Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Uppsatsen syftar till att utvÀrdera informationssÀkerheten i Olofströms kommuns IT-verksamhet för att jÀmföra resultatet med BITS. Vidare syfte med uppsatsen Àr att se över de övriga Blekingska kommunernas syn pÄ informationssÀkerhet samt hur de arbetar med det. Uppsatsen klarlÀgger Àven Olofströms kommuns anstÀlldas syn pÄ informationssÀkerhet samt ger en sammanfattning hur deras dator-, lösenords- och e-posthantering ser ut. En tillsyn av Olofströms kommuns dokument "SÀkerhetsinstruktion IT, för anvÀndare" genomförs för att utvÀrdera huruvida dokumentet uppnÄr en acceptabel sÀkerhetsnivÄ för informationshantering.Sammanfattningsvis visar resultaten att Olofströms kommun genomför ett aktivt arbete med informationssÀkerhet. Resultaten visar Àven att de övriga Blekingska kommunerna anser att informationssÀkerhet Àr viktigt och de jobbar nÄgorlunda likvÀrdigt med det.

PÄ senare Är har datorer blivit allt mer utvecklade och utbredda inom de flesta omrÄden. En av datorns mÄnga fördelar Àr dess flexibilitet, en och samma dator och bildskÀrm kan anvÀndas till mÄnga olika saker. Detta arbete syftar till att utnyttja datorns resurser i fritidsbÄtar. MÄlet med arbetet Àr att konstruera och bygga en rigg för ett datorsystem att anvÀnda i bÄtar. Riggen skall anvÀndas som plattform för vidare testning och utveckling av programvara.

I dagens samhÀlle ser vi fler och fler företag som vill att vi gÄr med i deras Facebook-grupp eller blir deras följare pÄ Twitter (sociala medier). Vi har undersökt hur detta har pÄverkat företagens marknadskommunikation och vad den allmÀnna konsumenten tycker om företag pÄ sociala medier. Tack vare, eller pÄ grund av, sociala medier Àr det numera vanligare med sÄ kallad Word of Mouth (Äsiktsspridning) via nÀtet och detta kan leda till bÄde positiv och negativ kritik mot företagen. Det Àr Àven vanligare med "Customer relationship management" som beskrivs som ett sÀtt att skapa relationer med olika intressenter, i vÄrt fall via Internet.Vi intervjuade kommunikationsansvariga pÄ tre svenska företag, gjorde en enkÀtundersökning med de allmÀnna konsumenterna gÀllande hur sociala medier har pÄverkat företags marknadskommunikation och analyserade hur Äsikterna skiljer sig Ät. Av detta kom vi bland annat fram till att företags marknadskommunikation har pÄverkats av sociala medier men att det inte alls Àr lika vanligt att ungdomar följer företag pÄ sociala medier som vi först hade trott..

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.

Vi har i detta arbete undersökt om det gĂ„r att anvĂ€nda datorn som ett pedagogiskt hjĂ€lpmedel i NO-Ă€mnena, Ă„r 4-9, utan att ha specialprogram. Vi har utgĂ„tt frĂ„n Microsoft Office 97 och studerat följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur kan det utnyttjas? Är det möjligt att hinna sĂ€tta sig in i det inom en vanlig lĂ€rartjĂ€nst? GĂ„r det att skapa en pedagogisk resurs av datorerna utan specialprogram? För att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar har vi studerat litteratur för att se vad som menas med en pedagogisk resurs. Vi har lĂ€st om olika inlĂ€rningsteorier och om hur datorn anvĂ€nds idag. Vi har dessutom gjort 6 applikationer i programmen Access, Excel och PowerPoint och skrivit en lĂ€rarhandledning till dessa för att intresserade ska kunna göra dem sjĂ€lva.

Detta examensarbete visar pÄ vilka faktorer somyngre elever finner motiverande nÀr det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i Äk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktiksÄ observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sÀtt att arbeta pÄ.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda pÄmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill Àr: att andra kan lÀsa, att fÄ göra nÄgot nytt och annorlunda, att fÄ mertid med datorn, att fÄ skriva, att kunna lÀsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation fÄr oss lÀrare att förstÄeleverna bÀttre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lÀrare kan fÄ en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förstÄelse för attInternet ger oss den möjligheten..

Med ökat miljömedvetande frÄn transportbolag har Àven ökad uppföljning pÄ förarnas körbeteende kommit mer och mer. Man försöker förbÀttra förarnas beteende för att minska förbrukningen av drivmedel. NÀr det gÀller kollektivtrafiken pÄverkar förarnas körbeteende inte enbart förbrukningen utan Àven passagerarnas komfort. För att förbÀttra komforten har önskemÄl om möjligheter till uppföljning uppkommit.Denna rapport beskriver framtagningen av en accelerationsmeter för bussar. Systemet kan mÀta och lagra g-krafter frÄn en accelerationssensor som sedan ska skickas till en dator i fordonet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar kring barnens skriftsprÄksutveckling och hur andra uttrycksformer kan knytas till detta arbete. Som metod för undersökningen anvÀnde jag fokusgruppsintervju som Àr en kvalitativ metod. Respondenterna var en grupp om fem pedagoger pÄ en förskola i Norrbottens lÀn. De var alla kvinnor i samma Äldersspann med varierande utbildningsbakgrund. Resultat som framkom var att barnen uttrycker sitt intresse för skriftsprÄk genom att börja intressera sig för skriftbilderna av det egna och andras namn.

