Syftet med denna studie ?r att med en intervjustudie unders?ka hur f?rskoll?rare resonerar att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg och hur f?rskoll?rare anser det p?verkar barns spr?kutveckling samt hur de inkluderar flerspr?kiga barn i h?gl?snings-situationerna. Studien utg?r ifr?n ett sociokulturellt perspektiv samt f?ljande fr?gest?llningar: 1) Hur resonerar f?rskoll?rare att de arbetar med dialogisk l?sning och boksamtal som pedagogiska verktyg f?r spr?kutvecklingen hos barn?, 2) Hur beskriver f?rskoll?rare att de planerar f?r h?gl?sning som en spr?kutvecklande aktivitet? samt 3) Hur resonerar f?rskoll?rare kring att inkludera flerspr?kiga barn under h?gl?sningen? Enligt Brodin och Renblad (2019) och Alatalo och Westlund (2021) s? anv?nds inte l?sningen som ett undervisningstillf?lle f?r att ge m?jlighet f?r barnen att utveckla sina spr?kkunskaper. Eftersom att f?rskolan har en viktig roll i barns spr?kutveckling menar vi att v?r studie ger en viktig inblick i hur f?rskoll?rare resonerar kring hur spr?kutvecklingen f?r barn i f?rskoleverksamheten kan se ut.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Syftet med studien var att underso?ka hur barn a?r delaktiga vid bokla?sning, med tillho?rande boksamtal. Underso?kningen utgick fra?n ett sociokulturellt perspektiv med fokus pa? att allt la?rande a?r situerat, samt att la?rande sker i interaktion tillsammans med andra individer. Fo?r att synliggo?ra barns delaktighet vid bokla?sningstillfa?llena och boksamtalen valde vi att anva?nda videofilmade observationer som metod fo?r att samla in material, detta gjordes a?ven fo?r att inte ga? miste om va?rdefull information.

?Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur några förskollärare använder sig av boksamtal vid högläsning för att bearbeta dess innehåll, samt om de upplever boksamtal som en metod för att förstärka språkutvecklingen hos barn i 3-5 års ålder. För att undersöka förskollärares arbete med boksamtal, har en kvalitativ metod tillämpats genom enkätutskick till nio kommunala förskolor. Uppsatsens teorianknytning handlar om bakgrund, boksamtal, bokval, metoder inför och under boksamtal samt pedagogens betydelse.Vi erfar att den litteratur som finns att tillgå vad det gäller språkutveckling via boksamtal är liten. Det kan påvisa att boksamtal i ett språkutvecklande syfte fortfarande är ett relativt nytt begrepp.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att undersöka hur eleverna utvecklar sin läsförståelse och läslust genom högläsning, loggböcker samt boksamtal. Genomförandet gjordes på gymnasieskolan i bygg- och fordonsprogammet. Resultatet visar att för flertalet av eleverna har högläsning med efterföljande boksamtal och loggboksanteckningar fallit väl ut..

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka föreställningar förskolepedagoger har om boksamtal som ett pedagogiskt verktyg för läsförståelse. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och intervjuat fyra förskolepedagoger. Våra frågeställningar är: Hur mycket utrymme ges för boksamtal i förskolan? Vilka metoder används vid boksamtalen? Vilka föreställningar har pedagoger omboksamtal och betydelsen av dessa för barnets framtida förståelse av texter? Resultatet av undersökningen visar att boksamtal används i mindre utsträckning som pedagogiskt verktyg i förskolan. Vi kan utläsa av svaren att pedagoger, som fortbildats i ämnet, har större förståelse för boksamtalets betydelse.

Högläsning med tillhörande samtal, så kallade boksamtal är mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av läsförståelsen betydligt mer än om förskolläraren enbart läst för barnen och inte följt upp med samtal efteråt.Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har av högläsning och boksamtal samt vilka tillvägagångssätt som används vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse. Frågeställningarna i studien är följande;-          Vilka uppfattningar har förskollärare av högläsning och boksamtal?-          Vilka tillvägagångssätt använder sig förskollärare av vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse i förskolan?Studien vilar på den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi och grundar sig på sju intervjuer med förskollärare som arbetar i barngrupper med åldrarna 1-3 år eller 3-5 år.  Resultatet visar på fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollärarna, dessa var; social aktivitet, frågor, språk samt verktyg..

