Sökresultat:
291 Uppsatser om Högpresterande betong - Sida 17 av 20
"Jo men det Àr ju en betong? : En kvalitativ studie om pojkars syn pÄ och attityd till polisen studerat utifrÄn socialekologisk teori
Denna studie undersöker pojkars syn pÄ och attityd till polisen genom sju kvalitativa intervjuer med pojkar i Äldrarna 15-19 Är. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr socialekologisk teori, utvecklad av Shaw och McKay, dÀr deras beskrivning av hur brottslighetens omfattning skiljer sig i olika delar av staden ligger till grund för att tvÄ kommuner i Stockholms lÀn valdes ut för denna studie. Teorin beskriver att ungdomar som lever i de mer utsatta omrÄdena ofta övertar normer och vÀrderingar ifrÄn personer i detta omrÄde. Detta gör att attityder till polisen kan antas Àrvas via personer i omrÄdet vilka torde se olika ut i olika utsatta omrÄden. Detta gör denna studie kriminologiskt relevant dÄ syftet var att undersöka huruvida ungdomars bild av polisen skiljer sig i kommuner med olika nivÄer av socioekonomisk status.
JÀmförelse och utvÀrdering av dimensioneringsmetoder för stabiliserande vÀggar av armerad betong i höga hus
Högre byggnader i Sverige stabiliseras vanligen med vÀggar som dimensioneras för att uppta bÄde skjuv- och tryckkraft, sÄ kallade ?Shear-Walls? eller stabiliserande vÀggar. Vid dimensionering av dessa element refererar den aktuella normen, SS-EN 1992-1-1 (EK2) till fackverksmetoden. DÄ det rÄder brist pÄ praktiskt applicerbara dimensioneringsregler för fackverksmetoden för stabiliserande vÀggar anvÀnds i dagens lÀge ofta den amerikanska betongnormen, ACI som med sitt enklare och mer praktiska tillvÀgagÄngssÀtt konkurrerar ut fackverksmetoden. Eftersom dessa hus byggs i Sverige ska Eurokoderna tillÀmpas, dÀrför Àr det intressant att veta hur stor skillnaden i bÄde armering, men Àven styvhet blir om bÄda metoderna tillÀmpas pÄ ett vÀggelement.
Sprickbildningsproblem i freivorbau broar
Sprickor i tvÄ nya freivorbau broar gav anledningen att undersöka om det finns brister i de svenska normerna BBK 94. MÄnga kunniga inom omrÄdet har skrivit om problemet. De har ocksÄ genomfört berÀkningar och jÀmfört de svenska med andra normer för att se om det finns grund att tro att de svenska inte uppfyller de krav pÄ sÀkerhet som man förvÀntar sig. Under-sökningarna har centrerat sig kring berÀkningen av tvÀrkraftkapaciteten, utan nÄgon ingÄende analys av sprickbreddskriterier. DÀrför har detta examensarbete koncentrerat sig pÄ sprick-breddberÀkningar med hjÀlp av BBK 94 och jÀmfört dessa med andra normer.Utvecklingen av freivorbau broar gÄr hand i hand med framsteg inom spÀnnbetong och konsolutbyggnadsmetoder.
Laborativ utvÀrdering av utrustning för bestÀmning av tryckhÄllfasthet hos sprutbetong
I dagens lÀge vid anvÀndning av sprutbetong sÄ tas vanligtvis ingen hÀnsyn till att struktur och materialegenskaper hos sprutbetong Àr annorlunda Àn för motsvarande gjuten betong. Dessa olikheter i struktur och egenskaper beror dels pÄ anvÀndningen av acceleratorer, högre cementhalt och en mindre ballaststorlek i sprutbetongen. Tidigare har mer eller mindre standardiserade recept för sprutbetongen anvÀnts vilket har haft liten variation oavsett de geologiska förutsÀttningarna. Detta har i vissa fall gett stora konsekvenser t.ex. i form av sprickbildning pÄ grund av krympning.
Opera i Stockholm, VĂ€rtahamnen
Stockholms nya opera Àr placerad pÄ Frihamnspiren, den mest spektakulÀra platsen i hela VÀrtahamnen. I det hÀr lÀget sÄ ser man operan, nÀstan helt omgiven av vatten i vyn frÄn Lidingöbron. Norra DjurgÄrdsstaden och VÀrtahamnen kommer att behöva ett landmÀrke för att verkligen bli ett resmÄl för alla medborgare. OmrÄdet kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt omrÄde med bÄde bostÀder och kontor, samtidigt som man kommer att behÄlla delar av fÀrgetrafiken.PÄ piren har jag behÄllt de inledande tegelmagasinen pÄ vardera sida om vÀgen, och sedan fyllt pÄ med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, sÄ som hotell, relaterade skolor m.m. LÀngre fram kommer man till en besöksparkering (Àven parkering under huset) och en smÄbÄtshamn.
