Den formella lĂ€s- och skrivundervisningen i Sverige inleds i Ă„rskurs 1. Hur lĂ€s- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig Ă„t mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod dĂ€r inlĂ€rningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvĂ€rdera hur ett antal lĂ€s-, skriv- och sprĂ„kförmĂ„gor pĂ„verkas av Tragetons lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod via dator jĂ€mfört med traditionell lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I studien deltog totalt 26 elever i Ă„rskurs 1 pĂ„ en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med lĂ€s- och skrivinlĂ€rning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt lĂ€s- och skrivinlĂ€rningssĂ€tt.

Föreliggande studie syftar till att ta reda pÄ vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lÀrare som anvÀnder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrÄn lÀst litteratur tagit reda pÄ ett antal fördelar och Àven tagit del av flera exempel pÄ vinster frÄn lÀrare genom intervjuer.De intervjuade lÀrarna anvÀnder datorn/IT pÄ en mÀngd olika sÀtt. De lÀrare som jag intervjuat Àr alla intresserade av att arbeta med dator/IT-anvÀndning i skolan. Sammanfattningsvis anvÀnder lÀrarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns mÄnga faktorer som pÄvisar vÀrdet av att anvÀnda datorn/IT i skolan. Bl.a.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad vetskap om vad elever och lÀrare har för erfarenheter och instÀllningar till informations- och kommunikationsteknik, IKT, i skolan samt hur elever upplever att de lÀr genom IKT. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande problemstÀllningar: Vad har elever och lÀrare för erfarenheter av Smart ? board och dator i skolan? Vad har elever och lÀrare för instÀllning till Smart ? board och dator i skolan? Hur upplever elever att de lÀr genom Smart ? board och dator? Vi har utfört en kvalitativ undersökning pÄ en skola i skolÄr 4. Vi har intervjuat elever och lÀrare samt utfört observationer. I arbetet tas olika teoretikers syn pÄ barns utveckling och lÀrande upp.

Denna rapport beskriver utvecklingen av en applikation som tar emot en ström av positionsdata som sedan behandlas och renderas ut pÄ skÀrmen i realtid. Det sÀtt som applikationen fÄr strömmen av data kan vara frÄn olika kÀllor, exempelvis frÄn en annan dator, en lokal fil eller tangentbordsinmatning frÄn samma dator. Rapporten börjar med bakgrund till arbetet, sedan presenteras designen med förklaringar av de mest relevanta delarna. Slutligen diskuteras resultatet och en implementation för uppspelning av fotbollsmatcher presenteras..

Detta projekt handlar om att skapa en WiFi-accesspunkt pÄ en dator dÀr datatrafiktill och frÄn applikationer pÄ en smartphone kan avlyssnas. Första steget i projektetvar att skapa accesspunkten pÄ en bÀrbar dator med Windows 7 operativsystemetoch att dokumentera tillvÀgagÄngssÀttet. Programmet Wireshark installerades sedanför att lyssna av internet trafiken mot en Android smartphone. Sista steget i projektetvar att mÀta och tolka nÀtverkstrafik pÄ ett antal populÀra "appar". En relativjÀmförelse gjordes mellan apparna med cache-minnet pÄslaget kontra avslaget..

Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga hur lÀrarnas syn pÄ och instÀllning till datorn i undervisninggen pÄverkar den praktiska tillÀmpningen. Undersökningen avser lÀrare inom grundskolan i PiteÄ kommun, frÄn förskoleklass till Ärskurs 9. I genomförandet av undersökningen har vi anvÀnt oss av enkÀter som besvarades av 60 stycken lÀrare, samt kompletterande djupintervjuer av fyra stycken lÀrare frÄn olika skolor. Undersökningen visar pÄ att dator och IT anvÀndandet hos lÀrare inom PiteÄ Kommun Àr utbrett. Beroende pÄ lÀrarnas lokala förankring och deras syn pÄ datoranvÀndning i skolan varierade kontinuiteten i anvÀndandet.

