Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

InternetanvÀndandet i Sverige har ökat under flera Är och det finns tendenser pÄ att det fortsÀtter att öka. Det ökande anvÀndandet medför inte bara positiva aspekter utan Àven negativa aspekter som olika Internetrelaterade hot och risker som kan drabba anvÀndare. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ om InternetanvÀndningen och dess aktiviteter och tjÀnster fortsÀtter att öka. Ytterligare en anledning var att undersöka om kunskapen och medvetenheten om Internetrelaterade hot och risker har ökat hos InternetanvÀndare samt hur de skyddar sin dator mot de olika hoten och riskerna. För att styrka och fÄ bÀttre relevans pÄ uppsatsen innehÄller teorikapitlet bland annat korta beskrivningar om de vanligaste begreppen inom Internetrelaterade hot, risker och sÀkerhetsskydd samt statistik om hur InternetanvÀndandet har sett ut de senaste Ären.

Denna studie behandlar Àmnet Äldrande finska krigsbarn. Dessa barn förflyttades i unga Äldrar till Sverige pÄ 1940- talet. DÄ krigets intensitet i Finland kom att vÀxla blev dessa barn förflyttade fram och tillbaka mellan lÀnderna med en eller ett par Ärs intervaller. Detta pÄverkade av förklarliga skÀl deras sociala trygghet och utveckling under resten av livet. Syftet med denna studie har varit att ta reda pÄ om huruvida gruppen Äldrande finska krigsbarn Àr i behov av sÀrskilda insatser eller sÀrskilda kunskaper hos socialarbetare i bemötandet av denna grupp.Studien utgÄr ifrÄn en fenomenologisk forskningsansats av induktiv karaktÀr. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med personer som har denna bakgrund.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Den hÀr rapporten undersöker om och i sÄ fall hur webbplatser kan anvÀndas som ett Äterkommande inslag i matematikundervisning. Bland annat Skolverkets utvÀrdering av grundskolan 2003 visade att matematiklektioner av mÄnga elever upplevs som lÄngtrÄkiga och enformiga. Med rÀtt utformade applikationer för dator och Internet kan kanske ett medium för ett annorlunda och för eleverna mer engagerande sÀtt att lÀra matematik erbjudas. Inom det hÀr projektet konstruerades en webbplats med uppgifter som nÀstan uteslutande utformats som smÄ spel och sedan delat sin i nivÄer efter svÄrighetsgrad. För att klara en nivÄ och pÄ sÄ sÀtt ta sig vidare till nÀsta behöver en elev först klara alla uppgifter pÄ den aktuella nivÄn.

MTAB har efterlyst en mÀtmetod för positionsbestÀmning av kontaktledningen som inte baseras pÄ avbildande teknik. Ett liknande intresse finns hos Banverket, som Àger i stort sett all jÀrnvÀg i Sverige. MTAB gav uppdraget att skapa en mÀtmetod till Damill AB. FrÄgestÀllningen kom att diskuteras, olika lösningar testades vid ett antal tillfÀllen. Det ursprungliga mÄlet var att anvÀnda metod baserad pÄ induktiva principer, men blev ersatt av metod baserad pÄ kapacitiv teknik.

I en skola som i hög grad Àr utrustad med digital teknik utnyttjas ÀndÄ inte tekniken till alla de möjligheter som IT erbjuder. Pedagogikens utveckling i förhÄllande till tekniken diskuteras i det hÀr arbetet utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder och integrerar digitala redskap i undervisningen, samt hur de beskriver möjligheter och förutsÀttningar att utveckla undervisningen med hjÀlp av digitala redskap. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en enkÀtundersökning pÄ fyra kommunala skolor. VÄra resultat visar att lÀrarna anvÀnder och integrerar digitala redskap i ganska stor utstrÀckning, men det finns fortfarande mÄnga som inte utnyttjar redskapen fullt ut.

Arbetet bygger pÄ en kvalitativ forskningsstudie över elevers aktiviteter vid datorn i och med lektionstillfÀllen. Rapporten visar huruvida elever anvÀnder sina skoldatorer till annat Àn vad som Àr avsett för undervisningen. Skolans reglering av elevernas datoraktivitet samt strategier som eleverna tar till för att kringgÄ dessa regler Àr ytterligare tvÄ aspekter som hanteras. UtifrÄn intervjuer delges elevernas egna perspektiv pÄ fenomenet och dÀrtill en objektiv bild begrundad pÄ observationer. Insamlat datamaterial har analyserats utifrÄn relevant litteratur samt tidigare forskning och delgett ett resultat.

Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. PÄ sÄ vis kan studien Àven visa om datorn kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga lÀngd, antal lÄnga ord, stavfel, utelÀmnade punkter, utelÀmnad stor bokstav efter punkt och anvÀndandet av ord med talsprÄk visade att eleverna skriver en annorlunda text pÄ datorn Àn vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en lÀngre text pÄ datorn innehöll den datorskrivna texten Àven fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelÀmnade punkter och utelÀmnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll dÀremot en mindre andel ord med talsprÄk men en större andel lÄnga ord. DÀremot var det ingen direkt skillnad vad gÀller meningarnas genomsnittliga lÀngd..

Den hÀr c-uppsatsen Àr en studie om hur av delar av Manuel Castells teorier om den digitala klyftan, den informationella revolutionen och flödesrummet överensstÀmmer med ett urval av akademiska artiklar som publiceras under Ären 1990-2010 i databasen LISA (Library and Information Science Abstracts). Den digitala klyftan ett gap med ojÀmn tillgÄng till dator med internetuppkoppling. Studien Àr utförd med litteraturstudier och textanalytiska metoder. Castells fick stor uppmÀrksamhet för InformationsÄldern: Ekonomi, SamhÀlle och Kultur, NÀtverkssamhÀllets FramvÀxt. Syftet Àr att med en litteraturstudie undersöka om det skett nÄgon förskjutning i förklaringen av den digitala klyftan.

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det gÄr att pÄverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd kÀnsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som Äterföljer denna. Det undersöks ocksÄ om Älder eller dator- och spelvana kan pÄverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i tvÄ grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musiklÀggning, och efter det svara pÄ frÄgor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mÄn kan pÄverka ovannÀmnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jÀmförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter Àr betydligt lÀttare att pÄverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur vÀl spelaren uppfattar dessa förÀndringar Àr dennes vana utav spel och datorer.

Denna kandidatuppsats Àr en uppsats gjord pÄ Programmet för Pedagogisk Mjukvaruutveckling vid Högskolan i Halmstad Är 2004. Uppsatsen tar upp problemet med att presentera stora mÀngder text pÄ smÄ skÀrmar samt vad tidigare forskning framför om design mot dessa. Syftet med uppsatsen var att undersöka effekter som kan pÄverka lÀsförstÄelsen och lÀsbarheten vid lÀsande pÄ handhÄllna datorer. Den litteratur vi anvÀnde bestod frÀmst av artiklar inom omrÄdet för design, framförallt design mot smÄ skÀrmar. Den primÀrdata vi fick fram insamlades genom ett lÀsförstÄelse test med efterföljande djupintervju angÄende lÀsbarhet.

Att en dator hÀnger sig, inte gör som man vill eller bara Àr obegriplig Àr inget nytt fenomen. Dock Àr detta en del av vardagen pÄ diariet i Regionens Hus i Mariestad, dÀr de tre registratorernas arbetsprocesser innehÄller ett antal problem som bland annat Àr datorrelaterade. Rapporten beskriver arbetet pÄ diariet, de problem som finns, vem som Àger problemen, och innehÄller ocksÄ en diskussion runt de befintliga problemen. Rapporten tar upp allt frÄn postöppning till sökfel i programmet Diabas och mycket annat som ingÄr i arbetet som registrator. De problem som finns i arbetet pÄ diariet har hopat sig över registratorerna som kÀnner att det inte finns nÄgon sjÀlvklar part som de kan vÀnda sig till för att fÄ hjÀlp.

Syftet med denna undersökning var att se om det gick att fÄ en fingervisning om det blir skillnad i resultat dÄ elever fÀrdighetstrÀnar matematik (ekvationer) med hjÀlp av dator, respektive papper och penna. Undersökningen omfattade tre klasser Ärskurs ett pÄ ett estetiskt gymnasium. Halva klassen fÀrdighetstrÀnade med hjÀlp av datorer och andra halvan fÀrdighetstrÀnade med hjÀlp av papper och penna. Alla grupper fick samma instruktioner samt uppgifter. Före och efter fÀrdighetstrÀningen fick eleverna genomföra en diagnos.

I dagens samhÀlle har den tekniska utvecklingen gÄtt snabbt framÄt. Det krÀvs i stort sett i de flesta yrken att man har en god datorvana. Som blivande bildlÀrare vill jag se hur man kan arbeta med att föra in datorn i bildÀmnet. Att arbeta med datorstödd undervisning i bildÀmnet Àr nÄgot som bÄde kursplan och lÀroplan föresprÄkar. Mot bakgrund av detta har jag intervjuat tre stycken lÀrare pÄ olika skolor som berÀttar om hur de gör för att arbeta med datorn i sin undervisning.