Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka om elever på gymnasiet får tillräcklig utbildning och kunskap om sömn inom ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: Vilken inställning har gymnasieelever till sömn? Utbildas gymnasieelever inom sömn under idrottslektionerna? Vilken betydelse har ämnet idrott och hälsa för gymnasieelevers kunskaper inom området sömn? Hur påverkas eleverna av mindre respektive mer sömn än vanligt?MetodStudien är en tvärsnittsstudie som gjorts på tre gymnasieskolor i Eskilstuna och Stockholm. Datainsamlingen gjordes via enkäter på skolorna och sammanställdes på Internet via Google docs. De som svarade på enkäten var gymnasieelever som gick årskurs tre.

Enligt studier drabbas flertalet f.d. elitidrottare av psykisk ohälsa i form av identitetskris, depression, nedstämdhet, ångest samt oro vid avslutad karriär. Detta visar svårigheten i att hantera övergångar och anpassa sig till samhället. Syftet med föreliggande studie var att beskriva sambandet mellan elitidrott och utbildning samt de faktorer som påverkar elitidrottare under deras karriär och livet efter. Detta för att undersöka om eventuella kopplingar finns mellan utbildning och hantering av övergångar efter idrottskarriärens slut.

Bakgrund: Förändringar i vår livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förändra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvård är en central del av diabetesvården. Syfte: Beskriva olika tillvägagångssätt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpå de analyserades och kvalitetsgranskades.

Examensarbetet behandlar förhållandet mellan personlighet, akademisk utbildning och kognition. Alla vet vi att individer skiljer sig från varandra, men vi måste också veta hur de skiljer sig från varandra. Med detta menas att individer kan skilja sig från varandra beroende på den information de besitter, men de kan även skilja sig från varandra i hur de tar emot och bearbetar information.De teoretiska och experimentella delarna av rapporten fokuserar på om det sker någon karatäristisk förändring i tankeprocesserna beroende på individens akademiska utbildning..

FC Rosengård driver Framtidsprojektet som en del i sitt integrationsskapande arbete. Projektet följer två klasser från Rosengårdsskolan från sjunde klass till första året på gymnasiet, där meningen med projektet är att vara förberedande inför gymnasieval, förberedande inför yrkesval, att ge en inblick i föreningslivet och att ge deltagarna en meningsfull fritidssysselsättning. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur de delaktiga inom projektet upplever Framtidsprojektet och vilken utveckling av deltagarna som anses ske. Resultaten visar att respondenterna inte upplever Framtidsprojektet som ett integrationsprojekt utan som ett skolprojekt som skulle kunna drivas på vilken skola som helst. Det finns dock anledningar till att detta stöd behövs mer på Rosengårdskolan än andra skolor. Många elever beskrivs inte ha förstått skol ? eller betygsystem och många anses sakna vuxenstöd utanför skolan gällande sin skolgång.

Jag har i detta arbete gjort en studie om vad de elever som går Omvårdnadsprogrammet vill göra efter sin utbildning. Detta har jag relaterat till den förstående gymnasiereformen, Gy 2011 och de förändringar denna kommer att innebära. Jag har gjort en enkätundersökning i årskurs tre på Omvårdnadsprogrammet för att ta reda på vad eleverna egentligen vill göra efter sin utbildning. Det visade sig i min undersökning att 81 % av eleverna troligtvis kommer att studera vidare direkt efter gymnasiet eller senare. 34 % av eleverna kommer att arbeta som undersköterskor direkt efter sin utbildning.

Forskning inom utbildning för hållbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de två forskningsfälten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för hur barnlitteratur kan användas inom utbildning för hållbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrån ett ekokritisk perspektiv med fokus på relationen mellan människa och natur samt vilken syn på naturen som förekommer i texterna. Två kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterära böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits på översvämningar och torka då dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten.Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de känslor som kan uppkomma vid exempelvis översvämningar, torka och hetta.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och få mer kunskap om sexton barns tankar om sin framtid. Inom begreppet framtid har vi begränsat oss till barnens framtida yrkesval kopplat till deras möjligheter och nuvarande skolgång. Undersökningen utgår i grunden från ett barnperspektiv för att öka vår förståelse för hur barnen tänker om sin framtid. Vi vidrör i teoridelen områden som barns uppväxtvillkor, motivation, arbetsmarknad och skola. Urvalsgruppen som ligger som grund för undersökningen består av sexton barn i åldrarna elva och tolv. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod men resultatet har även antagit en kvantitativ ansats.