Automatisk sparning i datorprogram underso?ks fra?n perspektivet hur anva?ndare upplever tryggheten till att deras arbete ska finnas kvar na?r de arbetar med en dator, och hur de reagerar pa? en ny typ av design. Det finns ett problem som ligger i hur datorer rent tekniskt a?r uppbyggda, ja?mfo?rt med hur datoranva?ndare a?r vana att objekt fungerar i verkligheten. Nuvarande och gamla dator- program har tittats pa? fo?r att se hur de har lo?st funktionerna kring sparning.

Syftet med vÄrt förÀndringsarbete var att se om vi kunde förÀndra ungdomars instÀllning till vÄld i tv-spel. Under sju veckor genomfördes arbetet i en Ärskurs sju pÄ en skola i en Norrlands kommun. Vi valde detta Àmne dÀrför att tv-spel intresserar oss vÀldigt mycket och dels för att det inte forskats sÄ mycket om ungdomars pÄverkan sÄ mycket. Vi valde att med en attitydmÀtning och en enkÀt försöka Ästadkomma en förÀndring hos ungdomarnas instÀllning. Vi anvÀnde oss av samma enkÀt och attitydmÀtning vid tvÄ tillfÀllen, en i början och en i slutet, för att se om det blivit nÄgon förÀndring.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

MÄnga företag och organisationer vill kunna skydda kÀnsligdata frÄn obehöriga. En lösning pÄ detta problem Àr attseparera intranÀt frÄn Internet. Ett sÀtt att Ästadkommaen sÄdan separering Àr genom att anvÀnda virtuella nÀtverk(VLAN). I denna rapport undersöks det om sÀkerheten hosVLAN Àr tillrÀckligt hög för att tvÄ virtuella nÀtverk skakunna ersÀtta tvÄ fysiskt separerade nÀtverk. För att undvika att anvÀnda en dator till vardera nÀtverk anvÀnds virtualisering, vilket gör det möjligt att ansluta en fysisk dator till tvÄ virtuella nÀtverk.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka elevers upplevelse av en virtuell laboration i matematik och av laborationens inverkan pĂ„ deras motivation att lĂ€ra och intresse för Ă€mnet, pĂ„ deras förstĂ„else av stoffet och möjligheten till meningsfullt lĂ€rande och slutligen pĂ„ deras skicklighet och arbetssĂ€tt. Även omfattningen av elevernas anvĂ€ndning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild. En serie laborativa uppgifter placerades i följd pĂ„ en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet rĂ€ta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkĂ€t efter laborationen besvarade eleverna frĂ„gor om hur de upplevde sitt lĂ€rande.

Idag finns som alltid behovet att distribuera media. Allt eftersom prestandan för överföring av information i dator-nÀtverk har ökat har detta blivit möjligt genom streaming, strömmande media. Detta innebÀr att klienten inte behöver ladda ner hela materialet för att kunna se eller lyssna pÄ det. Allt eftersom kravet pÄ kvalitén av materialet ökar blir kraven pÄ nÀtverket högre. Precisallt Media AB Àr ett företagsom sysslar med digital skyltning.

AnvÀndbarhet Àr idag en del av mÀnniska-dator interaktion som bl.a. Södertörns högskola satsar pÄ att lÀra ut. Syftet med denna undersökning Àr att belysa anvÀndbarheten pÄ Södertörns högskolas hemsida. För att definiera anvÀndbarhet anvÀnds den internationella standarden för anvÀndbarhet (ISO 9241-11, 1998) samt mÀnniska-dator interaktionsforskaren Jacob Nielsens definition av anvÀndbarhet. Detta har genomförts genom en observationsstudie med fem anvÀndare.

Ett arbete om förskollÀrares syn pÄ IKT kopplat till strÀvansmÄlen i Lpfö 98..

VT 2012, SSA 133Handledare: Lilian Nygren-Junkin.