Syftet med denna uppsats Àr att utforska innebörden hos begreppen Bildning och HögskolemÀssighet sÄ som de anvÀnds i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det Àr möjligt, utifrÄn de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem bÄda. För att fÄ en hanterlig analys har endast en delaspekt av HögskolemÀssighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestÄtt av tvÄ steg.

En utbildning pÄ ett PA-program förbereder studenter till ett arbete med personal och arbetsrelaterade frÄgor, och i utbildningen lÀrs allt frÄn beteendevetenskap till ekonomi och arbetsrÀtt ut. Studien syftar till att undersöka hur olika yrkesroller inom personalvetaryrket upplever att de haft anvÀndning av sin utbildning senare i arbetslivet. En kvalitativ ansats valdes och det genomfördes intervjuer med relativt nyligen examinerade personalvetare som tillsammans utgör tvÄ olika yrkesroller inom personalvetaromrÄdet. Resultatet visar att praktik samt rÄdande konjunktur pÄ arbetsmarknaden, kan spela viss roll nÀr det kommer till vilken yrkesroll en individ fÄr. Beroende pÄ vilken yrkesroll en individ har, ökar eller minskar möjligheten att fÄ anvÀnda sig av den kunskap som skapades i universitetet senare i arbetslivet.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga förĂ€ldrar utifrĂ„n egna erfarenheter har upplevt sin skolgĂ„ng men Ă€ven hur ett Ă„terupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras pĂ„ elevernas egna livsberĂ€ttelser dĂ€r inte bara de direkt studierelaterade frĂ„gorna berörts, utan ocksĂ„ en del allmĂ€nmĂ€nskliga/sociala aspekter. Även tvĂ„ professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvĂ€gledare. Bemötandet frĂ„n skolans professionella har framstĂ„tt som viktigt eftersom detta pĂ„verkar elevernas sjĂ€lvbild och hĂ€rigenom ocksĂ„ elevens förutsĂ€ttningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhĂ€llets övriga insatser Ă€r mycket viktiga nĂ€r det handlar om att uppmĂ€rksamma denna elevgrupp och att erbjuda det sĂ€rskilda stöd den kan behöva..

Svenska försvarsmakten hĂ€vdar att den nyttjar uppdragstaktik. Vissa pĂ„stĂ„r att sĂ„ inte Ă€r fallet. Åtminstone inte konsekvent. Det skulle kunna vara sĂ„ att bristen pĂ„ förstĂ„else för doktriner och ledningsfilosofier finns dĂ€r grunden lĂ€ggs, under soldat- och officersutbildning pĂ„ lĂ€gre nivĂ„. Mycket forskning och utveckling har skett pĂ„ högre nivĂ„er men pĂ„ grundnivĂ„n har tyvĂ€rr relativt lite forskning genomförts.

NÀr Sydafrika blev en demokrati 1994 gjordes utbildningssystemet om. En del i de storaförÀndringarna var att introducera Life Orientation, ett nytt Àmne frÄn och med 1998.Forskning har visat att införandet av Àmnet inte varit friktionsfritt, vilket bland annat berott pÄatt Àmnet varit nytt och det varit brist pÄ lÀrare med relevant utbildning för att undervisa i LifeOrientation.Syftet med den studie som gjorts var att ta reda pÄ hur lÀrare pÄ en High School (Ärskurs 8-12)upplever idrottsÀmnets stÀllning Àr pÄ deras skola, mot bakgrunden att Àmnet integrerats i LifeOrientation som ett av sex delomrÄden. En kvalitativ forskning har genomförts medsemistrukturerade interjuver som metod. Resultatet i undersökningen visade utifrÄn de trefrÄgestÀllningsparametrarna; uppfattningar om Àmnet, upplevelser av Àmnet och Äsikter om demateriella förutsÀttningarna, att lÀrarna upplevde att Àmnets stÀllning var lÄg pÄ deras skola.Nyckelord: Sydafrika, utbildning, Life Orientation, idrott och hÀlsa, stÀllning, status,upplevelser, materiella förutsÀttningar.

I dessa dagar finns det en uppsjo? av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och va?gen dit kan skilja sig fra?n person till person. Vad ska man da? ga? fo?r utbildning fo?r att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sa?dan utbildning?Syftet a?r att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifra?n kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Mo?beldesign pa? Konstfack och Mobel og Rumdesign pa? DKDS. Med fra?gesta?llningen: Pa? vilket sa?tt skiljer sig de tva? utbildningarna?Vilken syn har man pa? yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man pa? utbildningen till inredningsarkitekt?Studien utfo?rs med kvalitativa intervjuer da? lektorer fo?r de olika programen intervjuas, A?sa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS.