Uppsatsen handlar om lärares beskrivningar av sina kompetenser och syn på matematik. Vårt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslärare för de tidigare årens utbildning i matematik och deras sätt att undervisa i ämnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslärare som undervisar i de tidigare skolåren. Empirin har analyserats för att få en kunskap om hur lärare ser på sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillräckliga matematikkunskaper för att undervisa i år 1-3, men att några av dem inte känner sig lika säkra när de undervisar i år 4-5.

Utbildning i samband med systemimplementering är enligt tidigare forskning ett viktigt men åsidosatt ämne som behöver studeras mer i detalj. Den här uppsatsen undersöker vilka faktorer som är väsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit från tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en användarutbildning bör se ut. Således presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation på hur en utbildning påverkar implementeringsresultat och hur en bra användarutbildning bör se ut..

SammanfattningBakgrund: Dagens skola lägger ner mycket tid på teoretisk lärande på gymnasie- och högskolenivå. Förr gick man mentor-lärlingsutbildningar som nästan bara gav praktisk utbildning. Idag är vi nu på väg in i en ny gymnasiereform där mentor-lärlingssituationer är på väg tillbaka tillbaka in i den svenska gymnasieskolan.Syfte: Syftet med arbetet är att studera två utbildningsmodeller som finns för restaurangvärlden.Metod och material: Fyra intervjuer genomfördes till denna studie med svenska nuvarande/före detta köksmästare på fine dining-restauranger. Dessa intervjuer var utformade efter metoden halvstrukturerade intervjuer.Resultat: Det viktiga om man går en utbildning eller mentor-lärlingssituationer att man har har intresset, viljan och motivationen. För att nå de högre positionerna i ett restaurangkök är det viktigt att du gått någon form av utbildning.Diskussion: Utbildning värderas högt i dagens samhälle men i restaurangvärlden kan det anses att bara för att man har något, skrivet på papper överensstämmer det inte alltid med den egentliga kunskapen personen besitter.Slutsats: Som kock i framtiden måste man kunna erbjuda ett ?paketerbjudande?.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

En uppsats som berör genus i den publikt framgångsrika filmen Mr. & Mrs. Smith (Doug Liman, 2005). Uppsatsen försöker utreda ifall genusperspektivet i Hollywoodfilmen har utvecklats till att bli mer jämställt. Svaret som uppsatsen kommer fram till är att det visserligen har gått framåt i utvecklingen att se kvinnor och män som jämställda men att det ännu inte är helt jämställt i de amerikanska hollywoodfilmerna..

Denna uppsats är en kvalitativ studie av människors upplevelser av sambandet mellan utbildning, arbete och identitet. Det primära syftet har varit att undersöka olika individers upplevelser av arbetets och utbildningens betydelse för identiteten och identitetsskapandet. Vårt sekundära syfte har varit att se om det går att urskilja ett mönster i hur kvinnor respektive män upplever sambandet mellan arbete, utbildning och identitet. För att undersöka detta fenomen valde vi att genomföra tio samtalsintervjuer med personer som har skilda erfarenheter då det gäller arbete och utbildning. Resultatet av vårt arbete visar att arbetet eller utbildningen har stor betydelse för individen.

För pedagoger är det viktigt att se det som skapar framgång och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjälpa till att fördjupa förståelsen för vilka faktorer som främjar utbildning för hållbar utveckling. Syftet med studien är att ta reda på faktorer som är viktiga för att främja och förbättra utbildning för hållbar utveckling. Enligt styrdokumenten är hållbar utveckling en nödvändig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lärare, inkluderar förskollärare, grundskollärare, gymnasielärare, representanter från Håll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hållbar utveckling inom framgångsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanställdes sedan i löpande text.