I den hĂ€r uppsatsen studeras rekryteringsprocessen för ljudtekniker som söker anstĂ€llning pĂ„ liveljudsfirmor. Vilka egenskaper som anses vara meriterande av de som anstĂ€ller ljudteknikern, samt vilken betydelse ljudteknikern tillskriver formell utbildning och personliga nĂ€tverk undersöks. Kvalitativa djupintervjuer har anvĂ€nts som primĂ€r datainsamlingsmetod, dĂ€r tre chefer för liveljudsfirmor och tre ljudtekniker har intervjuats. Resultaten tyder pĂ„ att nĂ€tverk spelar en betydande roll bĂ„de för de som anstĂ€ller ljudtekniker samt ljudteknikerna sjĂ€lva, ett gott rykte förefaller vara en av de frĂ€msta meriterna för en ljudtekniker inom liveljudsbranschen idag. Även skolans roll vid praktikansökning synliggörs, det förefaller som att företag Ă€r mer benĂ€gna att ta in praktikanter frĂ„n en respekterad utbildning i jĂ€mförelse med de praktikanter som saknar utbildning..

Undersökningen syftade till att studera relationen mellan byggindustrins arbetstagare och deras utbildning utifrÄn arbetsgivarnas perspektiv, vilket har utmynnade i följande frÄgor: Finns det nÄgon brist pÄ yrkesarbetare inom byggindustribranschen?; Vilka utbildningar erbjuds arbetstagarna?; Vad har arbetsgivarna för instÀllning till utbildning?; Hur upplever arbetsgivare inom byggindustrin effekten av utbildningsinsatser? Urvalet (n300) hÀmtades frÄn Statistiska centralbyrÄns företagsregister och det innefattar byggindustrins verksamhetsgrenar, byggnations- och anlÀggningsbranschen. Det var slumpmÀssigt, men med en urvalsdragning av arbetsstÀllen med minst tio anstÀllda inom SNI 45 (byggverksamhet). Resultaten visar att det i högsta grad rÄdde brist pÄ yrkesarbetare inom sektorn, vid tidpunkten för undersökningen. Att företagen inte erbjuder sin anstÀllda utbildning i nÄgon större utstrÀckning, dÄ bara hÀlften av företagen som svarade erbjuder sina anstÀllda lÀrlingsplatser eller yrkesteoretiska prov för erfarna arbetare.

Mitt syfte med detta examensarbete var att undersöka vilka kulturella vanor och intressen, instÀllning till utbildning och högre studier elever pÄ designprogrammet har med sig frÄn uppvÀxtmiljön, samt utreda huruvida ett eventuellt samband mellan dessa faktorer föreligger. Mina frÄgestÀllningar var:- Hur har uppvÀxtmiljöns kulturella vanor och intressen sett ut och hur har de pÄverkat elevernas val av gymnasieutbildning?- Hur har uppvÀxtmiljöns instÀllning till utbildning och högre studier sett ut och hur har den pÄverkat deras syn pÄ utbildning?- Finns det samband mellan uppvÀxtmiljöns syn pÄ utbildning, kulturella vanor/intressen samt elevernas studieambitioner och framhÀvande av kulturellt betonade aktiviteter?Med utgÄngspunkt i bl.a. den franska sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturell kapital har jag utformat undersökningen som bestod av enkÀt och intervju med tio elever pÄ designprogrammet. Mitt resultat visar dock att ungdomarnas kulturella vanor/intressen och instÀllning till utbildning inte Àr lika starkt sammankopplade som Bourdieu hÀvdar.

Uppsatsen behandlar IT-utbildning inom tillverkningsindustrins smÄföretag. Vi undersöker hur mycket anvÀndarna i dessa smÄföretag anvÀnder datorsystemen och i vilken utstrÀckning de har fÄtt nÄgon IT-utbildning, anvÀndarnas uppfattning av den egna IT-kompetensen. Deras behov av IT-utbildning och instÀllning till datoranvÀndning undersöks genom en enkÀt som har besvarats av 30 anvÀndare. I uppsatsen tittar vi ocksÄ pÄ hur de IT-ansvariga stÀller sig till samma frÄgor angÄende anvÀndarna och deras egen utbildning och kompetens. FrÄgorna till de IT-ansvariga gjordes genom en enkÀt som besvarades av fem IT-ansvariga samt genom tvÄ intervjuer.

