Sök:

Sökresultat:

10183 Uppsatser om Hög personlig kommunikation - Sida 17 av 679

Arbetsmiljö i callcenter- och telemarketingbranschen

Callcenter- och telemarketingbranschen Àr en snabbt vÀxande sektor som de senaste Ären ofta uppmÀrksammats i media pÄ grund av brister i arbetsmiljön. Denna undersökning gjordes med fackförbundet HTFs egen rapport som bakgrund. EnkÀter delades ut till anstÀllda i fem företag av varierande storlek, alla verksamma inom callcenter och telemarketing och belÀgna inom Norrbotten. Syftet med denna studie var att fÄ fram de specifika problemomrÄden som finns inom arbetsmiljön i denna bransch. Undersökningen koncentrerades pÄ respondenternas upplevelse av sin situation.

Matematik och sprÄk: Viktigt samspel genom kommunikation

VÄra egna erfarenheter visar att matematikundervisningen ofta bedrivs enskilt av eleverna vilket resulterar i att sprÄket i lÀroböckerna fÄr en större roll för elevernas kunskapsinhÀmtning. DÀrför anser vi att det Àr viktigt att undersöka kommunikationen i klassrummet med fokus pÄ textuppgifter. Denna studie grundar sig i teorier dÀr man framhÄller samtal och kommunikation som viktiga redskap för lÀrandet i matematik. För att insamla empiri till studien anvÀnde vi oss av observationer samt intervjuer med verksamma matematiklÀrare. Undersökningen genomfördes i fem grundskolor med inriktning pÄ Ärskurs Ätta och nio i sydvÀstra SkÄne.

PÄverkan av auktoritet : Berömmelse ingen faktor som övertygar

Ikoniska auktoriteter Àr personer som tillskrivs sÄdan betydelse att de kommit att symbolisera delar eller aspekter av samhÀllslivet eller epoker i historien och som kan sÀgas ha haft ett betydande inflytande pÄ samhÀllet och kulturen. I studien undersöktesom ikoniska auktoriter pÄverkar oss mer eller annorlunda Àn andra kÀllor. I ett experiment fick högskolestudenter uppdelade i fyra grupper lÀsa en text under hög elaboration om en psykologisk teori dÀr variablerna ikonisk auktoritet och personligrelevans manipulerades. Deltagarna ombads sedan skatta vilken trovÀrdighet de ansÄg att teorin hade. Studien stÀllde upp tvÄ hypoteser: att hög ikonisk aukto-ritet skulle öka den skattade trovÀrdigheten och personlig relevans minska den.

?Ameh, eh, eh, vi kör det istÀllet, för den Àr mycket lÀttare tror jag? : Förskolebarns kommunikation och samspel vid datorn

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

Bloggning - om upplevelser kring publicering av personlig information för offentligheten

Det har blivit alltmer populÀrt att ?blogga?. Ordet blogg uppstod under 1990-talet och sedan dess har ett stort antal mÀnniskor tagit det av fenomenet. Publicering av information pÄ Internet kan innebÀra att vem som helst kan fÄ tillgÄng och detta var en utgÄngspunkt för studiens syfte, som var att fÄ förstÄelse för hur studiens deltagare upplever att publicera personlig information för offentligheten via bloggar. För att nÄ förstÄelse anvÀndes kvalitativa intervjuer.

Hur pÄverkar informell kommunikationbeslutsprocesser? : En studie i informell kommunikation och beslutsprocesservid tre tekniska verksamheter i Stockholm

Kommunikation kan definieras pÄ en mÀngd olika vis, men brukar vanligen delas upp itvÄ typer; formell och informell kommunikation. BÄde den formella och informella kommunikationen förekommer i en organisation. Syftet med denna studie Àr att inbördes jÀmföra de tvÄ typerna av kommunikation samtundersöka hur den informella kommunikationen pÄverkar beslutsprocesser i enorganisation.Studien baseras pÄ litteraturstudier samt empiri i form av kvalitativa intervjuer med trechefer vid tre stora tekniska verksamheter i StockholmsomrÄdet.Efter genomförd studie framgÄr det att teorin och praktiken Àr generellt enade i frÄganom vilka för- respektive nackdelarna Àr med formell samt informell kommunikation.Vidare Àr Àven synen pÄ den informella dialogens pÄverkan i en organisation enad ilitteraturen, medan de intervjuer som genomförts pekar pÄ en mer varierad syn ipraktiken. Informell kommunikation kan pÄverka en organisation bÄde positivt och negativt, sÄledes bör det ligga i ett företags intresse att ta hÀnsyn till den informellakommunikationen för att kunna utnyttja den till företagets fördel..

