Enligt tidigare forskning Àr det frÀmst magkÀnslan som bestÀmmer nÀr valet ska tas om anstÀllning, -trots att det inte genererar lyckade rekryteringar. Syftet var att undersöka hur rekryterare bedömer olika faktorer vid valet av kandidat till en tjÀnst. Studien undersökte Àven effekten av rekryterarens kön, utbildning och yrkeserfarenhet avseende detta. En enkÀtundersökning genomfördes med 80 rekryterare, 64 kvinnor och 16 mÀn i Mellansverige. Resultatet visade att referenser var det som rekryterarna ansÄg var viktigast.

Begreppet vilseledning Àr inte nÄgonting nytt. Historien Àr full av exempel pÄ konflikter, fÀlttÄg och slagdÀr vilseledning anvÀnts med stor framgÄng. Bakgrunden till denna uppsats Àr att författaren uppfattar attvilseledning som begrepp och metod trots detta tenderar att förbises i doktriner och utbildning riktad motoperativ nivÄ. Syftet med denna uppsats Àr studera genomslaget av vilseledning i svensk utbildning pÄhögre nivÄ.Det finns en mÀngd litteratur som diskuterar vilseledning. Ett problem Àr att det trots detta egentligen intefinns nÄgon tidigare forskning eller studie i Sverige som direkt Àr inriktad mot den operativa nivÄn.

Genom denna studie Àmnade vi besvara hur kapitaltillgÄngar och habitus pÄverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriÀr, baserat pÄ bostadsomrÄdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppvÀxten i segregerade bostadsomrÄden med olika socioekonomisk status pÄverkar ungdomars handlingsstrategier vad gÀller utbildning och karriÀr. VÄr tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat pÄ bostadsomrÄdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar frÄn bostadsomrÄden med högre socioekonomisk status Àr mer resursstarka och dÀrigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfÀltet. Studien utgÄr frÄn Lidingö och Botkyrka, tvÄ boendesegregerade omrÄden i Stockholms lÀn med olika socioekonomisk status, dÀr Lidingö Àr mer resursstarkt.

Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförÀndring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvÄrdnadsinterventioner som kan underlÀtta livsstilsförÀndringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tvÄ huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; kÀnslomÀssigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehÄll i utbildning.

Denna studie frÄgar efter, vad det Àr som pÄverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen Àr empirisk och enkÀter har samlats in av 276 elever i Ätta skolor och tolv klasser. De tillfrÄgade har fÄtt svara pÄ fjorton frÄgor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: förÀldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser gÄr ofta att utlÀsa, dÀr exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges Àr beroende av elevens förutsÀttningar inför valet, d v s betyget, nÀrheten, det geografiska lÀget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lÀrarna, förÀldrarna, studie- och yrkesvÀgledaren och socialisationen med mera.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar ett utav de viktigaste besluten en mÀnniska tar i sitt liv, valet av yrke. Enligt tidigare forskning Àr det svÄrt att reda ut orsaksamband eftersom det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar yrkesvalet, till exempel personlighet, sociala faktorer och motivation. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Tolkningen har skett enligt den hermeneutiska cirkeln. Resultatet av den hÀr studien bekrÀftade till stor del tidigare forskning i att personligheten har en stor inverkan pÄ yrkesvalet.

   .

Sydkorea visade upp en enastÄende ekonomisk tillvÀxt mellan 1960 och 1990. Per capita ? inkomsten hade en genomsnittlig Ärlig ökning pÄ sju procent och landet Àr idag inkomstmÀssigt jÀmförbart med lÀnder som Grekland och Portugal. I denna uppsats undersöker jag utbildningens roll i denna utveckling, mer specifikt: vilken effekt utbildning och utbildningspolitik har haft pÄ Sydkoreas ekonomiska tillvÀxt mellan 1960 och 1990? Metodologin prÀglas av kvantitativ data och huvuddragen i metodologin Àr beskrivning av ekonomiska processer, presentation av empirisk data samt analys med koppling till ekonomisk teori.

Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i sÀrskolan ser ut. Vi harutgÄtt frÄn frÄgestÀllningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i sÀrskolan. IlitteraturgenomgÄngen presenteras först ÀmnesomrÄdet specialpedagogik. SjÀlva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrÄn olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lÀrande dÀr syftet Àr att utveckla förstÄelse för samverkan mellan utbildningsvÀsende och arbetsliv. SkÀlet till den valda inriktningen baserades pÄ förÀndringen av samhÀllet dÀr bland annat bristande balans mellan utbud pÄ utbildningar och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden inneburit svÄrigheter att gÄ frÄn studier till arbete. Till grund lÄg Àven synen pÄ teoretisk och praktisk kunskap, vilken prÀglar samhÀllet. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades dÀrför pÄ teorier kring utbildning, kunskap och lÀrande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats dÀr förstÄelse för samverkan lÄg till grund.