Bakgrund: Allt fler personer som haft stroke vÄrdas i hemmet med stöd frÄn sin familj. AnhörigvÄrdare upplever att de ?kastas in? i rollen som vÄrdare och Àr dÄligt förberedda och informerade om den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigvÄrdares behov av utbildning och information vid vÄrd av en familjemedlem med stroke. Metod: En allmÀn litteraturöversikt genomfördes och baserades pÄ 16 vetenskapliga artiklar.

Experter hÀvdar att smartphones blir allt vanligare i högre utbildning (högskole- och universitetsnivÄ) vilket gör undervisningen mer flexibel och tillgÀnglig för studenter. En smartphone fungerar som en handdator och du kan anvÀnda den för att lÀsa e-post, surfa pÄ Internet, logga in pÄ sociala nÀtverk som Facebook och Twitter, lÀsa nyheter, spela spel, lösa korsord, foto- grafera och spela in videor och mycket mer.Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i attityder mellan studenter och lÀ- rare samt mÀn och kvinnor om anvÀndningen av smartphones i högre utbildning. Detta gjor- des med ett kvantitativt angreppsÀtt dÀr datainsamlingen gjordes med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning. NÀr det gÀller studenter och lÀrare, har vi utgÄtt frÄn Prensky?s (2001) teori om digitala infödingar och digitala immigranter.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vÀxelverkan mellan teknik, mÀnniska och natur hanteras i tekniklÀroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sÀtt att se pÄ samspelet mellan teknik-mÀnniska-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om mÀnniskans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hÄllbar utveckling..

Med denna uppsats har jag undersökt vad som kan fÄ en person att bestÀmma sig för konstnÀrsyrket redan som barn och sedan verkligen bli konstnÀr som vuxen. Dessutom har jag undersökt och visat pÄ de narratologiska metoder som konstnÀren/författaren Lars Lerin utnyttjat i sitt sjÀlvbiografiska verk En liten konstnÀr (2009) enligt den tidigare forskning och de teorier som Anna Johansson, sociolog och genusforskare, beskriver i Narrativ teori och metod (2005) och de teorier som filosofie doktor i litteratur-vetenskap Ulla Rhedin för fram i Bilderboken, pÄ vÀg mot en teori (1992)..

In this thesis I am going to study how women experience working in a male-dominated occupation and how men experience working in a female-dominated occupation. I have chosen a qualitative method, interviewing four women and four men. By using this method I have gained a deeper understanding of what it is like having a non-traditional occupation. In the background I have looked into the unequal distribution of power between the sexes as well as the entrance of women on the labour-market, where the law of equality has had a major impact on the strive towards a more equal distribution according to sex. The theoretical part includes different theories where gender is focused, both when it comes to the biological differences as well as the segregation of sexes that prevails in society and here socialization heavily influences the choice of a vocation.

Syfte Syftet med studien var att undersöka vad nÄgra personer med specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter, dyslexi, har för erfarenheter av sin skolgÄng och hur det format deras fortsatta studier och/eller yrkesval. Vi vill med denna studie öka kunskapen och utveckla en djupare förstÄelse för mÀnniskors erfarenheter och upplevelser av att vara i specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har i arbetet utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:? Vilka erfarenheter/upplevelser har ett antal personer av att ha fÄtt en dyslexidiagnos?? NÀr och hur identifierades lÀs- och skrivsvÄrigheterna?? Vilka erfarenheter har personerna av specialpedagogiska insatser och bemötande frÄn skolans sida?? Vilken betydelse har lÀs- och skrivsvÄrigheterna haft för studie- och/eller yrkesval?Forskningsansats och Metod En fenomenologisk livsvÀrldsansats har anvÀnts för att fÄ tilltrÀde till intervjupersonernas egna erfarenheter och upplevelser av lÀs- och skrivsvÄrigheter. Att anvÀnda sig av en livsvÀrldsfenomenologisk ansats innebÀr att försöka sÀtta sig in i en annan mÀnniskas livsvÀrld, och ta del av dennes egna unika erfarenheter och upplevelser.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers instÀllning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fÄtt för att anvÀnda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krÀvs och hur mycket de anvÀnder datorer i olika moment i sin yrkesroll pÄ lÄg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var sjÀlvlÀrda. De var inte heller helt tillfreds med det sÀtt som de integrerade IT i sin undervisning, Àven om de hade mÄnga förslag pÄ utvecklingsomrÄden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krÀvdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