LÄtminnen i vÄra sinnen. Att lÀra sig lÄtar utantill

Inre motivation Àr per definition en drivkraft i beteendet drivet av intresse och tillfredstÀllelse för arbetet i sig, utan nÀrvaron av yttre belöningar. DÄ monetÀra belöningar Àr vÀldigt utbrett och kostar företag stora summor Àr det av intresse att Àven studera hur motivation pÄverkas av hur arbetet i sig ser ut.Syftet med denna studie Àr att med ett kvantitativt förhÄllningssÀtt beskriva och analysera vilka dimensioner i arbetet och dess miljö som predicerar inre motivation.De prediktorer som utifrÄn tidigare teori valts ut Àr tron pÄ sin egen kompetens, tillhörighet, autonomi, feedback, personlig utveckling och arbetets meningsfullhet. För att besvara syftet har en enkÀt delats ut till 211 anstÀllda inom organisationen Skandia Advise.Statistiska analyser av resultatet visar att inre motivation till 25 % prediceras av de sex dimensionerna tillsammans. Enbart tron pÄ sin egen kompetens och personlig utveckling Àr sÀkerstÀllda som enskilda prediktorer för inre motivation inom Skandia Advise vilket bör tas under beaktning i ett nytt belöningssystem..

Varför just teater och drama?

Studiens övergripande syfte Àr att fÄ vetskap om varför elever vÀljer att gÄ teater- och dramainriktningen pÄ det estetiska programmet pÄ gymnasieskolan. Jag har genom min litteraturstudie dragit slutsatserna att teater och drama Àr ett bra verktyg för att nÄ personlig utveckling, tillit och trygghet hos individen och i gruppen, social kompetens, kommunikativ förmÄga samt kognitiv kompetens hos individer. Drama anvÀnds som redskap för utveckling av individens inre egenskaper och för gruppens vÀlmÄende samt som ett förberedande steg till teater. Studien Àr en fallstudie dÀr jag intervjuat tio elever som gÄr den teater- och dramapedagogiska inriktningen pÄ det estetiska programmet. Resultatet av min studie visar att motiven till varför elever vÀljer att gÄ denna utbildning kan delas in i tre inriktningar av anledningar och skÀl.

Intern kommunikation under krissituation : en kvalitativ studie av Polismyndighetens interna kommunikation under och efter terrorattentatet i december 2010

Att ha en vÀlfungerande intern kommunikation inom en organisation Àr av yttersta vikt. Att dessutom ha en vÀlfungerande intern kommunikation under en krishÀndelse Àr fundamental.Idag hamnar samhÀllen och organisationer ofta i olika typer av problematiska och hotfulla situationer. Detta Àr nÀstintill oundvikligt. Det som dock Àr hanterbart Àr kommunikation kring dessa situationer. Vintern 2010 sattes Polismyndighetens kommunikation pÄ prov i och med ett terrorattentat dÀr en sjÀlvmordsbombare sprÀngde sig i centrala Stockholm.Denna uppsats tar sikte pÄ att studera och undersöka polisens interna kommunikation under denna hÀndelse.

Elektronisk dokumentation och kommunikation - redskap i omvÄrdnad

Elektronisk dokumentation och kommunikation i den svenska hÀlso- och sjukvÄrden Àr snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som berÀknas tas i bruk Är 2008. Visionen Àr ?en patient ? en journal? och förÀndringen ska innebÀra att tvÀrprofessionella journaler upprÀttas. MÄlet Àr att denna ska ge patienten en ökad tillgÄng till sin journal. Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och dokumentation som ett arbetsredskap i omvÄrdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv.