BetongÄtervinning En fallstudie av rivningsobjekt i betong
I takt med att besökare och patienter ökar mĂ„ste kontinuerligt Ăstra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omlĂ€ggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Ăstra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa Ă€r bland annat trafikflöden, sĂ€kerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förĂ€ndringar i den fysiska planeringen som förbĂ€ttrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemomrĂ„den tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett vĂ€l fungerande förslag som kan verka som en bas för idĂ©er till nutida och framtida förĂ€ndringar kring den fysiska planeringen.
TrÀbroar för vÀgtrafik: möjligheter och hinder frÄn nÄgra aktörers perspektiv
AnvÀndandet av trÀ som konstruktionsmaterial i Sverige Àr inom vissa omrÄden relativt liten. Byggande av vÀgbroar och flervÄningshus och Àr omrÄden dÀr trÀ anvÀnds i förhÄllandevis liten utstrÀckning. Denna del domineras i hög grad av stÄl och betong, till viss del kan detta förklaras med att trÀindustrin i Sverige under lÄng tid varit uteslutna frÄn viktiga omrÄden inom bygg- och infrastruktursektorn. VÀgverket tog initiativ till denna utredning som syftar till att ta reda pÄ varför det byggs sÄ fÄ trÀbroar för vÀgtrafik i Sverige. MÄlet med examensarbetet Àr att visa vilka hinder/osÀkerheter som aktörer inom olika delar av brobyggnadsprocessen upplever vid anvÀndandet av trÀ som konstruktionsmaterial samt att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som kan öka anvÀndningen av trÀ som konstruktionsmaterial vid brobyggande.
Val av material och utformning av sinnestrÀdgÄrdar för gravt utvecklingsstörda :
The purpose of this thesis was to determine what materials should be used when creating a stimulating garden for intellectually handicapped people and whether there are materials that are better than others to use in this kind of environment. How the materials preferably can be used and how the environment should be designed to satisfy the need of each individual will also be discussed.
Seriously intellectually handicapped people have the same level of intelligence as a normal 0-2 year old child. It is important to point out that these individuals can not be compared to a normal child in other aspects than the level of abstract thinking and perception of reality. As the grown up intellectually handicapped people have remained a lot longer on this stage of intelligence they have got more experience. (Kylén 1981)
It is important with a lot of different experiences for the brain to develop normally, which implies the use of many different materials to achieve the best stimulation (Kylén 1981).
Internationella inköp av prefabricerade stomelement : En studie om möjligheterna och svÄrigheterna vid import
Byggmaterialmarknaden i Sverige uppfattas idag som oligopolisk dĂ€r ett fĂ„tal företag dominerar en stor del av marknaden. Nya inköpsvĂ€gar för material kan öka konkurrensen och förĂ€ndra villkor för aktörer i branschen. Flera utredningar menar pĂ„ att import Ă€r en sĂ„dan inköpsvĂ€g som kan förĂ€ndra den nuvarande prisstrukturen. Men för företag som ser import som en möjlighet kommer Ă€ven ny problematik som mĂ„ste hanteras. Företaget Midroc har ett stort intresse i att utreda möjligheten för att köpa in fĂ€rdiga betongstommar frĂ„n andra sidan Ăstersjön.
Kan plansilon byggas billigare? : en ekonomisk jÀmförelse av tvÄ konstruktionstyper
Vid bygge av plansilor finns idag nÀstan uteslutande konstruktioner med prefabricerade
betongelement att vÀlja pÄ. Dessa har för nÀrvarande en maximal vÀgghöjd pÄ 4 m och
att bygga med tak blir för mÄnga en alltför dyr investering. Plansilofack byggda enbart i
trÀ var vanligare förr och de byggdes ofta med tak men anses idag inte klara av högre
höjder och större laster. BÄde trÀ som material och framförallt ett tak innebÀr flera
fördelar för en plansilo men det mÄste vara ekonomiskt försvarbart att bygga och
hÄllbart att anvÀnda. MÄlet med studien var att jÀmföra en 4 m silo uppbyggd av
prefabricerade betongelement med en trÀkonstruktion framtagen av Suntetorp SÀteri
som kombinerar trÀstolpar med betong i vÀggarna och har tak.