Syftet med vår uppsats är att belysa hur elever kan utveckla sitt språk om lärare arbetar med boksamtal i undervisningen. Uppsatsen bygger på tidigare forskning kring ämnet och på en enkätstudie.Enkätstudien riktade sig till lärare som arbetar inom årskurserna 1-3 eftersom vår uppsats mest fokuserar på dessa årskurser. Genom att använda oss av enkätstudie ville vi få fram hur några lärare arbetar med boksamtal och vad de ansåg gjorde boksamtal kvalitativa. Sedan kunde vi koppla ihop teori med praktik och komma fram till olika sätt att arbeta med boksamtal i undervisningen.Vår förhoppning med denna uppsats är att andra lärare kan läsa detta och få inspiration till att använda sig av boksamtal i undervisningen..

Detta arbete handlar om hur högläsning och boksamtal kan användas för att arbeta med värdegrund i skolan. I uppsatsen presenteras tidigare forskning om högläsning och boksamtal, olika lässtrategier och värdegrunden i skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skönlitteratur kan användas i skolan för att arbeta med värdegrund. För att undersöka detta genomfördes högläsning och boksamtal i en elevgrupp. Den valda litteraturen var Tove Janssons novell ?Berättelsen om det osynliga barnet?.

Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats.

Det här examensarbetet handlar om litteraturläsning ur ett receptionsperspektiv, hur man kan arbeta med skönlitteratur i undervisningen i grundskolans senare år och då speciellt hur man som lärare leder goda och utvecklande boksamtal med eleverna. Arbetet består av en litteraturstudie och en undersökning. Undersökningsmaterialet utgörs av transkriptioner av två boksamtal samt elevernas reflektioner inför och efter samtalen. Studien visar att i en medveten och välplanerad litteraturundervisning, där elevernas läsupplevelser får stå i centrum, kan eleverna i mötet med skönlitteraturen få värdefull kunskap om sig själva och omvärlden. I boksamtalets dialog fördjupas deltagarnas läsupplevelser och de får möjlighet att uttrycka och pröva sina intryck, uppfattningar och värderingar..

Conversing about books at A-level - a qualitative study on six teachers experience from conversing about books.

Denna undersökning syftar till att lyfta fram dels elevers egna tankar kring användandet av boksamtal som en undervisningsmetod i klassrummet samt vad eleverna själva tycker om boksamtal. Att presentera elevernas egna tankar och funderingar har varit en viktig del för mig i denna undersökning, då jag känt att elevers tankar kring användandet av vissa undervisningsmetoder ofta inte representeras. I denna undersökning presenteras material som blivit insamlat i form av intervjuer och observationer. Detta material har sedan blivit analyserat med hjälp av tidigare forskning och facklitteratur. Jag har lagt stor fokus på både begrepp och teorier som författaren Aidan Chambers tagit upp i boken Böcker inom oss(1994) då jag granskat att han behandlat begreppet boksamtal på ett djupgående sätt. För att besvara mitt syfte med undersökningen utformade jag tre stycken frågeställningar som handlar om vad eleverna tycker om boksamtal och vad de själva tycker att de lär sig ut av boksamtal i klassrummet.

The aim of the study was to investigate how teachers work with reading aloud. The aim also included examining their ideas about and motives for reading aloud. The study consisted of interviews with three teachers at the lower level of compulsory school along with observation of one of these teachers during a reading aloud session. The interviewed teachers work at three different schools in the same geographical area.The analytical tools chosen for the study were the theories of Rosenblatt. The three basic skills that Damber et al.

Under de senaste ?ren har h?gl?sningen i f?rskolan utvecklats avsev?rt, men utf?randet har varierat mellan olika verksamheter. Numera kan h?gl?sning ske med traditionella fysiska b?cker samt med digitala b?cker fr?n olika appar. Med en traditionell h?gl?sning s? menar vi den h?gl?sningen, d?r en vuxen tillsammans med barnen l?ser h?gt fr?n en fysisk bok.