Alla barns rÀtt till kommunikation: TAKK och GAKK som komplement till det talade sprÄket för alla barn i förskolan

Syftet Àr att beskriva och analysera förskollÀrarnas uppfattningar om hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation (GAKK) pÄverkar barnets kommunikativa förmÄga och hur detta pÄverkar barngruppen. Detta Àr en kvalitativ studie utifrÄn en fenomenologisk teori dÀr halvstrukturerade intervjuer samt en observation har anvÀnts som metod. Under denna studie intervjuades fyra förskollÀrare via mejlkontakt. Det genomfördes Àven en observation pÄ en förskola. Resultatet visar att TAKK och GAKK bidrar positivt till barns kommunikativa utveckling samt för barnens respekt och förstÄelse för att alla Àr olika.

Strategier för Business-2-Business-kommunikation i en turbulent konjunkturbild

Hur kan B2B-byrÄer anpassa sina tjÀnster efter konjunkturlÀget, utan att kompromissa med kvalitet och genomslag?Vi har genom intervjuer med elva Business-2-Business företag i SkÄne, och tre B2B-byrÄer samlat information till undersök-ningen. Detta i ett försök att kartlÀgga företagens och byrÄer-nas arbetssÀtt. Denna information har sedan legat till grund för den analys som gjorts av den generella bild vi skapat oss av företagens och byrÄernas arbetssÀtt, för att utifrÄn den kunna föreslÄ ett mer tillfredsstÀllande arbetssÀtt för alla parter..

Storebror ser dig!: kartlÀggning av den personliga integriteten

Personlig integritet Àr ett viktigt begrepp i dagens samhÀlle. En orsak till detta Àr att tekniken möjliggör insamlande och bearbetning av allt mer pÄtrÀngande och detaljrik information om den enskilda individen. Syftet med forskningen var att kartlÀgga den enskilda individens uppfattning om sin personliga integritet. Vilken tjÀnst/teknik Àr acceptabel och vilken Àr alltför krÀnkande ur individens perspektiv? Var drar de grÀnsen för sin personliga integritet? TvÄ enkÀter lades ut pÄ testplats Botnia vid olika tidpunkter.

Grices samtalsmaximer och deras relevans i strategiskkommunikation

Syftet med denna kvalitativa teoriundersökning var att undersöka om Grices samarbetsprincipoch samtalsmaximer kan vara anvÀndbara i strategisk kommunikation. Samarbetsprincipen lanserades för att förklara underliggande strukturer i vardagliga samtal, men dÄ den samtidigt Àr en grundförutsÀttning för all kommunikation borde teorin Àven vara relevant i strategisk kommunikation.Mitt primÀra kÀllmaterial var Grices teori om samarbetsprincipen, som kompletteradesmed andra forskares tolkningar och modifikationer av denna teori. Eftersom strategisk kommunikation Àr ett omfattande undersökningsfÀlt anvÀnde jag kriskommunikation som exempel pÄ ett omrÄde dÀr teorin skulle kunna vara anvÀndbar. Resultatet av teoriundersökningen visade att Grices samtalsmaximer skulle kunna fungera som enkla riktlinjer att beakta vid utformningen av budskap i strategisk kommunikation, inte minst i kriskommunikation. De flesta relevanta aspekter nÀr det gÀller budskapsutformning omfattas av maximerna, samtidigt som de inte Àr heltÀckande, vilket innebÀr att de skulle kunna anvÀndas som ett viktigt komplement till andra kommunikativa principer.

Arbetsteamets kommunikation : ur ett svenskt sjuksköterskeperspektiv

Bakgrund: UtifrÄn medarbetarnas olika kompetens och utifrÄn patientens behov skasjuksköterskan systematiskt leda, prioritera och fördela omvÄrdnadsarbetet i teamet.Vidare ska sjuksköterskan utvÀrdera teamets insatser och ha kunskaper omgruppdynamik och med hjÀlp av detta kunna utveckla gruppen och stÀrka förmÄgan tillkonflikthantering och problemlösning inom gruppen. Teamarbete Àr en viktigkomponent för kommunikation eftersom misstag som begÄs i vÄrden kan kopplas tillbristande kommunikation och förstÄelse i teamet. Syfte: Att belysa arbetsteametskommunikation ur ett svenskt sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomen systematisk innehÄllsanalys av internationella vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar och en avhandling.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->