnesomsÀttning. En brist pÄ folat ger anemi och har ett samband med risken för missbildningar av ryggmÀrgen, neuralrörsdefekter (NRD). Folat finns bland annat i gröna bladgrönsaker, fullkornsprodukter samt frukt och bÀr. Syntetiskt framstÀllt kallas det för folsyra och dÄ har det en större biotillgÀnglighet. Ett tillskott med folsyra pÄ 400 ?g rekommenderas av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen till alla kvinnor i barnafödande Älder och för gravida under graviditetens första trimester för att minska risken för ryggmÀrgsbrÄck hos foster.Enligt Riksmaten 2010- 2011 Àr intaget av folat genom kosten lÄgt i Sverige, speciellt bland unga kvinnor upp till 30 Är.

ÖvergĂ„ngen till arbetslivet kan vara komplex och besvĂ€rlig för individer med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning som lĂ€mnar gymnasiesĂ€rskolan. För att underlĂ€tta övergĂ„ngen har gymnasiesĂ€rskolan ett ansvar att förbereda eleven inför etableringen pĂ„ arbetsmarknaden, vilket frĂ€mst sker genom praktik. Syftet med detta examensarbete Ă€r att analysera och beskriva betydelsen av praktik utifrĂ„n ett elevperspektiv. Studien bygger pĂ„ intervjuer med nio elever frĂ„n olika gymnasiesĂ€rskolor i södra Sverige. Empirin har analyserats utifrĂ„n teorin KĂ€nsla av sammanhang (KASAM), begreppet handlingshorisont, samt Frank Parsons vĂ€gledningsmodell som förklarar vad som behövs för att göra vĂ€lgrundade studie- och yrkesval.

Bakgrund: Sjuksköterskeprogrammet  vid Uppsala universitet innefattar 49,5 högskolepoÀng verksamhetsförlagd utbildning (VFU). I termin 2 har studenterna fyra veckor VFU inom basal omvÄrdnad och handledes dÄ av undersköterska. Handledning Àr ett sÀtt att lÀra ut och utveckla kompetens och innefattar bÄde teoretiskt och praktiskt kunnande. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskornas upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under deras verksamhetsförlagda utbildning i termin 2 pÄ sjuksköterskeprogrammet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.

Bakgrund: Plötsligt hjÀrtstopp Àr en av de vanligaste orsakerna till för tidig död i vÄrt samhÀlle och den största dödsorsaken runt om i vÀrlden.Syfte: Syftet med studien var att studera vilken kunskap, utbildning och beredskap i hjÀrt-lungrÀddning (HLR), som medarbetarna i primÀrvÄrden anser sig ha och om det fanns skillnader i detta mellan yrkesprofessioner och mellan vÄrdcentraler i stad respektive landsort.Metod: Designen Àr en deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. En enkÀt anvÀndes för att fÄ med sÄ mÄnga respondenter som möjligt.Resultat: Resultatet baseras pÄ svar frÄn 144 respondenter. Av samtliga medarbetare hade 87 ­% gen­omgÄtt en HLR utbildning det senaste Äret. Detta till trots ansÄg sig endast 66 % ha tillrÀckliga kunskaper i HLR. NÄgon signifikant skillnad mellan yrkesprofessioner gÀllande kunskap i HLR gick inte att signifikant sÀkerstÀlla (p = 0,107).

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande Älder ökar risken för att fÄ denna sjukdom. Att fÄ en demenssjukdom innebÀr att sprÄket, tankeförmÄgan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna Àr nedsatta. MÄlet i omvÄrdnaden Àr att vÄrdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. VÄrdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med demenssjukdom en god omvÄrdnad. Syfte: Syftet Àr att beskriva hur vÄrdpersonalen upplever omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom.