Enligt Ă„ngerrĂ€tten i distans- och hemförsĂ€ljningslagen 2:12, har en konsument rĂ€tt att frĂ„ntrĂ€da ett distansavtal gĂ€llande köp av en vara (eller tjĂ€nst) förutsatt att varan Ă„tersĂ€nds till nĂ€ringsidkaren i vĂ€sentligen oförĂ€ndrat skick. ÅngerrĂ€tten har sitt ursprung i bĂ„de EU-rĂ€ttsliga direktiv och svensk köprĂ€ttslig tradition. Vad som i praktiken med avses med i vĂ€sentligen oförĂ€ndrat skick preciseras inte i lag eller förarbeten. Av lagen och lagens förarbeten framgĂ„r dock att motivet med bestĂ€mmelsen Ă€r att konsumenten ska ha rĂ€tt att vidta de Ă„tgĂ€rder som krĂ€vs för att kunna undersöka varan utan att Ă„ngerrĂ€tten förverkas. Tolkningen av rekvisitet vĂ„llar sĂ€rskilda problem gĂ€llande Ă„ngerrĂ€tt avseende anvĂ€ndarinteraktiva hemelektronikprodukter, exempelvis datorer.Enligt rĂ„dande svensk rĂ€ttsordning Ă€r AllmĂ€nna reklamationsnĂ€mnden den instans dĂ€r tvister rörande tolkningen av rekvisitet i vĂ€sentligen oförĂ€ndrat skick mellan nĂ€ringsidkare och konsumenter avgörs.

The purpose of this paper was to carry out and evaluate a pedagogic ICT-project, where the computer was implemented in art class. Focus was on the consequences of collaboration and also on the students? understanding of their own performance, compared to techniques in traditional art class.The study was qualitative and began with studies in literature. The contents of the literature are the foundation of the discussion, especially theories concerning the learning process, IT and computer-based learning. In the project, three different groups of students from upper secondary school attended and they where given tasks to solve in the image editing program Paint Shop Pro.

Jag har skrivit en essÀ om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag anvÀnder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsomrÄdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. EssÀformen Àr mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfrÄga Àr: hur fÄngar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vÄrt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap?.Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter.

Föreliggande arbete utgör en delstudie i projektet Automatiserad telefonuppföljning inom KriminalvÄrden. Projektets övergripande syfte var att undersöka tillÀmpbarheten av Interactive Voice Response (IVR) som en modern metod för utvÀrdering, övervakning och pÄverkan av intagna som blivit villkorligt frigivna frÄn ett fÀngelsestraff. IVR Àr en metodik baserat pÄ automatiserade telefonintervjuer som bl. a innebÀr att en dator har programmerats för att ringa upp, stÀlla frÄgor, registrera svar och ge feedback till klienterna. I tidigare publikation frÄn projektet undersöktes med hjÀlp av automatiserade telefonuppföljningar (IVR) hur stress och mÄende samt anvÀndande av alkohol och droger utvecklas under de trettio första dagarna efter avslutad anstaltsvistelse (Andersson et al, 2011).

Den digitala utvecklingen bÄde i samhÀllet i stort och inom utbildning accelererar som aldrig förr. MÄnga ungdomar idag har tillgÄng till digitala verktyg sÄ som dator, mobiltelefon, surfplatta mm. Detta stÀller nya krav pÄ utbildning och dÀrmed ocksÄ nya krav pÄ lÀrarna. Ett urval av matematiklÀrare pÄ gymnasienivÄ fick i en webb-survey rangordna vilken kunskapsnivÄ de anser sig ha med avseende tre huvudomrÄdena som beskrivs av ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK): teknik, pedagogik, ÀmnesinnehÄll och kombinationer av dessa. Resultaten visar att lÀrarna anser sig ha en hög kunskapsnivÄ med avseende pÄ pedagogik och ÀmnesinnehÄll samt kombinationen av dessa men att kunskapsnivÄn ligger lÀgre nÀr det gÀller teknik och dÄ framförallt den rent tekniska biten (t.ex.

MÄlet med projektet har varit att sammanföra information frÄn flera olika kÀllor till en enda vy i ett PC-program. I ett stridsfordon kan det till exempel vara intressant att presentera data frÄn IR-kamera, dagsljuskamera, stridsledningssystem och/eller kartdatabas. Idag anvÀnds olika vyer för att presentera dessa informationskÀllor. Om personalen i stridsfordonet istÀllet kan delges allt detta via en enda vy sÄ ökar deras möjlighet att fatta snabba korrekta beslut i kritiska situationer. Ett annat resultat kan bli att informationsmÀngden i datorbilden blir sÄ stor att den till viss del minskar behovet av att inhÀmta omvÀrldsinformation via optiska utblickar, dÀr synen kan skadas av fientlig laser.

Jag har i min magisteruppsats följt fem elever under deras första Är i skolan. Eleverna visade vid slutet av förskoleklass samt vid skolstarten pÄ mycket lÄga resultat pÄ de tester som mÀtte fonologisk medvetenhet och bokstavskÀnnedom, omrÄden som mÄnga av dagens lÀs- och skrivforskare hÀvdar har stor betydelse för den tidiga lÀs- och skrivprocessen. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka om och hur arbetssÀttet med att endast anvÀnda datorn vid skrivandet har pÄverkat de fem elevernas vÀg in i skriftsprÄket.Tre av de elever jag följt i mitt arbete hade vid lÀsÄrets slut uppnÄtt den lÀs- och skrivförmÄga som förvÀntades för Ärskursen. De var samtliga mycket positiva till datorarbetet och föredrog datorskrivandet framför pennan. Alla tre elever upplevde att det var bÄde lÀttare och roligare att skriva pÄ datorn Àn med penna.

Spelandet om pengar pĂ„ Internet vĂ€xer dag för dag. Kasinospel, sportsbetting, lotterier med flera spel finns att spela över Internet. Allt man behöver Ă€r en dator med Internetuppkopp-ling och ett kreditkort. Även kortspelet poker har nu etablerat sig pĂ„ Internet. Detta poker-spel benĂ€mns idag i massmedia och folkmun som ?nĂ€tpoker?.

Undersöknings syfte var att nÀrmare ta reda pÄ hur ett grafiskt grÀnssnitt för en och samma webbplats lÀmpligt kan anpassas för att ge en likvÀrdigt god anvÀndarupplevelse oberoende anvÀndaren anvÀnder sig av en vanlig dator eller en tablet.För att undersöka problemlösande designmönster prövades en teorisyntes baserad pÄ befÀsta anvÀndbarhetslÀror, sÄ som metoder för visibility, affordance, mapping, begrÀnsningar och feedback samt tekniker för grafisk grÀnssnittsdesign och navigation mot en fallstudie.Fallstudien utgjorde en del av ett större projekt, att ta fram ett koncept för en webbplats avseende ett arkitekturmagasin, att vara kompatibel med sÄvÀl en desktop som en tablet avseende möjligheten att med gott resultat ta del av samma tjÀnstekoncept oberoende plattform.Fallstudien gjordes i flera steg genom att först skapa ett passande tjÀnstekoncept avseende webbplatsens syfte, för att sedan i iterationer skapa ett interaktions- och ett grafiskt ramverk. Under produktionen togs framför all tvÄ saker i beaktande; inputmöjligheter bÄde för desktop med mus och tablet med hand eller finger samt konceptuell modeller vad gÀllande navigation frÄn bÄde tablet och desktopbruk. Iterationerna avslutades med anvÀndartester dÀr fyra personer fick prova de framkomna koncepten.Resultatet och analysen av fallstudien pekar pÄ att det finns riktlinjer vilka en designer kan och eventuellt bör följa för att fÄ ett lyckat resultat.Bland dessa riktlinjer Àr finkÀnsligheten gÀllande input den klara skillnaden mellan en desktop med en mus och en tablet med pekskÀrm. DÀrför bör alla interaktiva objekt alltid utformas och placeras sÄ att de Àr lÀtta att aktivera oberoende metod för input.För ökad lÀsbarhet bör inte för liten text anvÀndas och dessutom tillkommer avvÀgning för navigation dÀr det Àr viktigt att inte fastna i gamla webbdesignkonventioner med djupa hierarkier, utan i stÀllet strÀva mot en informationsarkitektur som möjliggör för enkel översikt och navigering.Analysen visar Àven pÄ att överdÄdig grafik bör undvikas för att inte försÀtta anvÀndaren i en situation dÀr den behöver fundera över hur den ska göra nÄgot snarare Àn vad..

Detta examensarbetes syfte Àr att undersöka hur valda restriktioner för PDOP-vÀrdet samt val av antal observationer pÄverkar precision, noggrannhet och tidsÄtgÄng vid mÀtning med Riksskogstaxeringens GPS-utrustnig (Geoexplorer II) i tvÄ dimensioner. Försöket utfördes kring en av SLU utmÀtt punkt i Lill-Janskogen nÀra SLU i UmeÄ. Försöksytan Àr belÀgen i en svag nordvÀstlig sluttning ungefÀr 200 meter frÄn ett krön och karaktÀriseras av grov granskog. MÀtningar utfördes pÄ försöksytans centrumpunkt under tio timmar 08°0-16°0, tvÄ olika dagar, den 27:e februari och den 15:e mars. Under en och samma timma, 12°0-13°0 bÄda dagarna mÀtte ocksÄ sex andra mottagare, placerade i en kvadrat med sidan 20 meter runt centrumpunkten, sin position.

FrÄgorna jag stÀller i mitt forskningsarbete utgÄr frÄn pojkars bristande intresse för skönlitteraturlÀsning. Problemet har uppmÀrksammats sÄvÀl i massmedia som inom skolvÀrlden. Syftet med min uppsats Àr att undersöka varför fyra pojkar Àr ointresserade av att lÀsa skönlitteratur, vad de lÀser, nÀr de lÀser och var de lÀser. Arbetet innefattar Àven frÄgestÀllningen om de vet varför skönlitteraturlÀsning ingÄr i skolans uppgifter och vad som Àr positivt med lÀsningen. De didaktiska frÄgorna varför, var, nÀr och vad utgör en grund för min frÄgestÀllning.Undersökningen bestÄr av kvalitativa intervjuer med fyra pojkar i grundskolans Är 8.

Tekniken expanderar pÄ olika sÀtt inom skola och utbildning i den digitala tidsÄldern. Ett uttryck för detta Àr sÄ kallade 1:1-lösningar, det vill sÀga tekniklösningar dÀr varje elev har sin egen dator. Det anstÄr forskningen att klargöra hur tekniken bör integreras i undervisningen för att pÄ bÀsta sÀtt frÀmja elevernas lÀrande, vilket torde vara sÀrskilt angelÀget nu dÄ det Ànnu inte Àr vederhÀftigt belagt att digitala verktyg faktiskt har en potential att frÀmja elevers lÀrande.Denna fallstudie utgör formen av ett förslag pÄ hur tekniken kan integreras i undervisningen för att frÀmja elevers lÀrande i 1:1-lösningar. Genom en fenomenologiskt inspirerad ansats fokuseras gymnasieelevers upplevelser av ett digitalt verktyg, lÀrplattformen Socrative. Centrala frÄgestÀllningar Àr hur Socrative kan fungera som ett stöd för elever i deras lÀrande och hur detta verktyg kan pÄverka elevers motivation.

Undersökningens syfte har varit att studera förskollÀrares arbete med och uppfattningar kring rörelse för att fÄ en insikt i vilken roll rörelse har i förskola respektive förskoleklass. Ett vidare syfte var att undersöka om det fanns nÄgra skillnader i arbetet med rörelse i den dagliga verksamheten mellan förskollÀrare i förskola och i förskoleklass. Förskolan och förskoleklassen har olika lÀroplaner och vikten av rörelse framkommer mycket olika i dessa. Förskolans lÀroplan lÀgger en större vikt vid rörelse och fysisk aktivitet Àn vad skolans lÀroplan gör. Betyder det att förskollÀrares arbete förekommer mindre i förskoleklassen Àn i förskolan? Forskning har visat att barn blivit mer stillasittande.

Syfte: Studiens övergripande syfte var att undersöka hur specialpedagoger beskriver ÄtgÀrder avsedda att stödja och utveckla elevers lÀrande inom kommunal vuxenutbildning. Studien har Àven undersökt hur specialpedagoger beskriver elever i behov av stöd och om det finns nÄgra specifika svÄrigheter.Teori: Studien har en sociokulturell ansats. LÀrande och utveckling ses som kommunikativa processer. Grunden för lÀrande Àr interaktion och samarbete. Vygotskys begrepp mediering innebÀr olika former av stöd i lÀroprocessen.

Bakgrund: Maria Montessoris vision var att hennes pedagogik inte skulle bli Äldrad och förlegad utan att stÀndigt hÄllas levande. Med ett vÀxande och varierande samhÀlle bör IKT anvÀndas som ett naturligt arbetssÀtt i den förberedda miljön pÄ Montessoriskolor inom en snar framtid.Om vi tidigt lÀr barnen att kritiskt granska och handskas med den nya tekniken och vad den kan anvÀndas till. DÄ behöver de inte vÀxa upp till passiva tonÄringar, som sitter timtals framför bildskÀrmen(Montessoritidningen, 2004)Syfte:Mitt syfte Àr att undersöka elevers förhÄllningssÀtt och deras anvÀndning av IKT inom den förberedda miljön i Montessoriskolan och pÄ sÄ sÀtt fÄ fram en genuin bild av hur moderniteter formar elevers studerande.Metod:Undersökningen gjordes med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer och observationer. Jag har observerat datoranvÀndningen av tvÄ klasser i en Ärskurs 2-3:a respektive 4-5:a. Mina observationer ligger till grund för urvalet av de intervjuade eleverna.