Akustisk trÀdgÄrdskonst : att ge sonisk karaktÀr Ät en plats
Ljud och trÀdgÄrd Àr kanske inte det första par man tÀnker sig som gifta men de tus
historia kan spÄras lÀngre tillbaka i tiden Àn man kan förestÀlla sig. NÀr jag bestÀmde
mig för att skriva min kandidatuppsats om akustisk trÀdgÄrdskonst trodde jag att
ljudinstallationer i trÀdgÄrdar och parker var ett nytt fenomen. En helt ny vÀrld
öppnade sig framför mina ögon dÄ jag insÄg att sÄ inte var fallet. Konstgjorda
ljudkÀllor, sÄsom gyllene fÄglar och vattenorglar, har kommit och gÄtt genom tiderna
medan naturliga ljud, sÄsom vind och fÄgelsÄng, bestÄtt. NÀr det kommer till vÄr
egen tid Àr trÀdgÄrdsljud, Àven om moderna material och tankesÀtt anvÀnds, en
konstform som starkt prÀglas och inspireras av sin historia.
Du kan skapa olika sorters ljudmiljöer i din trÀdgÄrd beroende pÄ vad du vÀljer att
anvÀnda för material.
UnderhÄllsbehov och underhÄllskostnader pÄ hÄrdgjorda ytor
Idag brottas en del av Sveriges kommuner och kyrkogÄrdsförvaltningar med nÄgot som populÀrt kallas för underhÄllsskulden. Skulden uppkommer pÄ grund av bristande underhÄll av olika skötselprodukter samt bristande ekonomisk planering.
HÄrdgjorda ytor Àr nÄgot det finns mycket av runt om i landets kommuner och förvaltningar vilket det hÀr arbetet handlar om. Syftet Àr att ta reda pÄ vilka underhÄllsbehov asfalt, grus samt betongmarksten och natursten krÀver samt hur kostnaderna ser ut för underhÄllet av dessa ytor. Genom en litteraturstudie och en intervju undersöks de olika materialen och problematiken runt dessa. Vidare rÀknas underhÄllskostnader ut med hjÀlp av ett datorprogram som heter KP-fakta.
Det framkom att vÀder, temperatur och mÀnsklig pÄverkan i form av trafikbelastningar med mera Àr de faktorer som stÄr bakom mÄnga skador och defekter pÄ de jÀmförda ytorna.
JÀmförelse mellan asfalt- och betongbelÀggningar, fördjupning mot betong
En transformator med ansluten nollpunktsutrustning har historiskt approximerats till att modelleras som ett avbrott mellan primÀr- och sekundÀrsida i nollföljd. Modelleringen har ansetts acceptabel, men pÄ senare tid har det upptÀckts att utrustning pÄ ena sidan av transformatorn har reagerat vid fel som skett pÄ den andra sidan. I de flesta fall har detta skett dÄ sekundÀrnÀtet bestÄtt av förhÄllandevis mycket kabel. Detta har skapat förvirring och funderingar kring huruvida transformatorn verkligen kan modelleras som ett avbrott i nollföljd. Denna rapport undersöker om det möjligen Àr nödvÀndigt att representera transformatorer pÄ annat sÀtt Àn vad som Àr normen idag vid nollföljdsmodellering.
Miljöaspekter vid rivning av betongstation
Detta examensarbete Àr framtaget för ett aktuellt rivningsprojekt i Gammelstad, LuleÄ, Ät StÄlsmide i LuleÄ AB. DÄ företaget inte sjÀlva har möjligheter att planera inför rivningen sÄ har StÄlsmide i LuleÄ AB dÀrför tagit kontakt med Ltu för att fÄ problemen lösta. Huvudsyftet med detta examensarbete Àr att ge StÄlsmide i LuleÄ AB ett underlag som de kan anvÀnda sig av vid rivning av det aktuella objektet. MÄlen med detta projekt var bland annat att upprÀtta förslag pÄ hur rivningsmomenten bör genomföras rent praktiskt samt att ta fram en specificerad mÀngdbeskrivning av rivningsmassor som kan uppstÄ. I denna rapport har tre olika rivningsmetoder behandlats.
FEM-modellering av en vattenkraftstation: UtvÀrdering av berÀkningar i 3D
Finita Element Metoden (FEM) Àr en numerisk approximativ berÀkningsmetod och dess ursprung kan spÄras till 1940-talet. Metoden, som under andra halvan av 1900-talet krÀvde programmeringskunskap och en djup teoretisk förstÄelse har under det senaste decenniet implementerats i allt anvÀndarvÀnligare mjukvaror. BerÀkningsmodeller byggs upp i CAD-liknande miljöer och resultaten kan Äterges i pedagogisk fÀrgskala. Detta har gjort att berÀkningar med hjÀlp av FEM blir allt vanligare vid dimensionering av betongkonstruktioner.Datorernas utveckling har medfört att allt mer komplicerade modeller kan byggas upp och analyseras. Denna utveckling har vÀckt ett intresse för att gÄ frÄn mestadels 2D-berÀkningar till fullskaliga 3D-modeller som beskriver hela konstruktioner.Arbetet med denna rapport har utförts i samarbete med konsultföretaget SWECO Infrastructure, som under första halvan av 2011 har detaljprojekterat en vattenkraftstation.