Detta examensarbete var ett utav tvÄ som ingick i ett projekt dÀr en enhet för vibrationsmÀtning togs fram. Examensarbetet utfördes hos Land Systems HÀgglunds och syftet med enheten var att kunna bedöma servicebehov av stridsfordon, utifrÄn uppmÀtt pÄverkan av vibrationer. Enheten skulle vara liten och billig för att kunna monteras i alla fordon och lagra information om hur stora pÄfrestningar fordonen utsÀtts för. Som bas för enheten valdes en digital signalprocessor. Tre accelerometrar mÀter vibrationerna i x-, y-, och z-led.

Arbetets syfte har varit att klargo?ra hur Nybro Energi ABs miljo?dator utfo?r sina bera?kningar och om bera?kningssa?ttet den anva?nder a?r korrekt.Genom att ha kritiskt analyserat hur miljo?datorns bera?kningar a?r strukturerade genomfo?rde vi kontrollbera?kningar och kunde med hja?lp av DU-teknik skapa en laborationsmall fo?r ja?mfo?relsebera?kningar och o?vriga tester.I resultatet finns en ja?mfo?relse mellan laborationsmallens och miljo?datorns utra?knade pannverkningsgrad vid olika tidpunkter. Ha?r framga?r a?ven miljo?datorns formelstruktur och hur vardera formel ha?nger samman.Ur resultatet kan slutsatsen faststa?llas att miljo?datorn utfo?r korrekta bera?kningar eftersom pannverkningsgraderna sta?mde o?verens. Eventuella felka?llor sa? som ma?tfel gjorde dock att ett sa?krare resultat hade uppna?tts om en mer grundlig och genomga?ende underso?kning gjorts, da?r alla givare och enheter som fo?rser miljo?datorn med information kontrollerats.Avslutningsvis ges na?gra fo?rba?ttringsfo?rslag som Nybro Energi AB kan go?ra fo?r att sa?kersta?lla att miljo?datorn utfo?r noggrannare och mer verklighetstrogna bera?kningar. .

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att studera anvÀndargrÀnssnittet pÄ ICA-lagrets datorterminal i VÀsterÄs och ta fram ett nytt designförslag för det virtuella tangentbordet. Detta för att effektivisera det befintliga anvÀndargrÀnssnittet och höja sÀkerheten för de anstÀllda.Metod: För att nÄ studiens syfte har ett kvalitativt och tolkande angreppssÀtt anvÀnts, men med kvantitativt element. Intervjuer och mÀtningar har genomförts med sex respondenter respektive Ätta testpersoner.Slutsats: Resultatet visade att det befintliga tangentbordet har brister. Min slutsats Àr att en redesign av ett virtuellt tangentbord kan minska feltryckningar och knapptryckningar, öka skrivhastigheten och pÄskynda navigeringen. Detta bidrar till att det blir mindre trafikstopp, irritation och stress.

MandometerŸ Àr ett medicinskt hjÀlpmedel som anvÀnds för att normalisera Àtbeteende hos personer med övervikt och Àtstörningar. MandometerŸ har utvecklats av Mando Group AB och anvÀnds i behandling pÄ Mandometer- och Mandoleankliniker i Sverige, USA och Australien. Det har nyligen skett en utveckling av MandometerŸ frÄn generation fyra till generation fem. Den nya versionen bestÄr av en tunnare vÄg och en mobilapplikation, istÀllet för en vÄg och en bÀrbar dator. Det finns ingen tidigare studie kring den nya versionens anvÀndarvÀnlighet.

Vi ser en förÀndring i hur vi anvÀnder applikationer. FrÄn att tidigare varit associerat till en dator och begrÀnsat till ett par operativsystem finns de numera överallt. Fler plattformar innebÀr att man mÄste utveckla en applikation till var och en av dessa. Detta gör att utvecklingstiden och kostnaderna ökar och efterfrÄgan av crossplattformlösningar i form av webbapplikationer har dÀrför ökat. Vi tittar nÀrmare pÄ hur det gÄr att anvÀnda sig av HTML5, och övriga tekniker som en modern webblÀsare har integrerat stöd för, för att utveckla webbaserade applikationer. Vi tar reda pÄ om det finns nÄgra hinder eller begrÀnsningar i detta och om det finns nÄgra fördelar i att anvÀnda webben som plattform. Resultatet indikerar att med de nya tekniker som Àr pÄ ingÄng kan man utveckla webbbaserade applikationer med prestanda motsvarande Java eller C#.

Spelindustrin vÀxer för varje Är som gÄr, och mycket har hÀnt pÄ senare Är. Detta och mitt intresse om dator/tv-spel gör att jag finner det relevant att ta reda pÄ hur det Àr att jobba i spelbranschen och skaffa mig kunskap om hur det fungerar i branschen. Det finns mÄnga positioner inom spelbranschen och det Àr inte lÀtt för en utomstÄende att förstÄ hur mycket arbete, tid och pengar spelföretag lÀgger ner för att slÀppa ett spel pÄ marknaden och förhoppningsvis fÄ det att sÀlja bra. En annan viktig aspekt i spelbranschen Àr hur det fungerar rent ekonomiskt och vart all budget kommer ifrÄn för att producera ett spel. Jag har ocksÄ valt att titta nÀrmare pÄ hur det gÄr till nÀr man ska skaffa sig jobb i branschen. Genom litteraturstudier analyserar jag hur det kan tÀnkas vara att jobba i spelbranschen samt genom fakta fÄ fram hur det fungerar med ekonomin och de olika positionerna som finns samt hur man ska göra nÀr man söker jobb. Med studien har jag bland annat förstÄtt att det krÀvs mycket mer tid, budget och marknadsföring för att producera ett spel men att det verkar vara en spÀnnande bransch.