Typ 2 diabetes har genom ökad levnadsstandard vuxit till ett vÀrldsomfattande problem. I Sverige har cirka 300 000 personer typ 2 diabetes. OmvÄrdnaden av denna patientgrupp kommer till stor del bestÄ av stöd och information. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelse av stöd och information till patienter med typ 2 diabetes. Ett bra stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och nÀrstÄende Àr positivt för patienten.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka och analysera hur manliga svensklÀrare gör och ogör kön i sin yrkesroll genom att antingen göra motstÄnd mot, eller anpassa sig efter rÄdande könsnormer och förvÀntningar. Syftet Àr ocksÄ att bidra med ökad kunskap om hur manliga svensklÀrare förhÄller sig till att vara i minoritet och om varför de valt svensklÀraryrket. Uppsatsen bygger pÄ sex intervjuer med nyblivna svensklÀrare och för att kunna förstÄ och analysera materialet har jag anvÀnt mig av tidigare forskning om mÀn i kvinnodominerade yrken, genusteori, maskulinitetsteori och organisationsteori. I undersökningen framkommer det att mÀnnen inte uppfattar sitt yrkesval som könsöverskridande. LÀrarna ogör kön genom att tona ned könsskillnaderna och ta avstÄnd frÄn den hegemoniska maskuliniteten.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Sammanfattning: Barn- och fritidsprogrammet Àr ett av gymnasieskolans treÄriga yrkesförberedande program. Undervisningen Àr förlagd bÄde i skolan och pÄ praktik, sÄ kallad arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Tanken med APU:n Àr att knyta samman teoretiska och praktiska kunskaper för att skapa en djupare förstÄelse för att det teoretiska och praktiska hÀnger samman. APU:n skall ocksÄ ge en introduktion till yrkeslivet. Undervisningen i skolan och APU:n utgör tillsammans en helhet som uppfyller programmets mÄl.

Uppsatsen Ă€mnar undersöka hur studenter inom IT-utbildningar uppfattar hur deras utbildning Ă€r, hur den pĂ„verkar deras kunskapsintag och val av yrkesposition. Vi har valt att utföra intervjuer med bĂ„de systemvetare och datavetare för att se om det Ă€r nĂ„gon skillnad beroende pĂ„ hur teknisk deras utbildning Ă€r. Genom intervjuerna har vi analyserat studenternas mest förekommande ord och utifrĂ„n dem anvĂ€nder vi oss av Foucaults maktteori för att undersöka vilka maktrelationer som uppstĂ„r utifrĂ„n deras uttalanden. Maktrelationerna visar att studenterna upplever att utbildningens kursutbud samt lĂ€rarnas pedagogiska egenskaper har stort inflytande pĂ„ deras kunskapsintag och skapar antingen positiva eller negativa Ă„sikter. Även yrkesbranschen influerar studenternas kĂ€nslor inför att börja arbeta.

WebbproduktionsbyrÄn Houdini arbetar bland annat med framtagning av lösningar för elektronisk utbildning. Denna typ av utbildning baseras pÄ elektroniska hjÀlpmedel och Àr ofta interaktiv. Tidigare arbetade Houdini mestadels med att ta fram eutbildningslösningar för datorer, men ville nu undersöka ett koncept med utbildning i mobiltelefoner.Det bestÀmdes att en applikationsprototyp för mobiltelefoner skulle utvecklas baserat pÄ iterativ och anvÀndarcentrerad systemdesign. En prototyp togs fram som fortlöpande vidareutvecklades med hjÀlp av inkrementell och evolutionÀr prototypframstÀllning, den testades sedan kontinuerligt med anvÀndare under utvecklingen.Resultatet av arbetet blev en mobilapplikation dÀr anvÀndare kan titta pÄ utbildningsfilmer som strömmas till mobiltelefonen över Internet. Under utbildningen finns det möjlighet att genomföra övningar, och efter utbildningen genomförs ett test som bestÀmmer om anvÀndaren blivit godkÀnd pÄ utbildningen eller ej.Systemet som utvecklades visar att tekniken idag Àr tillrÀckligt mogen för att kunna anvÀndas i en e-utbildningsapplikation för mobiltelefoner.

Det Àr vanligt förekommande att ambulanspersonal utsatts för hot och vÄld i samband med uppdraget enligt tidigare studier. Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av hot och vÄld mot ambulanspersonal i en storstad och hur det pÄverkar arbetet. Datainsamling genomfördes med enkÀter och analyserades med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS version 19.0. Resultatet visade att hot och vÄld mot ambulanspersonal Àr vanligt förekommande i storstÀder men att majoriteten av de som blivit utsatta inte fÄtt nÄgra former av fysiska eller psykiska besvÀr efterÄt. UngefÀr hÀlften av de tillfrÄgade hade inte fÄtt nÄgon förebyggande utbildning gÀllande hot och vÄld pÄ sin arbetsplats och det ambulanspersonalen frÀmst efterfrÄgade var utbildning inom hot och vÄldsförebyggande ÄtgÀrder.

Detta Ă€r en kvalitativ studie som bygger pĂ„ tvĂ„ veckors fĂ€ltbesök pĂ„ organisationen Ankur i New Delhi, Indien. Resultatet bygger pĂ„ sex semistrukturerade individuella intervjuer, varav fem av dessa hölls med unga kvinnor frĂ„n verksamheten och en med Ankurs verksamhetsansvariga. Även tvĂ„ fokusgruppintervjuer hölls med kvinnor frĂ„n verksamheten samt deltagande observationer. Syftet med denna studie Ă€r att utifrĂ„n ett empowermentteoretiskt perspektiv undersöka hur Ankurs verksamhet verkar för att bemĂ€ktiga unga kvinnor samt vilka eventuella effekter bemĂ€ktigandet av dessa enskilda unga kvinnor kan tĂ€nkas fĂ„ i den större kontext i vilken de lever. Studien har visat pĂ„ att grunden i Ankurs verksamhet Ă€r kreativa uttryck och artikulation som har sin utgĂ„ngspunkt i reflektion, enskilt och tillsammans med andra.

Abstract. Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ?Kommer du att grĂ„ta nĂ€r jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhĂ„ller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola. NĂ€r ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebĂ€ra att det under en lĂ€ngre tid inte kan deltaga i undervisningen pĂ„ sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vĂ„rdas pĂ„ sjukhus ska erbjudas undervisning pĂ„ sjukhuset.