2009 omorganiserades lÀkarutbildningen vid UmeÄ universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstÄ de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom lÀkarutbildningen vid UmeÄ universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar pÄ utbildningens design, innehÄll och genomförande samt förstÄ vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gÀller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvÄrdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frÄgeformulÀr anvÀndes för att samla in data frÄn fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas Äsikter om hur lÀrares kunskapsnivÄer inverkar pÄ organiseringen av lÀkarutbildningen och lÀkarstudenternas övergÄng mellan utbildning och medicinsk sjukvÄrdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare Àn utmaningar samt att lÀrares varierande nivÄ av teknologiska och pedagogiska kunskaper Àr en faktor som har en stor pÄverkan pÄ lÀrares upptagande och anvÀndning av IKT i undervisning..

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur tvÄ olika organisationer skiljer och liknar varandra i önskan om ledarskapsegenskaper, detta utifrÄn de tre olika arenorna rekrytering, utbildning och ledarskap. I denna rapport kommer vi att studera organisationerna Försvarsmakten samt Sony Ericsson, dÀr Försvarsmakten kommer representerar en strukturerad organisation och Sony Ericsson en projektorganisation. Med hjÀlp av intervjuer bÄde pÄ Försvarsmakten i Halmstad och Sony Ericsson i Lund har vi fÄtt svar pÄ frÄgor kring rekrytering, utbildning och ledarskap. Det som gör jÀmförelsen intressant Àr skillnaden i organisationsformerna pÄ de tvÄ olika företagen Försvarsmakten samt Sony Ericsson. Vi har efter granskning av data fÄtt fram att de bÄda organisationerna strÀvar efter liknande egenskaper med pÄ skilda sÀtt. PÄ grund av organisationernas olika strukturer och organisatoriska uppbyggnad gÄr man olika vÀgar för att hitta en ledare men i slutÀndan kan man se att processerna liknar varandra.

Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ vad avgÄngsstudenter pÄ det fyraÄriga sjökaptensprogrammet har för syn pÄ sin egen ledarstil utifrÄn sina erfarenheter frÄn sin fartygsförlagda utbildning, sin tidigare arbetslivserfarenhet och utifrÄn teoretiska kunskaper som de inhÀmtat frÄn den ledarskapskurs som ligger i programmet. Metoden för denna undersökning Àr kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier. I undersökningen intervjuades tio sjökaptensstudenter. En intervjuguide anvÀndes, som stöd för intervjuaren, vid intervjuerna. Svaren pÄ intervjuerna analyserades utifrÄn teorin om tre klassiska ledarskapsstilar; auktoritÀr, demokratisk och passiv.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att ta reda pÄ vilken undervisning och vilka kunskaper lÀkarstudenter fÄr om FaR pÄ svenska lÀkarutbildningar samt vilka hÀlsopedagogiska verktyg studenterna fÄr med sig frÄn utbildningen för att kunna arbeta med metoden i sin framtida yrkesroll. Följande frÄgestÀllningar formulerades; Vilken utbildning om FaR ingÄr i de olika lÀkarutbildningarna i Sverige samt vilka likheter och skillnader kan utlÀsas? Vilka Äsikter har de programansvariga vid lÀkarutbildningarna om utbildningen som studenterna fÄr gÀllande FaR? Hur uppfattar lÀkarstudenterna FaR som arbetsmetod och vad anser de om den utbildning som ges om metoden? Vilka hÀlsopedagogiska verktyg fÄr lÀkarstudenterna med sig frÄn utbildningen för att arbeta med FaR och hur ser de pÄ hÀlsopedagogik kopplat till lÀkaryrket?MetodEn kvalitativ ansats anvÀndes för att besvara dessa frÄgor. En kartlÀggning om vilken utbildning kring FaR som i dagslÀget sker, vid sex av sju lÀkarutbildningar i Sverige, gjordes för att skapa en överblick i Àmnet. Dessutom genomfördes telefonintervjuer med fem programansvariga vid dessa lÀrosÀten samt en fokusgrupp med fyra lÀkarstudenter frÄn Karolinska Institutet.Resultat och slutsatsKartlÀggningen visade att mÀngden utbildning som lÀkarstudenterna fÄr om FaR skiljer sig Ät mellan lÀrosÀtena och det var dÀrmed svÄrt att dra slutsatser kring likheter och skillnader dÄ det inte gavs konkreta svar om exakt hur mycket utbildning som ingÄr.

Denna studie undersökte vad 17 förÀldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckensprÄks- utbildning för förÀldrar) ansÄg vara viktigt/motiverande för att delta i teckensprÄksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen Àr aktionsforskning och undersökningens design Àr en mixad metodstudie dÀr mÀtinstrumenten Àr enkÀt, intervju med hjÀlp av intervjuguide och utvÀrderingsblankett. Samtliga förÀldrar som deltog hade en annan sprÄklig och kulturell bakgrund Àn svensk och var anmÀlda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i VÀstra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckensprÄksutbildning för förÀldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt sÀte i Göteborg.Resultatet visar att det finns sex olika omrÄden som bedöms som viktiga av förÀldrarna för att delta i teckensprÄksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmÀnna aspekter. Viktigast Àr att fÄ teckensprÄkundervisning som Àr anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivÄ, att fÄ ta del av samhÀllsinformation som gÀller personer i behov av teckensprÄk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att fÄ diskutera hur man bör göra med modersmÄlet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras ocksÄ om kursplanerna för den reguljÀra och den alternativa TUFF-utbildningen, i nÄgot avseende avspeglar de aspekter som förÀldrarna anser Àr viktiga..