ABSTRAKT Elisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att fÄ en bild av elevers uppfattning kring matematikÀmnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön pÄverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med Ätta elever som gÄr det individuella programmet pÄ gymnasiet. Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikÀmnet som viktigt. Framförallt den matematik som Àr relevant för eleverna, det vill sÀga matematik som har syftet att anvÀndas i vardagslivet och för kommande yrkesval.

AbstraktSyftet med studien var att synliggöra rektorers uppfattningar om fritidshemsverksamheten Àr utbildning eller förvaring nÀr de beskriver fritidshemmets verksamhet och uppdrag. För att nÄ kÀrnan av vÄrt syfte utformade vi tvÄ frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna syftade till att belysa rektorernas uppfattningar kring vad som talar för/emot utbildning i fritidshemmet samt vad som talar för/emot förvaring i fritidshemmet. I studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien Àr genomförd med fem rektorer som Àr verksamma inom tvÄ kommuner i Norrbotten samt en skolchef och en fritidspedagog i en av dessa kommuner.

Allt fler individer vĂ€ljer idag att utbilda sig pĂ„ högskole- och universitetsnivĂ„. Utbildningspolitikens mĂ„l Ă€r att öka inflödet av studenter i det svenska samhĂ€llet och dĂ€rmed har stora satsningar gjorts pĂ„ utbildning. År 2014 har Sverige en budget pĂ„ 60 miljarder kronor för utbildning och universitetsforskning men Ă€ndĂ„ gĂ„r det 70 000 arbetslösa akademiker idag. Under utbildningens gĂ„ng har det vĂ€xt fram ett intresse att studera vad som hĂ€nder pĂ„ arbetsmarknaden nĂ€r allt fler individer vĂ€ljer att vidareutbilda sig. Syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen gĂ€llande individers uppfattningar kring utbildningens betydelse pĂ„ arbetsmarknaden idag.

Denna studie inriktar sig pĂ„ att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt lĂ€romedlen i filosofi pĂ„ gymnasiet skapar möjligheter för utbildning för hĂ„llbar utveckling. Totalt har 16 stycken filosofilĂ€roböcker granskats. FrĂ„n detta följer tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som behandlas i studiens analys och diskussion:Är lĂ€romedlens behandling av hĂ„llbar utvecklings dimensioner heltĂ€ckande? Vilka delar av hĂ„llbar utveckling behandlas av filosofilĂ€romedlen och vilka delar utelĂ€mnas?PĂ„verkar styrdokumentens instĂ€llning till utbildning för hĂ„llbar utveckling innehĂ„llet i lĂ€roböckerna i enlighet med ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv? Fokus ligger pĂ„ Ă€mnes- och undervisningsinnehĂ„llet, snarare Ă€n pĂ„ undervisningsmetoder i utbildning för hĂ„llbar utveckling. Vidare innehĂ„ller studien ett tidsperspektiv som strĂ€cker sig frĂ„n 70-talet fram till Ă„r 2012, vilket möjliggör en undersökning av hur styrdokumentens och lĂ€romedlens instĂ€llning till utbildning för hĂ„llbar utveckling förĂ€ndras under den hĂ€r tidsperioden.Studiens resultat visar att det i filosofilĂ€roböcker pĂ„ gymnasienivĂ„ gĂ„r att hitta relativt mycket innehĂ„ll som kan kopplas till nĂ„gon av hĂ„llbar utvecklings tre dimensioner.